ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Axehammer – Marching On (7.5)

2 Shares
axehammer-marching-on-cd-2012

Band: Axehammer
Titel: Marching on
Genre: US-Metal
Skivbolag: Pure Steel Records
Producent: Bill Metoyer
Releasedatum: 2012-09-21
Betyg: 7.5/10


En 80-talsdoftande platta där det är full sula från början till slut. Så skulle jag sammanfatta Axehammers senaste album “Marching on”, om jag bara fick använda en enda mening.

Axehammer är ett av alla de där banden som försökte, men aldrig lyckades slå igenom på 80-talet. De bildades redan 1981, och gjorde två demos under sina första år. Något skivkontrakt ledde dock inte dessa demos till. Men skam den som ger sig. 1998 kunde de så äntligen släppa sin första EP, “Lord of the Realm”. Därefter blev det tyst i hela 7 år, innan de släppte fullängdaren “Windrider” 2005. Nu har det återigen gått 7 år, och det har därmed blivit dags för deras tredje album. Detta har döpts till “Marching on”, och den här gången har bandet en ny sångare vid mikrofonen.

Jag nämnde inledningsvis att plattan doftar 80-tal. Eller inte bara doftar förresten, den är 80-tal (på ett bra sätt). Redan omslaget, som domineras av en drake och blå blixtar, vittnar om vad som göms på plattan. Texterna är mycket riktigt fantasybetonade, här finns titlar som “The Dragons Fly”, “Swing The Steel” och “Demon Killer”. Tempot är högt hela plattan igenom, för det här bandet slösar uppenbarligen inte tid på ballader eller andra temposänkare. 

Som jag nyss nämnde har bandet till det här skivsläppen fått tag på en duktig sångare, Kleber Mandrake. Det är ett namn som jag inte sett tidigare, men han har en bra röst och är dessutom en fena på de riktigt höga tonerna. Jag kommer att tänka både på Iron Maiden och Judas Priest (nåja, i första hand Rob Halford) när jag lyssnar igenom albumet. Trots goda sångarinsatser så hade nog några av låtarna i mina öron dock tjänat på att sänkas något tonsteg, detta gäller t.ex “Midnight Train”. Det kan nämligen lätt låta lite enformigt och gapigt när en sångare under långa partier sjunger på gränsen till vad han klarar av. Detta är ingen kritik riktad just mot Kleber Mandrake, även den allra bäste sångare presterar i mina öron sämre under sådana förhållanden.

Jodå, tycker man om den här typen av musik så är det är en mycket bra platta. Personligen tycker jag dock att det kan bli lite för mycket av det goda ibland. Eftersom det är ungefär samma tempo plattan igenom så finns det ingenting som sticker ut eller bryter av. Det händer därför att jag tappar fokus, och knappt märker när en låt slutar och en annan har börjar. Jag har svårt att sätta fingret på om detta beror enbart på det ganska konstanta tempot eller om det även beror på att trummorna låter lika på många av spåren. Men inget ont som inte har något gott med sig – det här albumet nog blir perfekt att ha med i hörlurarna nästa gång jag skall ut och springa.

Bästa låt: Cemetary
 

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt
RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter