Tvillingbröderna Johan och Eric Markström har varit verksamma i olika musikaliska konstellationer sedan tonåren. Numera utgör de hårdrocksduon Mark 71 där Eric spelar alla instrument och Johan står för sång. En självbetitlad debutskiva gavs ut i slutet av 2021 och uppföljaren ”Breaking The Silence” som släpps inom kort är inspelad under sex månader i Eric’s studio. Även den här gången har bröderna skrivit, spelat och producerat allt material på egen hand, sånär som på trumspelet som lämnats över till Mats “Mally” Hoxell (Pike).
Att Eric är en mycket kompetent musiker råder det inget tvivel om. Här finns flera riktigt smakfulla gitarrsolon och passande keyboardslingor som smyckar och färgar låtarna precis lagom mycket för att passa in i ett åttiotalsretrokoncept. Johans fraseringar har ibland en liten touch av svensk accent som bryter igenom. Hans röst låter i mina öron lite som en ung Nicola sarcevic (Millencolin), vilket blir en smula märkligt då musiken är melodiös hårdrock och inte punk.
Att ”Breaking The Silence” är ett hemmabygge märks tydligt. Produktionen lämnar en hel del i övrigt att önska. Trummorna ligger lågt i ljudbilden och har ett platt odynamisk sound. Leadsången ligger som sig bör högt i mixen, vilket är bra, men ljudet är ganska torrt och livlöst. Gitarrerna behöver boostas ordentligt, höjas upp i mixen och bli fylligare, basljudet behöver tajtas till, ja ni fattar. Det låter demo och halvfärdigt helt enkelt.
Det är synd för på plussidan finns det en del variation i låtmaterialet som inte alls är oävet. ”One Second Alone” har tyngd och pondus såväl i sång som instrumentala insatser. Även ”Crying Blood” som påminner en hel del om Treat i melodier och uttryck har stor potential. Andra spår som känns både gedigna och genomarbetade samtidigt som det finns något som fångar är ”Breaking The Silence” där man fått till en del snygga keyboardslingor och effekter samt Dio doftande ”Crimson Tide”. ”Hear My Prayer” har en riktigt bra refräng som för tankarna till Dokken och tidiga Bon Jovi.
”Only A Moment” är en ganska tråkig ballad, men det går samtidigt inte att förneka att den innehåller skivans bästa sånginsats och ett riktigt snyggt gitarrsolo. ”Someday” är en smula för lättviktigt söt och tonårstrallig för min smak och avslutande ”A New Day” är en fånig bagatell jämfört med övrigt material, men rent generellt finns det alltså en hel del potential här. Det hade varit kul att få höra skivan med grunderna inspelade i en riktig studio och proffesionellt mixad och mastrad. Hade man samtidigt strykt de sämre spåren och ersatt dem med ett par tyngre dängor så hade det kunnat bli riktigt bra.
Band: Mark 71
Titel: Breaking The Silence
Genre: melodiös Hårdrock
Skivbolag: Eget släpp
Releasedatum: 5/7
Bästa spår: Hear My Prayer, One Second Alone, Crimson Tide, Crying Blood
Betyg: 2,5/5
