Band: Imperial State Electric
Titel: Reptile Brain Music
Genre: Rock
Skivbolag: Psychout Records
Producent: Nicke Andersson
Releasedatum: 2013-11-27
Betyg: 7/10
Bästa låt: Reptile Brain
Det finns ett fåtal musiker i den här världen som man vet aldrig skulle spela in och ge ut någonting dåligt. Musiker vars namn och medverkan man vet borgar för kvalitet. En av dessa musiker är helt klart Nicke Andersson, så när den forne Entombed- och The Hellacopters-legendaren kommer med en ny giv från sitt nuvarande skötebarn Imperial State Electric vet man redan i förväg att det kommer bli en högklassig platta.
När den inledande låten Emptiness Into The Void drar igång hör man direkt att Reptile Brain Music inte kommer vara något undantag när det gäller mina föraningar gällande Nicke Anderssons musicerande. Tillsammans med sina bandkamrater skapar Nicke Andersson något som mycket väl kan vara den snyggaste rockmusiken i världen idag. Det är så oerhört snyggt både när det gäller framförande och produktion (även denna signerad herr Andersson) och låtarna är så genialiskt utmejslade och ihopsnickrade. Man märker verkligen att Imperial State Electric är proffs ända ut i fingerspetsarna och det är också tyvärr det som ligger dem i fatet. Ibland blir det helt enkelt lite för perfekt och lite väl matematiskt uträknat för att låta så bra som möjligt. Det som är så grymt med rivig rock är ju att den är lite skitig och oslipad i kanterna och när Imperial State Electric är som ruffigast, som i singeln och nästantitelspåret Reptile Brain, tycker jag också att man är som bäst. Visst är man också oerhört kompetenta och imponerande under låtar som Underwhelmed, Faustian Bargains, More Than Enough Of Your Love samt Apologize, men ibland känner jag ändå att det blir lite för slätstruket.
Live är Imperial State Electric fullständigt makalösa, men jag kan känna att man inte riktigt lyckats fånga den energin man har live på platta. Det känns nästan som att man kanske har funderat och polerat lite för mycket på låtarna, vilket gör att trots att de låter nästintill perfekta på alla plan, ändå saknar lite attityd och jävlar anamma. Produktionen är dock oklanderlig och musiken som låter som en hybrid mellan det mer polerade Hellacopters samt 60-talsrock och The Beatles är även den oerhört svår att värja sig mot och om man inte saknar folkvett eller inre organ är jag fullständigt övertygad om att man blir imponerad av Imperial State Electrics kompetens både när det gäller musikskapande och att framföra resultatet av densamma.
Detta oerhört starka skivår räcker det dock inte med att “bara” göra en faktamässigt oklanderlig skiva för att nå de absoluta toppbetygen, det behövs en känsla som inte går att sätta fingret på, en stämning som inte går att beskriva, en “x-faktor” som inte går att få fram med hjälp av enbart musikaliskt kunnande. Den aspekten saknar jag hos Reptile Brain Music, men tveklöst är det så att det här ändå är en oerhört stark skiva som helt klart är i nivå med sin föregångare Pop War, dock tycker jag att debuten är snäppet bättre. Imperial State Electric tilldelas dock en extra guldstjärna i boken för ett av årets absolut snyggaste skivomslag.
