ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Axel Rudi Pell – Game Of Sins

44 Shares

axelrudipellgameofsins250

Jag tror jag vet hur herr Pell resonerar, jag tror att han använder sig av samma tankesätt som jag gör här hemma när jag bokar familjens semesterveckor till solen. Efter femtioelfte gången i Thailand lovar vi dyrt och heligt att vi nästa år ska testa något annat, och så hamnar vi ändå i Thailand. Det är safe, vi vet vad vi får och vi vet vad som funkar. Noll risk. Jag är helt övertygad om att strängbändar-Axel tänker likadant, och gör likadant.

Tro mig, ni har hört nya släppet “Game of sins” förut…fast ni inte har det och ni inte tror mig. Det nya givet är inget annat än en karbonkopia på tidigare verk. Mallen är följd till punkt och pricka och inget är nytt eller faller ur ramen. Låtarna är exakt som förut, arrangemangen är gammal skåpmat, produktionen är igenkänd och vad som är värre…låtarna är så lika på “game of sins” att det nästan blir lite skrattretande. Om det är dåligt? Nej, det är faktiskt rätt ok, dagsverket är gediget men det är bara det att….det är och blir så sjukt tråkigt. Det är så otroligt lamt att t om vapendragaren Johnny Gioeli låter precis likadant hela tiden, samma tonläge no matter what.


Det är inget fel på låtarna, det är välgjort och kvalitén är genomgående. Som lyssnare är det dock svårt att hålla skärpan. Man börjar snabbt tänka på annat, plattan blir snabbt bakgrundsbrus, något som jag tyvärr också upplever med Pells tidigare verk. Rätta mig om jag har fel men, detta känns också igen med hans liveframträdanden.

Öppningen med “Fire” är pigg. Låten är hyfsat ösig och har så pass mycket tagg att man orkar ta sig igenom. “Sons in the night” funkar hyfsat och “King of fools” är hyfsat medryckande. Smeten är dock så pass jämntjock att de så kallade balladerna och de mer upptempo-låtarna flyter ihop. Allt känns samma lika, you know what I mean.

Covern på “All along the watchtower” är dock överraskande vital och pigg. Det är givetvis ett försök till självmord att ge sig på en sådan klassiker men Axel Rudi Pell lyckas att göra låten rättvisa, med en egen tvist och en herr Gioeli som är i högform och lyfter låten betydligt. Det är också ett självklart problem att en gammal Hendrix-klassiker står ut på ett nytt släpp med en etablerad artist. I rest my case.

Artist: Axel Rudi Pell
Titel: Game Of Sins
Skivbolag: SPV/steamhammer
Releasedatum: 16-01-15
Bästa låt: Fire
Betyg: 2/5

OBS: Ny betygsskala fr.om 2016

5 – Mästerverk
4 – Mycket bra
3 – Bra
2 – Godkänd
1 – Underkänd

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter