Apollo gillar att ta det lugnt och dra sig undan en stund efter en spelning vilket jag kan förstå. När han fått göra det så tar han sig tid att prata med Rocknytt en stund. Apollo är en mycket sympatisk och ödmjuk människa, långt ifrån några divalater.
Sator är lika underhållande bakom scen som på den. Här får ni ta del av en kort pratstund med bandet före spelningen på Skogsröjet.
Ett av alla framgångsrika finländska hårdrocksband är Sonata Arctica. De får i år avsluta Skogsröjet. Den stora frågan innan spelningen är om publiken kommer att gå hem efter Saxon eller om de stannar kvar och njuter en stund till?
Att det är ös från början behöver jag väl knappt nämna. Det är mycket energi och högt tempo, inget segt mellansnack. Dregen med hoodie och cig levererar riff i mängder.
En publik tapprare än den under Krokus får man fasen leta länge efter. Det regn som ihärdigt håller i sig under stora dela av lördagen når här sin kulmen och det fullkomligt öser ner med ovillig styrka under hela konserten. Bandet är dock oberörda av detta skyfall och äntrar scenen med dunder och brak med
Danskarna Pretty Maids (som näst intill blivit svenskar med tanke på hur ofta de är här) sparkar igång sin konsert straxt efter Imperial State Electric och det regn som anslöt under föregående spelning håller i sig även under denna, även fast det gör ett kort uppehåll under bandets inledning med ”Mother Of All Lies” och
Som en gammal vän en gång sa: Saxon är alltid Saxon. Där hade han ändå en poäng, för har man hållt på i närmare 40 år och släppt kvalitetsläpp efter kvalitetsläpp så har ju en viss rutin infunnit sig, man vet helt enkelt vad man pysslar med. Och är det något som lördagens headliner kan,
När regnet äntligen har lättat så är det dags för ett av festivalens största band, tillika höjdpunkten för mig själv, nämligen brittiska The Darkness. Efter en något stel förbandsspelning till Guns n Roses tidigare i somras ( som snarare berodde på en dryg publik än bandet själva) så är förväntningarna minst sagt höga på att
Lördagen börjar för undertecknad med att solen står högt på himlen precis när Imperial State Electric ska börja. Detta väder håller i sig i ungefär en kvart, sedan är det som att himlen öppnar sig och det regnar fruktansvärt mycket i omgångar under hela kvällen. Trots detta så är publiken ändå taggad, och det är
Ugly Kid Joe var stora på 90-talet och många känner nog igen låten Cats in the Cradle som länge har varit en av mina favoritlåtar. De startade 1989, upplöstes 1997 och återförenades 2010. Sedan dess har de gjort ett antal spelningar även i Sverige. Stilen är funkig hårdrock.
Apollo måste vara en av de artister på Skogröjet som har bredast erfarenhet av att stå på scen. Han har också enligt mig en av de i särklass bästa svenska rockrösterna. Det han bjuder på idag är en blandning av nytt och gammalt från olika band han spelat/spelar med och från sin solodel. Han ger också nyligen avlidna Chris Cornell en hyllning genom ”You know my name”.
Att spela 11.30 på stora scenen, regnet strilar och man är 13 år kan väl kallas en rejäl utmaning. En liten men helt ok folksamling har slutit upp och jag kan säga till er som inte var där; ni missade något! Grabbarna är helt enkelt skitduktiga! Trovärdig attityd och bra scenspråk.
Liv vet hur man tar en scen. Hon härskar och ber inte om ursäkt för sig. Med sitt röda långa hår, sin svarta effektfulla klänning och sin ”fuck you”-attityd går det inte att stå emot. Det är tungt, mörkt och jäkligt bra.
Efter att ha intervjuat Jocke Berg (sång) tidigare i veckan så är det med spänd förväntan som jag nu intar platsen framför scen. Blir det riktigt röj idag som han alltid utlovar? I år är det 10-års jubileum för Hardcore Superstar på Skogsröjet och det firas med både extra pyro och inspelning av en live-DVD.
Kvällen smyger sig på och solen börjar lägga sig ner över Rejmyre. Efter Amaranthes lättsmälta tuggummimetal så är det dags för en återgång till klassikerna med Last In Line. Bandet består till 50 procent utav Dios gamla kompband från just skivan Last in Line, Vivian Campbell på gitarr och Vinny Appice var med när det
Så är det således dags för fredagens headliner, the one and only Yngwie J Malmsteen. Sveriges kanske mest mytomspunna rockstjärna gör ett utav ytterst få framträdanden på hemmaplan, och jag är själv nästan barnsligt spänd på att se om han verkligen kommer att vara precis så som man har hört, sådär rockstjärnedryg och världsfrånvänd som
Tredje sist ut denna kväll, och näst sist för undertecknad, är inga mindre än D.A.D. Våra danska grannar behöver knappast någon introduktion då de är sitt hemlands kanske största rockband genom tiderna, i alla fall ett av de bästa. Bandet sparar inte på krutet och kickar igång spelningen med grymma ”Riskin it All” från skivan
Förra gången jag såg Amaranthe live så var det med Chris-Adam Sörbye (Smash Into Pieces) på sång tillsammans med Elize. Numera är det Nils ”Nisse” Molin (tidigare Dynazty) som står för den kompletterande sången. Mer om detta lite längre fram.
Ett band på Skogsröjet med en trogen publik är Corroded och det är bra med folk framför scen även den här kvällen. Det här är musik som uppmuntrar till headbanging och gitarristen Thomas Andersson går all in från start. Per Soläng är som vanligt en respektingivande klippa bakom trummorna och Bjarne Elvsgård på bas har en skön attityd på scen.
Det är ös från första stund och det som direkt slår mig är att det är uppenbart hur erfarna Sator är men helt utan den känsla av blasé som man ibland får av ”gamla” band. Dom är trovärdiga, coola och spelar fortfarande med hjärtat vilket märks.
CHEFREDAKTÖR
ANNONSANSVARIG
WEBB/SOCIALA MEDIER
Swedish
English
German
French
Italian
Portuguese
Spanish