10 frågor – Del 86: Kristofer von Wachenfeldt (Care Of Night)

10 frågor är en intervjuserie där det ställs just 10 frågor om musik till musiker, såväl kända som okända och svenska som utländska.

Frågorna är av det lite mer lättsamma slaget och förhoppningen är att vi ska få in en hel del roliga svar. Tanken är att det ska publiceras i den turordning vi får in svar och förhoppningsvis kan den fortgå länge. Sådana här intervjuer är något vi själva tycker om att läsa och min förhoppning är att fler än vi gör det så att det blir några läsare framöver.

I del 86 av 10 frågor är det Kristofer von Wachenfeldt, keyboardist i svensk Care Of Night, som har svarat på frågorna. Care Of Night är i dagarna aktuella med sitt andra album”Love Equals War.

Vilken var den första skiva du köpte för egna pengar?
Hmm, minns inte helt. Kan ha varit Bryan Adams – ”So Far So Good”. Minns iallafall att jag spelade sönder den plattan.
Vilken låt önskar du att det var du som skrev?
Omöjligt att nämna en. ”Second Rendez-vous” av Jean Michel Jarre, ”Elemental” av Tears For Fears, ”Darkness” av Peter Gabriel, ”Grand Designs” av Rush, ”The Downtown Lights” av The Blue Nile, ”Save Me From Myself” av Carpark North etc etc.
Vilken är den bästa skiva som har släppts?
Rush – ”Power Windows”
Vilken är den bästa konsert du har sett?
Peter Gabriel år 2014. Grät som ett barn.
Vad är det konstigaste ställe du har uppträtt på?
Ett av mina första band blev bokade att spela lite covers som underhållning inför en lokal förening. Väl på plats så visade det sig vara en… pensionärsförening. Jag minns att vi hade repat in idel hårdrock så det var spännande att se majoriteten hålla för öronen under hela setet. Mitt förra band Platitude spelade på jäkligt många suspekta ställen, too many to mention.
Vilket är tidernas mest underskattade band/artist?
Michael W Smith, iallafall utanför den kristna musikaliska sfären. Hans musik kanske känns lite ”safe” rent musikaliskt nuförtiden, men hans tidiga alster, i synnerhet ”The Big Picture” och ”I 2 Eye” är sjukt bra i alla hänseenden. Snygga arr, bra texter, grymt bra artist helt enkelt.
Nämn en skiva andra inte tror att du tycker om?
Testament – ”The Gathering”
I vilket land är fansen mest hängivna och vildast under konserter?
Överallt utanför Sverige skulle jag tro, där vi fortfarande är rätt reserverade.

Vad är det märkligaste som inträffat under en konsert?

Jag minns särskilt en spelning när jag spelade med Jon English (R.I.P) där en kvinna var så överförfriskad att hon hela konserten stod långt fram och skulle försöka lägga armen om honom. Hon slutade inte trots upprepade tillsägningar från klubbägaren. Hennes armsvett hade kunnat fälla träd och både jag och Jon kväljdes i hettan från scenen. Roligt idag – besvärande då.
Vad är roligast och varför? Spela på en stor festival eller på en liten klubb? 
Jag har tacksamt nog fått möjligheten till båda. En stor festival är mäktig av anledningen att vissa låtar kan lyfta till magiska höjder av publikstödet. Det blir en kick att se en stor publik som är med på noterna. En klubbspelning är dock intimt och jag älskar närkontakten med enskilda personer i publiken som man oftast missar på större scener. Hellre ett litet gig om det innebär hängiven publik.

Relaterade artiklar

VIDEOPREMIÄR

VECKANS TOPPNYHETER

VECKANS TOPPVIDEOS

NYHETER

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

X