VECKANS TOPPNYHETER
Hittade inga inlägg.
MEST DELAT I VECKAN
FLER Intervjuer

Avatars Johannes Eckerström: ”Det ska vara svårt att göra en skiva”

55 Shares

[media-credit id=2 align=”alignnone” width=”500″]avatar 2016 foto johan carlen[/media-credit]

Om bara några veckor släpper Göteborgsbandet Avatar konceptalbumet Feathers & Flesh, vilket med rätta kan beskrivas som deras mest ambitiösa projekt hittills. Under en 14 låtar lång resa tas vi med till fablernas värld, i sällskap av bevingade, vattenlevande och fyrfota karaktärer. Berättelsen behövde dock mer utrymme än så, och därför innefattar projektet även en illustrerad bok bestående av 60 sidor och 109 verser.

Precis som tidigare vrider och vänder Avatar på perspektiven och testar nya vägar, med dualismen som den slingrande röda tråden. Är de goda verkligen goda? Är de onda egentligen onda? Har vi över huvud taget lärt oss något av historien?



Om detta och lite till samtalade jag och Johannes Eckerström en söndagskväll i april.

 

Det har varit fullt upp för Avatar på sistone, kan jag tro?

Ja, det får man väl säga. Skivan blev färdig i början av januari, och efter det åkte vi på en kortare USA-turné medan den mixades. Sedan vi kom hem har vi gjort allt det där sista som måste göras med musikvideos och bilder med mera.

Skivan släpps 13 maj, men för mig känns det som att releasen var när jag fick mastern i handen och lyssnade för första gången hemma. Det var ju den första stora händelsen för egen del med det här albumet. Man tycker att musiken är klar då, men så finns skivan ändå inte ute än. Det är en märklig känsla.

Hur länge har ni gått och burit på idén till det här konceptalbumet?

Ganska kort tid faktiskt. När vi ser tillbaka på hur det gick till började vi skriva på skivan så sent som i april förra året. Det var då det var klart att det skulle bli en fabel och vad den skulle handla om. När vi började visste vi inte riktigt vad det skulle innebära att göra en konceptskiva och att skriva på det här sättet. Det har hänt väldigt mycket under den här tiden, så räknat i timmar har det varit en lång process. Nu i efterhand förstår jag att det inte är konstigt att vi är så trötta som vi är!

När insåg du att det skulle bli både en skiva och en bok?

Det var ganska sent, i samband med att vi spelade in sången. Historien var klar i någon sorts synopsisform ganska tidigt, och utvecklades parallellt med textskrivandet. Allteftersom började vi fundera på hur långt blir det här egentligen? Vi insåg att det började bli lite väl mycket för en booklet. Det skulle inte bli snyggt. Vi skulle inte ge orden vi hade skrivit den respekt de förtjänade om de bara blev liner notes. Om det skulle bli på rätt sätt fick det bli en riktig bok med illustrationer.

avatarfeatherscd

Känns det som en nödvändighet att ge fansen något mer än ”bara” en skiva nuförtiden, exempelvis limiterade upplagor, fotoböcker eller färg-LP, för att sticka ut och hålla sig intressant?

Nja, det är lite så, fast samtidigt inte alls! Att hålla det intressant stämmer på ett sätt, fast vi gör det här för att hålla det intressant för oss själva. Det handlar hela tiden om att hitta någon ny utmaning för oss. Det ska vara svårt att göra en skiva. Det ska vara något som gör att man tvingar upp sig på tå och känner att man har en kniv mot strupen, så att man ger sitt yttersta. Om man inte passar sig är det väldigt lätt att lägga sig i ett bekvämt läge – ett ”det gick ju bra sist”-tänk. Därför är det väldigt viktigt för oss att göra något vi inte gjorde förra gången.

Att man ger ut olika typer av format och liknande handlar egentligen bara om hur man väljer att presentera själva produkten. Vi lyssnar på musik på så många olika sätt nuförtiden. Vissa köper vinyler, några cd och andra streamar eller kör med mp3. Det som, för oss, är så intressant med den här boken är att den ger ett mervärde. Det är något som är intressant att ha i handen både för de som är väldigt ”2016” men också för oss som är ”1972”. Det känns mer som ett verk. Det är något som höjer upp konstformen på nytt. Man streamar inte några kapitel här och där. Ett album är givetvis också ett verk, men det är inte alltid de behandlas som sådana längre.

