Band: Vanden Plas
Titel: Chronicles Of The Immortals: The Netherworld Part 1
Genre: Progressiv Metal
Skivbolag: Frontiers Records
Releasedatum: 2014-02-21
Betyg: 8/10
Bästa låt: New Vampyre
Trots en lång och imponerande rad av album verkar det som Vanden Plas förblir underskattade. Varför är för mig ett mysterium då deras progressiva metal alltid har varit bland det bästa och mest utmärkande slaget. Detta album gör bandet kanske än mer unika, för det här är så mycket mer än musik. Detta är en komplett upplevelse och skall likt en film avnjutas från början till slut och det utan kisspaus.
Skivan är den första delen av två som är baserad på en berättelse av Tysklands bäst säljande författare Wolfgang Hohlbein som sålt närmare 43 miljoner böcker och som är ett fan av Vanden Plas. Denna berättelse har i ett tidigare skede varit en rockopera kallad “Bloodnight” som spelats på scen med bandets sångare Andy Kuntz i huvudrollen samt med resterande bandet i orkesterfållan. 19 spår finns i föreställningen och tio av dessa får vi höra här, men delvis omgjorda för att passa Vanden Plas och albumformatet bättre.
Totalt 10 spår på drygt 56 minuter där tre av låtarna inte är “traditionella” spår utan introduktion och mellanakter på totalt flertal minuter. Dessa är fantastiskt vackra och stämningshöjande. Just känslan som vilar över skivan som helhet är magisk och sanslöst gripande och jag har sen dag ett önskat att jag också hade texthäftet framför mig. Då hade intrycken kunnat förstärkts ytterligare.
Ljudet är organiskt, levande och tillsammans med de underbara melodilandskapen så blir detta inget annat än en fröjd för örat trots att man kunnat önska sig ett aningen bombastiskt trumljud. Men som det låter nu gör det ändå att man önskar sig del två ögonblickligen. Om man ska peka på någonting så hade det kanske varit en bra idé att ha gjort ett dubbelalbum och på så sätt fått hela upplevelsen i samma känslostorm. Nu ser det ut som vi får vänta till 2015.
Som vanligt är det melodier och arrangemang de fokuserat på istället för instrumental onani och samspelet mellan dessa herrar är magnifikt. Känslan av att de är det mest underskattade bandet i den progressiva genren förstärks ytterligare.
Det är ett gediget hantverk med de rätta doseringarna och alldeles lagom på så många punkter, vilket gör att man aldrig tappar fokus trots komplexiteten och längden på låtarna.
Andy Kuntz speciella röst gör bandet desto mer “eget” och den inlevelse och känsla som levereras kan få plagiera.
Första singeln och videon “Godmaker” besitter det bästa av Vanden Plas. Det gör även låtarna “New Vampyre”, “Soul Alliance” och “The King And The Children Of Lost Worlds”.
Inledande introspåret på nära fyra minuter får stämningen att hamna i rätt läge, efterföljande “The Black Knight” ger en intensiv start med en mer aggressiv vers som mynnar ut i en smekande vacker och stillsam refräng, därefter kommer redan nämnda singelspåret “Godmaker” som följs av den instrumentala men bedårande mellanakten “Misery Affection Prelude” -som också är någon sorts introduktion till åttonde låten “Misery Affection”. Nästa låt, “A Ghost’s Requiem” är en ballad som kryper in i märgen och sätter en klar prägel i själen.
Detta skall upplevas för att kunna avnjutas. Det är oerhört svårt att sätta rättvisa ord på denna upplevelse, men när man väl kastar sig in i det dramatiska Netherworld faller alla bitar på plats.
Jag hoppas att den traditionellt AOR-baserade skivbolaget Frontiers ser bandets storhet och ger dem den uppbackning som de utan tvekan förtjänar.
Det här är ett av deras utan tvekan bästa album inslaget i ett bedårande konvolut. Det känns lyxigt att det kommer en del två redan nästa år och jag är övertygad om att denna musikaliska måltid håller mig mätt och belåten tills dess, samt ett intressant faktum att detta faktiskt är årets bästa filmmusik -trots att det inte finns en film. Det ni!
