Dagar
Timmar
Minuter
Sekunder
LIVERECENSIONER SRF
POPULÄRA LIVERECENSIONER SRF
INTERVJUER SRF
ALLA NYHETER
evergrey

Liverecension: Evergrey – Sweden Rock Festival 2022-06-08

Mörka, melodiösa, stämningsfulla och progressiva Evergrey har en bred och månghövdad publik. Drygt tjugofem år in i karriären är bandet mer samspelta än någonsin och det märks tydligt att man saknat sin publik, och att bandet är enormt peppade på att få spela på festivalens näst största scen råder det inget tvivel om.

Blytunga rysaren ”Save Us” från färska plattan”A Heartless Portrait” inleder och man får redan från start med sig publiken ordentligt. Tom S. Englund är en säker frontman som, till skillnad från många andra svenska band, helt struntar i att prata engelska i mellansnacket. Istället charmar han publiken på sin breda Göteborgska.


Jag har ofta undvikit att lyssna på Evergrey då de kräver mycket av lyssnaren och man behöver vara i rätt mindset för att till fullo uppskatta deras melankoli och proggressivitet. Ikväll är det flera polletter som trillar på plats och för egen del främst i allsångsstinna ”Midwinter Calls”, ”Blindfolded” och avslutande ”King Of Errors” som är fullständigt magnifik.

I sina bästa stunder går Evergrey rakt in i hjärtats mörkaste och sorgsnaste rum. ”A Touch Of Blessing” är det tydligaste exemplet idag. Den knockar mig fullständigt och rör mig nästan till tårar med sina smärtsamt vackra gitarrslingor och snygga körer.

Evergrey är otroligt skillade musiker och Henrik Danhage är utan tvekan onsdagens gitarrhjälte, vilket sammantaget betyder att jag verkligen fått upp ögonen ordentligt för bandet tack vare denna spelning. Även en blind höna kan hitta ett ägg således.

Bäst: Midwinter Calls, King Of Errors och A Touch Of Blessings
Betyg: 4/5

RELATERADE ARTIKLAR
TOPPLISTAN SRF-NYHETER
FESTIVALNYHETER
VECKANS MEST DELADE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter