ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Ozzy Osbourne – Patient Number 9

Mot alla odds – som det brukar vara med Ozzy Osbourne, helt enkelt – så är rocklegenden tillbaka med ett nytt album. Han må inte vara i form att uppträda (jag personligen tror inte på grönljus för de framskjutna turnéstoppen) men att skriva och släppa musik kan mannen inte låta bli med.

Tack och lov för det!


Ozzy blir inte yngre och han har tampats med många utmanande faktorer de senaste åren. Tuffa operationer, Parkinsondiagnos osv. Ändå känns det här som det krutigaste soloalbumsläppet på länge. Klart bättre än föregångaren Ordinary Man. Och då är det ändå hans trettonde soloalbum som vi får serverat.

Jämfört med föregående platta så är innehållet här starkare och mer omsorgsfullt valt. Det finns ingen Scary Little Green Men bland de tretton låtarna, om jag säger så.

Let’s dig into it.

Patient Number 9 är inte bara första låten ut, det var också den första singeln som släpptes från albumet. Om ni frågar mig är det också det bästa singelsläppet från albumet. Den placerade verkligen en pirrande förväntan och respekt hos mig som inga av de andra singlarna lyckades med. Jag vet att den punkten för många i stället var samarbetet mellan Ozzy och gamla Black Sabbath-kollegan Tony Iommi. Att de lirar tillsammans på No Escape From Now och Degradation Rules har absolut en slags full circle-atmosfär runt sig, och som en effekt har jag sett flera artiklar ploppa ut där man undersöker om det kanske finns en möjlighet för en Black Sabbath-återförening ändå.

Ett annat kärt kollega-återseende bjuds det på i hela fyra spår där det är Zakk Wylde som är tillbaka och spelar gitarr med Ozzy och rent allmänt är det väldigt stjärntätt med gästartister på produktionen. Framlidne Taylor Hawkins, Eric Clapton och Robert Trujillo, för att nämna några.

Gitarrspelet på Patient Number 9 dessutom, ouf… Jag måste krypa till korset och erkänna att jag inte hört om Jeff Beck tidigare. Nu kommer jag inte att släppa honom. Både Patient Number 9 och A Thousand Shades som han spelar på tycker jag är fullkomligt lysande.

Det är inte bara gitarrspelet som gör underverk för hörselgångarna. Den släpigt härliga basen i Patient Number 9 går inte av för hackor och det finns stunder där riktigt starka textrader stiger till ytan och berör en inombords: ofta med en tung touch.

”Hey, hey, have I lost my mind?Killing myself but I never dieIt’s one of those days that I don’t believe in Jesus”

-One of Those Days

Är Ozzy Osbourne fortfarande relevant som rockmusiker 2022? Det korta svaret är ja. Den längre utläggningen är att det inte finns en tråkig stund på albumet. Trots sina begränsningar så är det en Ozzy som kan och levererar inlevelsefull sång gång på gång, och han är i gott sällskap. Jag tycker att effekterna på sången är smakfullt använda och inte stör. Så ja, Ozzy kan fortfarande, till skillnad från andra gamla rävar som borde ha lagt av för länge sedan. Läs: Bon Jovi, till exempel.

Artist: Ozzy Osbourne
Titel: Patient Number 9
Genre: Rock
Skivbolag: Epic Records
Releasedatum: 09/09/2022
Bästa spår: Patient Number 9, A Thousand Shades och One of Those Days
Betyg: 4 /5

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

RELATERADE ARTIKLAR
MÅNADENS RECENSIONER
FÖRRA MÅNADENS RECENSIONER
FILM
LIVE
Fel: Vy 01024a207i kanske inte finns
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter