VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS MEST DELADE
FLER ARTIKLAR

Rocknytt sammanfattar Sweden Rock Festival 2016

72 Shares

SRF2016 -sammanfattningDet är lite över en vecka sedan de sista tonerna av Sweden Rock Festival 2016 ekade över hela Norje. Det har därmed blivit dags för Rocknytts årliga sammanfattning av festivalen.

Vi valde att göra det enkelt genom att sammanställa fem punkter ur årets festival: bästa bandet/banden, sämsta framträdandet, godaste maten, bästa festivalkänslan och något man önskar att man hade hunnit med. Nedan följer resultatet som Rocknytts gäng upplevde det:


 

Niklas Persson Webjörn

– Bästa bandet: Entombed A.D. Men det var stort att se Glenn Hughes

– Sämsta framträdandet: King Kobra

– Godaste maten: Hamburgare 200 g

– Bästa festivalkänslan: När jag för första gången gick in genom grindarna och insöp stämningen

– Något jag önskar att jag hade hunnit: Queen + Adam Lambert. Såg Mayhem istället. Men hann åtminstone med de sista låtarna. Missade även det mesta av Dirkschneider

– Andra avtryck/intryck: Ett gäng sköna Varbergare som spelade Guns n’ Roses på dragspel. Alla trevliga och roliga människor, såväl kända som okända

 

Lisa Willman

– Bästa band: Queen, Monster Truck & King Diamond

– Sämsta framträdandet: Av de jag såg var det Neon Rose och Uncle Acid. Inte dåliga men de levde inte upp till mina förväntningar. Allra sämst var alla krockar, exempelvis Satyricon och Twisted Sister.

– Godaste maten: Pizzastället nära 4Sound-scenen

– Bästa festivalkänslan: När Saffire öppnade festivalen på onsdagen samt när Nikki Sixx passerade precis bredvid mig i presstältet.

– Något jag önskar jag hade hunnit: kolla alla Nemisbanden

– Roligast: Dee Sniders fika

– Bästa solo: Fred Youngs trumsolo (The Kentucky Headhunters)

– Största överraskning: NiteRain

 

Sebastian Ekblom Bak

– Bästa bandet: Foreigner var magiska som vanligt.

– Sämsta framträdandet: King Kobra. Åh herregud. Jag kan inte minnas att jag sett något sämre under alla mina år på SRF.

– Godaste maten: Oxrullen är alltid fin

– Bästa festivalkänslan: grusyret under “war-dance” – Anthrax.

Något jag önskar jag hade hunnit: Somnade (likt en gubbe) innan King Diamond. Fan också.

– Önskat sluppit se: Johnny Rod med King Kobra ylandes “Wild Child”.

 

Kjell Ögren

– Bästa bandet: Svårt i år då alla jag såg gjorde så bra ifrån sig. Måste nog bli Dirkschneider trots allt, för klassisk tungmetall, äkta scenglädje och löjligt hög nostalgifaktor. Bonus till Sixx AM, som jag inte riktig hadet trott skulle hålla så hög klass live.

– Sämsta framträdandet: Såg ingen dålig spelning i år, var genomgående hög klass på allt. Får ge sämstapoängen till de förbannade svinkalla nätterna istället.

– Godaste maten: Mr Meat Langos inne på området och älgwok med djävulsstark sås på väg hem.

– Bästa festivalkänslan: Trycket i publiken när dom stora banden spelar och den skönt avslappnade feststämningen på Rosenlunds camping.

– Något jag önskar jag hunnit: Komma ner tidigare på onsdagen så jag sett alla bra band som spelade innan Blind Guardian. Och hunnit träffa er Rocknyttare förstås.

– Sämsta: Att de lade Demon parallellt med Sabaton. Hur tänkte dom då?

 

 

Nina Dahlgren

– Bästa banden: Symphony X, Queen, Saffire och The Struts.

– Sämsta framträdandet: Inget av banden jag såg var dåliga.

– Godaste maten: Tyckte att det var dåligt med mat för oss som har allergier, men grillköttet från den lokalproducerat var kanon. (Kommer inte ihåg namnet på stället).

– Bästa festivalkänslan: När Saffire öppnade hela festivalen, fick allt tårar i ögonen. Det var helt magiskt att se dessa grabbar stå där och visa var skåpet ska stå.

– Önskar att jag inte hade missat: Twisted Sister.

 

Anna Fabbri

– Bästa banden: Tribulation, My Dying Bride, Gamma Ray, Twisted Sister, Demon, Finntroll och Mayhem.

– Sämsta framträdandet: Inget av de banden jag såg utmärkte sig som sämst. Däremot var krockarna mellan Mayhem och Queen samt Satyricon och Twisted Sister världssämst.

– Godaste maten: Vegangrytan från det pyttelilla Morotssoppeståndet. De hade till och med glutenfritt bröd!

– Bästa festivalkänslan: The Hooters. Allt var perfekt. En mysigt hemtrevlig eftermiddagsspelning i bästa tänkbara soliga torrdammiga sommarväder och fullsmockat med glada människor framför scenen.

– Något jag önskar att jag hade hunnit: Önskar jag hunnit se fler hela spelningar.

– Roligast: När Dee Schneider fikade på scenen.

– Snyggaste hårmanarna: Twilight Force och Legion Of The Damned.

 

Kenneth Gustafsson

– Bästa banden: Symphony X, Sixx:A.M., Saffire och The Struts. Queen + A.L och Twisted Sister är också självklara.

– Sämsta framträdandet: Graham Bonnet. Sursång och livlöst.

– Godaste maten: Någon jäkla tunnbrödrulle med lax, kommer inte ihåg vad stället hette.

– Bästa festivalkänslan: Saffires magnifika öppning av festivalen och Luke Spillers (The Struts) totala kontroll över publiken.

– Något jag önskar att jag hade hunnit: Sova.

 

Annicka Nilsson

– Bästa bandet: LA Guns, Twister Sister, Sixx AM.

– Sämsta: Queens management som inte brydde sig om oss fotografer och om vad vi brukar gå ut. Deras egna ord: ”I don’t give a damn!” Tack!

Godaste maten: Pyttipanna, den satt var den skulle.

– Bästa festivalkänslan: När jag äntligen kunde stå med vänner en hel spelning och bara njuta med alla andra. Känslan är underbar!

– Önskar jag hade hunnit: se mer än vad jag gjorde på lördagen. Kramades för lite och missade för många rumpor! Annars var detta den bästa festivalen förutom på onsdagen.

 

Ron Dahlgren

– Bästa spelning: Saffire, The Struts, Symphony X, Queen + Adam Lambert och The Hooters.

– Största besvikelsen: Foreigners korta spelning – Måste påpeka att när de väl spelade så var det riktigt bra, men varför dessa meningslösa solon? De hann dock bara med 10 låtar på enligt schema 90 minuter. Startade 5 minuter innan förutsatt tid och slutade 20 minuter för tidigt. Jämför det med Dirkschneider som levererade 17 låtar på 90 minuter. Det var bättre 2009!

– Godaste maten: Kantarelltoast med Västerbottenost.

– Bästa festivalkänslan: När Saffire öppnade upp årets festival med en riktig rejäl käftsmäll och när Freddie Mercury dök upp på skärmen under Queens spelning. Ståpäls!

– Något jag önskar jag hade hunnit: Bli frisk snabbare efter operationen. Fick kasta in handduken under de sena spelningarna. Bl.a Twisted Sister, Avantasia och Soilwork. Frustrerande!

– Roligast: Att träffa alla underbara Rocknyttare, stugkompisar och FB-vänner som man oftast bara träffar en gång om året, nere på SRF.

– Positivt i övrigt: Alla fantastiska och karismatiska sångare/frontmän. Herrejävlar vilken leverans. Russell Allen (Symphony X), Tobias Jansson (Saffire), Luke Spiller (The Struts), Kelly Hansen (Foreigner), Erik Mårtensson (Eclipse) och sist men inte minst Glenn Hughes.

 

Pernilla Swartz Olsson

– Bästa bandet: Queen, Synphony X och Foreigner

– Sämsta framträdandet: Tveklöst King Kobra, sorgligt att se.

– Godaste maten: Festivalmat är alltid svårt för den som inte kan äta gluten. Men jag hittade en rejäl portion ägg och bacon på ett ställe, som var så stor att jag förblev mätt i säkert ett dygn.

– Bästa festivalkänslan: När man nyss bytt till sig festivalarmbandet, och man förväntansfull har hela festivalen framför sig.

– Något jag önskar att jag hade hunnit: Se fler band. Hur många man än ser, så finns det alltid några som man i efterhand ångrar att man prioriterade bort.

 

 

Calle Englund

– Bästa bandet: The Struts, Queen och Dirkschneider sparkade mest stjärt iår!

– Sämsta framträdandet: Mike Tramp var ungefär lika spännande som en torkfläkt.

– Godaste maten: Pizzastället mitt emot langosvagnen vid 4soundstage var oslagbar i år då halloumiburgaren saknades!

– Bästa festivalkänslan: Att sitta i gräset framför The Hooters på Lemmy Stage fångade själva essensen av hur SRF ska vara.

– Något jag önskar att jag hade hunnit: Att se King Kobra’s närmast mytiskt katastrofala framträdande under lördagen. Att höra om det i efterhand spär bara på besvikelsen av att inte kunna berätta för barnbarnen att man var på plats under den totala härdsmältan.

 

Effie Trikili

– Bästa bandet: Eclipse, The Struts, Queen och Twisted Sister

– Sämsta framträdandet: Blev riktigt besviken på Lita Ford. Det lät liksom… inte bra.

– Godaste maten: Pizzastället i närheten av 4Sound-scenen.

– Bästa festivalkänslan: När man landat på plats, bytt till sig armbandet, knäckt första ölen och är på väg till området för allra första gången (för i år).

– Något jag önskar att jag hade hunnit: Se och fotat fler band. Trots att man ser hur mycket som helst kommer man ändå på i efterhand vilka man inte skulle missat.

– Plus i kanten: alla boksigneringar och chansen att fixa sommarläsningen till en bra peng!

 

 

 

 

Effie Trikili

Effie Trikili

Skribent/Fotograf
RELATERADE ARTIKLAR
SENASTE NYHETERNA
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter