Mouth Of Clay är det första europeiska bandet som har blivit signade av det amerikanska bolaget Jib Machine Records. För några veckor sedan släpptes deras andra skiva ”Songs From The Wasteland”, via Jib Machine. Upptäckten av grabbarna skedde då Jib distribuerade debutalbumet ”Darkened Sun” (2017) åt det italienska skivbolaget Akarma Records. Svenskarna spelar rockig tunggung-Blues. Ibland är det riktigt groovy och svänger ordentligt. Det är härligt, från rytmen och gitarrtonerna, till Jake E Rich’s röst. Lyssnaren kan här njuta till ett förträffligt musicerande, framförallt av gitarristen Håkan Englund (James Holkworth and the Coolbenders), som många gånger utför den coola varianten slide. Hammondorgeln förstärker sjuttiotalskänslan som de eftersträvar.
Gruppen känns relativt ny, men egentligen bildades de redan för tjugo år sedan. Killarna från Sala spelade in demos och många gillade deras musik, men tyvärr nappade inget skivbolag i början av tvåtusentalet. Dåvarande bandet splittrades redan efter två år. Deras musik föll dock aldrig riktigt i glömska och 2017 var det äntligen dags att fortsätta resan de hade påbörjat. Som tidigare nämnts släpptes debutplattan samma år. Efter första lyssningen på deras nya album lät kanske de flesta spåren ungefär likadant, men efter ett par gånger hör man fler skillnader. En annan sak jag reflekterade över var att Jake’s hesa stämma är väldigt bra och kan även vara känslosam, men ibland är det dock lite svårt att urskilja vad han sjunger.
De är influerade av Bluesrock från tidigt sjuttiotal. Artister som medlemmarna har blivit inspirerade av är bland annat Mountain, Deep Purple, Steppenwolf, ZZ Top och Led Zeppelin. Gruppens klassiska Rock är kryddad med en nypa Country, vilket skulle kunna få en slutlig beskrivning som amerikansk sydstatsrock. Flera gånger tänkte jag på Lynyrd Skynyrd.
Alla sånger är skrivna av Håkan och Jake. Trots många komplimanger som gitarr-gurun har fått, så står han med båda fötterna på jorden och låter inte sitt eget spelande ta överhanden. Han säger: ”Jag är en old school gitarrist. Låten i centrum.” Bandet försöker också att köra retro så gott det går, även med bland annat mixning av materialet. Gitarristen säger: ”Det blir inte så retro med en modern mix.”
”Gotta Let Me Go” är störtskön. Här blir det åka av. Englund gasar och bromsar stilfullt med gitarren. Extra fylligt spelande av Håkan blir det senare i ”The Ruined Rest Of Me”. Rytmsektionen med Johan Myrberg på bas och Olle Frödin bakom trummorna gör ett utomordentligt jobb. Tillsammans med texten är det här en väldigt stark låt.
Melodin ”Blood Is Thicker” bjuder på studsande toner från gitarren och sedan pumpande trummor på det. Ihop med sångarens fantastiska röst blir det enastående. I takt med musiken sprider sig glädje genom hela kroppen. Live kommer den här biten att bli helt suverän.
Balladen ”Righteous Man” har en blandning av vemodig text och harmonisk musik. Den fina inledningen på tangenterna av Rolph Guru är nästan som ur en film. Här varvas också toner från olika typer av gitarr. Extra fenomenalt är de akustiska. Det här är en fantastisk komposition.
Albumet slutar effektfullt genom att instrumenten tystnar lite innan rösterna gör det. ”Songs From The Wasteland” ger en upplevelse av samspelta och skickliga musiker. Allt rullar på från detta härliga gäng. Det här är Blues man blir glad av.
Mouth Of Clay:
Jake E Rich – sång
Håkan Englund – gitarr
Johan Myrberg – bas
Olle Frödin – trummor
Rolph Guru – hammond & percussion
Band: Mouth Of Clay
Titel: Songs From The Wasteland
Genre: Blues, klassisk Rock
Skivbolag: Jib Machine Records
Antal låtar: 12
Speltid: 48:35
Releasedatum: 2020-05-29
Bästa spår: The Ruined Rest Of Me, Light Me Up.
Betyg: 4/5
