Trots sin enorma popularitet i hemlandet Schweiz, men också i bland annat Tyskland har Gotthard aldrig riktigt fått samma populära genomslag i Sverige, vilket har lett till att spelningarna i Sverige och övriga Skandinavien genom åren har varit väldigt sparsmakade (det är hela 14 år sedan bandet gjorde en egen headlinespelning i Sverige). När Gotthard dessutom ställde in sin konsert på Skogsröjet 2022 med relativt kort varsel var det nog en stor besvikelse för många av förra årets besökare (för egen del så var det nästan lite skönt eftersom jag inte kunde närvara under förra årets festival och således inte behövde missa dem). Så det faktum att bandet och festivalen kunde lösa så att bandet redan i år är ”tillbaka” var ett besked som kom som en skänk från ovan.
För det går egentligen inte att beskriva Gotthards spelning på Skogsröjet som något annat än en gåva från de melodiösa hårdrocksgudarna. Från inledande stenhårda duon ”Every Time I Die” och ”Hush”, till den smäktande ”Feel What I Feel” och lyckopillret ”Top Of The World” har Gotthard publiken i sin hand, och visar exakt hur en hårdrockspelning ska vara – som en hand som greppar tag i en från första stund och aldrig släpper taget. Nic Maeder, som för ca 12 år sedan fick den nästan omöjliga uppgiften att efterträda bandets forna bortgångne sångare Steve Lee, har under sin tid i bandet verkligen vuxit till en fantastisk frontman, och med sin utstrålning och sin grymma sång får han, tillsammans med framförallt den alltid lika mästerliga gitarristen Leo Leoni bandets nyare låtar i ”Remember It’s Me” och ”Starlight” att nå oanade höjder. Bandets hyllning till Steve Lee, som skulle fyllt 60 år idag, i ”Heaven” är förutom ett välkommet dynamiskt avbrott en fantastisk fin hyllning som lämnar både bandet och publiken med tårar i ögonen.
När bandets avslutning med hits som ”Lift U Up” och ”Anytime, Anywhere” ljuder ut över festivalen så har jag nästan slut med superlativ för att beskriva bandets konsert. Det är en ren och skär uppvisning i melodiös hårdrock, men också en uppvisning i hur man förvaltar sin speltid på allra bästa sätt. Det enda som hade kunnat göra spelningen bättre är om Gotthard, som det arenabandet de faktiskt är, hade fått headlina festivalen och spelat i två timmar i stället för en. För det hade de verkligen förtjänat!
Betyg: 5/5