Ni har jobbat med producenten Sylvia Massy (System Of A Down, Tool, Red Hot Chili Peppers) på det här albumet. Hur stor påverkan har hon haft på slutresultatet?

Mycket stor! Det har en producent så klart alltid, men Sylvia är helt briljant med sin entusiasm och sitt kunnande. Man kan säga att det finns tre stereotyper av hur producenter jobbar. Du har teknikern, med sina rattar och frekvenser och mikrofoner och allt som rör den världen. Sen har du musikern, vars ingångsvinkel precis som det låter i första hand kommer ifrån att vara musiker. Den tredje har en liten flummigare, konstnärlig approach som är lite mer svårdefinierad. Sylvia är den perfekta balansen av alla tre. Hon tände till direkt när vi pratade om att göra en konceptplatta, så vi fann varandra väldigt fort.

The Story of Feathers & Flesh

This is the story of Feathers & Flesh! Out May 13th.
Digital Pre-Order Here: http://flyt.it/FandF
Official Band Pre-Order & Concert Tickets Here: www.avatarmetal.com

Publicerat av Avatar den 20 april 2016

(JOHANNES BERÄTTAR OM ALBUMET)

Man kan höra väldigt många olika influenser på albumet, och det bjuder på stor variation mellan låtarna. När man läser boken förstår man dock att det är de olika karaktärernas röster som avspeglar sig. Finns det en risk att folk som inte läser boken eller texterna inte hittar den röda tråden?

Det är möjligt, men vi har alltid, i förhållande till vår förmåga, gjort ganska mångsidig musik. Vi har undvikit att skriva samma låt två gånger. Ju mer man jobbar desto fler strängar får man på lyran, men hårdrocksprincipen går alltid starkt igenom vår musik. På ett sätt är det ganska enkelt; du tar ditt bästa riff, sedan ska du komma på vilka dom bästa trummorna är till det riffet och sedan repar du tills det svänger. Allt går tillbaka till Black Sabbath och hur de började spela. Riff unisont med bas, trummor, gitarr och sedan växer det därifrån. Det är grundprincipen för vad vi gör, men utöver det får du lita på att musiken tar dig dit du behöver komma så att det blir det bästa det kan bli. Det är lättare sagt än gjort.

Två band som har varit viktiga för den här skivan, och har varit för mig själv i flera år, är Queen och the Beatles. The White Album är en extremt mångsidig skiva. Det är samma sak med A Night at The Opera  där ”39” och ”Good Company” är på samma skiva som ”Death on Two Legs” och ”Bohemian Rhapsody”. Vi är inte i närheten av det, men det är den principen vi också kör på. Det gick ju bra för dom! Att våga vara mångsidig är återigen ett sätt att inte göra samma sak två gånger. Man gör en grej tills den blir bra, och sen går man vidare och gör något annat, och för varje gång man släpper en skiva lär man sig något nytt om konstnärliga processer.

Om vi ska gå in lite djupare på själva fabeln är det inte direkt någon positiv historia. Det är snarare så att den handlar om en kamp som redan från början är dömd att misslyckas. Är det en avspegling av den värld som vi lever i? Folk som slåss för sakens skull eller för egen vinning, och att vi aldrig lär oss?

Ja, så är det nog. Vår tillgång till kunskap och till debatt gör oss på något sätt smartare, men inte visare. Att förvandla kunskap och kollektiv erfarenhet till något större så att vi inte upprepar historiska misstag verkar vara ganska klurigt för oss. Ugglan, som är historiens protagonist, har potentialen att lära sig väldigt mycket och få andra perspektiv på sina problem, och skulle egentligen kunna finna en mycket större frid än vad hon faktiskt gör i slutet.

Avatar är inget politiskt band som så, men det går förstås också att sätta ett globalt perspektiv på den här berättelsen. Det handlar dock lika mycket om individnivå och relationer. Det är många gånger som vi är dumma på samma sätt, om och om igen, vilket är värt att tänka på.  

En av textraderna lyder ”They went out to war against daylight”, vilket syftar på att Ugglan slåss mot Örnen för att förhindra att solen kommer tillbaka. I vanliga fall är ju ljuset en symbol för livet, men i den här berättelsen är det tvärtom. Varför är örnen över huvud taget den onda? Är det en typisk Avatar-tvist?

Det handlar om att leka med perspektiven. Vem som man tycker är dum och vem som är sjyst beror helt på narrativet. I den här historien är det Ugglan som vi följer och ”hejar” på, och tycker därför att Örnen är ett svin. Sedan kan man ifrågasätta hur stor skillnad det egentligen var mellan dom.

Det känns som att det i själva verket står mellan två onda ting

Ont och gott är egentligen inte en så stor del av det, som jag ser det. Däremot är det två lika enfaldiga ting. Jag tycker att det där med ont och gott är högst subjektivt. Som sagt, det handlar om vilket perspektiv vi har valt. Det är det som avgör vilka vi automatiskt tycker är de dumma.   

Det är väldigt få narrativ där exempelvis nazister kan anses vara den goda sidan, men i filmen Das Boot får plötsligt vanliga tyska soldater ett helt annat ansikte än i andra stora filmer. De skildras som vanliga unga pojkar, precis som den amerikanska hjälten i amerikansk propagandafilm.

Ugglan (hon) kämpar emot den inkräktande Örnen (han) som vill ta över hennes rike, och en av textraderna lyder ”the man is here to stay”. Finns det någon underliggande mening i detta?

Nej, det är nog mer så att jag hyfsat tidigt kom på mig själv att jag hela tiden skrev ”han” om ugglan, gäddan osv. Då fick jag backa bandet igen. Hela skivan handlar om dualism och motsattsförhållanden, men det handlar också om att motsatta sidor kan vara mer lika än vi tror. Att det är en snopp och en snippa som bråkar spelar kanske inte så stor roll i slutet av dan.

Det som istället blev mest relevant för historien av att ugglan blev en ”hon” var att hon då också kunde vara en mamma. Det blev viktigt för henne men även för låtarna.

Vem är konstnären bakom bilderna – Henrik Krantz?

Det är min storebrors kompis! Vi hade jagat efter någon länge, och så hittade vi honom av en ren slump. Vi tycker om att arbeta med lokala förmågor, och han var precis det vi letade efter.   

Hur toppar man ett konceptalbum?

Det blir ett senare problem, men det finns en massa saker vi inte har gjort. Det viktigaste är att vi hittar ett nytt sätt att göra det svårt på.  

Clownen har en framträdande roll i Avatar, och ni använder mycket av cirkusens attribut. I fabeln är det just clownen som är berättaren. Hur vet man var han slutar och Johannes Eckerström tar vid?

Clownen är inte en karaktär på det sättet. Jag har inget artistnamn. Det är där det blir skillnad mellan mig och andra som bär smink, som exempelvis Alice Cooper eller King Diamond. Jag är mig själv hela tiden. Sminket är snarare en förstärkning; ett sätt att sätta ett ansikte på den sidan av mig som musiken kommer ifrån.   

Så ni har ingen särskilt procedur i bandet för att komma in i era scenpersonligheter? Det räcker att få på sig sminket och kostymerna?  

Det kickar igång ganska fort bara man tar steget in på scenen. Man får värma upp kroppen och rösten på rätt sätt innan, för sen åker man bara. Jag tror inte ens att sminket skulle behövas idag. Jag gjorde ju hundratals gig innan sminket kom på första gången. Det blir som en motor som inte behöver katalysator.

Hur ni framfört något av det nya materialet live?

Nej, inte än. Eller jo, vi tjuvkörde ”For The Swarm” när vi var i USA senast. Nu när vi åker dit igen blir det på riktigt. Det är fyra låtar som har släppts innan albumet kommer ut, så det är dom vi kommer att köra nu. Det blir roligare konserter om folk har hunnit höra låtarna innan. VI börjar med dom, så får vi se vart det tar vägen därefter.

Ni har som sagt många olika musikaliska influenser i Avatar, men jag skulle även vilja påstå att ni har en rejäl dos Carl-Einar Häckner i er musik. Varietémetal!

Ha! Det har jag inte tänkt på. Jag gillar Carl-Einar Häckner, men det är ingenting som har skett medvetet. Jag tror snarare att det är så att vi och Häckner har samma influenser, alltså förra sekelskiftets cirkusvärld och estetiken från sent 1800- till tidigt 1900-tal och början på stumfilmseran. Därifrån hämtar vi väldigt mycket.

Till sist: nu väntar alltså ännu en USA-turné. När blir det några spelningar i Sverige?

Det är inga fastlagda planer än men förhoppningsvis blir det en tur till de större städerna längre fram.

 

FÖRHANDSBOKA AVATARS NYA SKIVA PÅ GINZA:
https://www.ginza.se/product/avatar/feathers-flesh-2016/325302/

55 Shares

Relaterade artiklar

RELATERADE ARTIKLAR
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!

X