CD

The Last Band – Hisingen

The Last Band är tillbaka och låter lika förbannade som vanligt. I samma sedvanliga ordning pryds skivomslaget av djur med en bestialisk uppsyn. Man vet vad man får när man har med The Last Band att göra.

Men det är inte enbart same old, same old. Bandet må ha en tydlig inriktning, men det märks att dem tycker om att experimentera och det görs på ett sätt som håller sig soundet troget. Det bjuds på genreöverskridanden och en låt sjungen på svenska för att nämna några överraskningar. Mitt i allt manglande kommer Snabbare Än Satan, där gitarren polerats en aning så den låter rockigare. I kaxiga So What bryter en mer sleazy ton av Coffes röst igenom på sina ställen. Stundtals hör jag även riff som för tankarna till ett annat svenskt metalband, Avatar. Det här är alltså vad ni kan förvänta er av det göteborgska kraftpaketets senaste produktion.

Hisingen öppnar med Cleaning House, som enligt mig inte hör till de starkaste låtarna på skivan och som därför inte känns som ett idealiskt förstaspår. Följande The Hunt pt. 2 är desto mer spännande. Man återanvänder lite från föregående The Hunt-spår, som fanns med på debutplattan The Fall. Här har bandet klarat av att återanvända precis rätt mängd gamla inslag och skapat precis rätt mängd nya för att ge gamla lyssnare en igenkännlighetsfaktor samtidigt som de bjuds på något nytt.



Titelspåret Hisingen är en extra arg och lite förvirrande produktion. Även om jag inte direkt faller för den så anar jag att det förvirrande har en nyckelroll i låten. Det bidrar till känslostormarna som texten lyfter fram. Följande They Say är däremot en av favoriterna på plattan, tillsammans med I Got No Friends och So What. Still Not In It For The Drugs och Muscle & Blood är låtar som jag känner att jag alldeles säkert kommer fatta tycke för efter några fler lyssningar. Bra gitarrsolon kommer alltid att vara en av mina svagheter och Muscle & Blood håller ständigt en headbangarvänlig takt.

Så det finns ett par riktigt bra låtar och ett gäng godkända. Det kan ju låta trist men samtidigt finns här inte ett enda dåligt spår eller något som fungerar som en total temakraschare. Hisingen är sprängfyllt av skränigt instrumentmangel, ilska och kaxighet. Coffes’ texter innehåller en punkares attityd och levereras med aggressiv growl i en rappares takt. Jag ger albumet 3/5 i betyg.

Band: The Last Band
Titel: Hisingen
Genre: Metal
Skivbolag: Gain
Releasedatum: 05/10/2018
Betyg: 3/5
Bästa låt: So What, They Say, I Got No Friends

Relaterade artiklar

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter