SKÄRSELDEN FEBRUARI 2019

Välkomna till Rocknytts Skärselden, där några av föregående månads intressantaste skivsläpp synas i sömmarna av en jury som är långt strängare och rättvisare än de du sett i alla larviga TV-program.

Betygsättning sker precis som i våra övriga recensioner enligt skalan 1-5, där 1 är lika avskyvärt som helvetets lägsta kretsar och där 5 är himmelsk (eller kanske snarare djävulsk) mästerverksnivå.

Tio skivor har slumpmässigt valts ut och tio av Rocknytts skribenter har fått säga sitt med hjälp av endast ett par korta meningar. Resultatet finner du nedan.

I PANELEN: Mårten Cederberg, Mattias Högström,Effie Trikili, Peter Johansson, Andreas Östlund, Calle Englund, Ron Dahlgren,Thord Pettersson, Evelinda Gustavsson och Tobias Andersson.

BETYGSSKALA: 5-VÄRLDSKLASS 4-JÄVLIGT BRA 3-BRA 2-GODKÄND 1-UNDERKÄND

AVANTASIA – MOONGLOW

avantasia moonglow

3.5 / 5.0

Release: 2019-02-15
Nuclear Blast Records

Andreas: Avantasia har en stor nackdel, Tobias Sammets röst. Alla andra sångare på plattan låter så mycket bättre men fortsätt gärna skriv låtarna, Tobias. 3/5
Calle: Tobias Sammet levererar så håren står upp på armarna med “Moonglow”, visst alla låtar är inte fullpoängare men “Ghost In The Moon”, “The Piper at the Gates Of Dawn” och mästerverket “The Ravenchild” är lika bra som något han nånsin skrivit! 4/5
Effie: En sån efterlängtad skiva som hamnar på min top 3 av Avantasias alster. 4/5
Evelinda: Mycket pompa och ståt när Tobias Sammet är i farten, men jag har än så länge inte förstått vad som gör Avantasia så stort. 3/5
Mattias: Tobi har lyckats igen. Den här plattan är fullkomligt lysande precis som de flesta av “bandets” föregångare. 5/5
Mårten: Det mest intressanta låtarna på länge och överlag imponerande sånginsatser från Avantasia-folket. 4/5
Peter: Känns som att herr Sammet börjat köra på rutin. Stabilt, men gåshuden uteblir denna gång. 3/5
Ron: En skiva som håller jämn kvalité rakt igenom. Titelspåret är fantastiskt bra! 3/5
Thord: Lite spretigt, men när det är bra, så är det riktigt bra. 3/5
Tobias: Herr Sammets rockopera är alltid bombastisk men denna gång tänder det inte riktigt till. 3/5

BEAST IN BLACK – FROM HELL WITH LOVE

3.3 / 5.0

Release: 2019-02-08
Nuclear Blast Records

Andreas: Det här är lite flamsig schlagermetal helt utan djup samtidigt som det är klart underhållande. 3/5
Calle: Det är svårt att värja sig från denna poppiga typ av hårdrock, även fast man egentligen skulla vilja. Men “From Hell With Love” är en riktiga rökare till låt! 3/5
Effie: Kan inte låta bli att faktiskt gilla denna poppiga typ av metal. Bra drag! 3/5
Evelinda: Yannis Papadopolous är en kameleont, rösten morfas jag vet inte hur många gånger under skivans gång – imponerande! Öppningsspåret är det bästa. 3/5
Mattias: Debuten var lysande och den här plattan är minst lika bra. Fylld med blivande livefavoriter. 4/5
Mårten: Oemotståndlig discometal med 80-tals känsla och låtar som fäster enormt utan att det hinner bli fånigt. 3/5
Peter: Fånigt catchig mellometall med inslag av E-Type, Sabaton och Italodisco. Omöjligt att inte gilla! 4/5
Ron: Ett knippe starka låtar som gör mig på gott humör men plattan i sin helhet är egentligen ingen höjdare. 3/5
Thord: Kabanen och Company fortsätter på den inslagna linjen och gör det riktigt bra. 4/5
Tobias: Med syntpop, falsettvrål och en klyschig artwork som hämtad ur filmen ”Heavy metal” är detta egentligen hur lökigt som helst – men det är ändå svårt att inte stampa takten och digga med. 3/5

DREAM THEATER – DISTANCE OVER TIME

dream theater

3.2 / 5.0

Release: 2019-02-22
InsideOut Music

Andreas: Jaja! Ni är världsmästare på respektive musikinstrument men måste man visa det i varje låt? Halvera allt och betyget blir dubbelt så bra. 3/5
Calle: Dream Theater håller sig på detta släpp borta från de mest vågade utsvävningarna, och det är till bandets fördel. Kan dock inte låta bli att sakna Mike Portnoys ursinniga lir. 3/5
Effie: Har generellt lite svårt för prog-metal men denna var faktiskt ganska angenäm. 3/5
Evelinda: Bra musik behöver inte vara så krånglig. Dream Theater har aldrig varit min grej, men vi får se vad framtiden för med sig. 2/5
Mattias: Nu snackar vi. Så här ska Dream Theater låta. Den här plattan är ljusår bättre än bottennappet The Astonishing och den är nog det bästa de har släppt på riktigt länge. 4/5
Mårten: Krutet i detta band är sedan länge blött men jag anar här lite gnistor på fler ställen än tidigare. 3/5
Peter: Dream Theater har alltid levt efter devisen ”more is more”. Antingen så avskyr man det, eller så älskar man det. Jag tillhör sistnämnda kategorin! 4/5
Ron: Låtar som utmärker sig och växer för varje lyssning. Omgångens bästa skiva. 4/5
Thord: Stark platta, som nästan förtjänar ett högre betyg. 3/5
Tobias: Dream Theater känns mer konsekventa i sitt musikskapande än på tidigare plattor. 3/5

CANDLEMASS – THE DOOR TO DOOM

2.8 / 5.0

Release: 2019-02-22
Napalm Records

Andreas: För att vara nästintill allergisk mot Doom, så fungerar det här skapligt men så kul är det inte. 2/5
Calle: Candlemass går tillbaka till rötterna och resultatet är ett mycket angenämt släpp som skulle stå sig bra bland bandets 80tals plattor. 3/5
Effie: Inte riktigt min kopp te men åtminstone öppningsspåret kan så gott som vem som helst gilla. 2/5
Evelinda: Doomkänslan är väl inkapslad i det här albumet. 3/5
Mattias: Stabilt är ordet som bäst beskriver denna platta. Den är riktigt jämn och bra utan varken djup dipp eller hög topp. 3/5
Mårten: Har aldrig förstått storheten och gör det inte nu heller. Blir bara sömnig. 2/5
Peter: Svenska doom institutionen låter som de ska, dvs kul en stund men enformigt i längden. 2/5
Ron: Candlemass har aldrig imponerat på mig – denna skiva är inget undantag. 2/5
Thord: Doomkungarna sitter ohotade på sin tron. 5/5
Tobias: Doommetalpionjärerna är mer relevanta än på många år. 4/5

HERMAN FRANK – FIGHT THE FEAR

2.7 / 5.0

Release: 2019-02-08
AFM Records

Andreas: Klassisk tysk Metal, som i sina bästa stunder är mer lättsmält än sauerkraut. 3/5
Calle: “Fight The Fear” lär uppskattas av fans av Accepts nya sound, men kommer inte lämna några större spår på rockhimlen. 2/5
Effie: Gillar man Accept kommer man definitivt gilla detta också, det gör jag! 3/5
Evelinda: En på dussinet i genren. 2/5
Mattias: En platta full av gediget hantverk som det brukar vara när det gäller Herman Frank. Dock så saknas de riktiga topparna för ett högre betyg. 3/5
Mårten: Knyter näven, trycker gasen i botten och inser att det funkar ännu en gång. Klassiskt, snyggt och bra. 3/5
Peter: Det enda som sticker ut är Rick Altzis sång som alltid är av toppklass. 2/5
Ron: Är man ett fan av Accept och gillar Rick Altzis raspiga pipa så gillar man förstås detta. Det saknas dock ett par riktiga topplåtar för att bytyget ska bli högre. 3/5
Thord: Betygfyran ligger och lurar bakom hörnet. Frank klarar sig bra på egen hand. 3/5
Tobias: Tuff riffbaserade hårdrock – precis vad jag hade förväntat mig från Herman Frank. 3/5

OVERKILL – THE WINGS OF WAR

2.5 / 5.0

Release: 2019-02-22
Nuclear Blast Records

Andreas: Hur Overkill överlevt i så många år är för mig en gåta. 1/5
Calle: Overkill fortsätter att leverera kompromisslös Thrash, men “The Wings of War” är faktiskt bättre än det mesta bandet gjort på senaste tiden. 3/5
Effie: Låter som Overkill brukar låta, hårt och enformigt. 2/5
Evelinda: Råa Wings of War kommer nog göra ett 4/5-intryck på mig efter ett par lyssningar till! 3/5
Mattias: Overkill är ett band jag gillat sedan debuten för typ 100 år sedan. I princip samtliga deras plattor är bra. Varken sämre eller bättre. Detta gäller även för The Wings of War. Den är helt enkelt bra. 3/5
Mårten: Kompetent veteran-thrash som serveras i ett grönt skimmer som vanligt underhåller enbart för stunden. 2/5
Peter: Låter som en arg dvärg som slåss mot en skur uppretade bin. Totalt finesslöst och förbannat dåligt! 1/5
Ron: En rätt schysst thrashplatta 3/5
Thord: Thrashgubbarna är vitala så det förslår! 4/5
Tobias: Overkill håller thrashfanan uppe. 3/5

RHAPSODY OF FIRE – THE EIGHTH MOUNTAIN

2.5 / 5.0

Release: 2019-02-22
AFM Records

Andreas: För tjugo år sen så tyckte jag att det här var kul. Nu kan jag väl av rent sentimentala skäl stampa med i takt i en kvart. 2/5
Calle: Renare och mer “oldschool” än på länge så är ändå Rhapsody Of Fire på “The Eight Mountian” lite för svulstiga för sitt eget bästa. 2/5
Effie: Grandios power metal i sin fullaste prakt. 3/5
Evelinda: Är fantasymetal en grej? Om inte så är det nu. 3/5
Mattias: Det börjar bli lite farsartat detta nu med antalet Rhapsody band som existerar men så länge det låter så här bra så får de gärna fortsätta finnas kvar. 4/5
Mårten: Trallmetal i dur enligt gammalt recept som ändå skänker minimalt med glädje. 2/5
Peter: Flåshurtig Sagan om ringen-metal. Halvkul i ungefär tio minuter. 2/5
Ron: En plarra som lämnar mig tämligen oberörd. 2/5
Thord: Bandet verkar gå en ny vår till mötes. 3/5
Tobias: Lika lamt och innehållslöst som deras senaste verk. 2/5

FIND ME – ANGELS IN BLUE

2.4 / 5.0

Release: 2019-02-22
Frontiers Records

Andreas: Är det bara jag som får vibbar av Marcie Free och King Kobra? Skaplig AOR-platta som inte ger sig själv chansen med det anonyma namnet, Find Me. 3/5
Calle: Frontiers gör det igen, det känns lite som att de försöker etablera sig som nån sorts Motown efterträdare. Är väl ett okej AoR släpp i övrigt. 2/5
Effie: Ett sånt typiskt Frontiers-släpp. Melodiskt och småmysigt som AOR kan vara. 3/5
Evelinda: Sticker inte ut så mycket, hälsar med ett ordinärt handslag. 2/5
Mattias: AOR går hem hos mig om det inte är FÖR mjäkigt. Find Me balanserar på gränsen ibland men håller sig ovanför den så detta är bra. 2/5
Mårten: Fantastisk sång, varierande låtmaterial och okej produktion ger ett godkänt resultat. 3/5
Peter: Ösig, uptempo AOR med några bra spår. Kunde varit mer variation dock. 3/5
Ron: Sådan här typ av Frontiersifierad melodisk rock ger mig absolut ingenting. 1/5
Thord: Bra melodiös hårdrock/AOR. 3/5
Tobias: AOR för reptilhjärnan – tyvärr hinner jag tröttna innan det sista spåret klingar ut. 2/5

WITHIN TEMPTATION – RESIST

Within Temptation Resist

2.2 / 5.0

Release: 2019-02-01
Universal Music

Andreas: WT klämmer alltid ur sig ett par riktigt bra låtar, och hade inte repriskänslan infunnit sig så hade betyget blivit ännu högre. 3/5
Calle: Jag har inte mycket till övers för sån här opera/pop metal, men visst finns det välskrivna låtar för fansen på “Resist”. Ett stort minus är de larviga synthintrona som poppar upp titt som tätt under skivan lopp. 2/5
Effie: Alltid tyckt att Sharon Von Adel haft en magisk röst, så även på denna skiva. Tyvärr inte mer än så. 3/5
Evelinda: Det känns som Within Temptation i Resist har tappat känslan, men bitvis får Sharons prestation en att vackla. Stark tvåa utdelas ändock! 2/5
Mattias: Jag vill tycka att det här är jättebra men det gör jag inte. Kan vara så att jag tröttnat på genren för jag tycker detta är rätt tråkigt hur kompetent det än låter. 2/5
Mårten: Modern, polerad och snygg skiva som med sin glans även lyckas förlora mitt intresse för fort. 2/5
Peter: Ödesmättad men själlöst depp som låter likadant hela tiden. Snark! 1/5
Ron: Ojämn, precis som så många andra WT-plattor. 2/5
Thord: Holländarna fortsätter att leverera stabila plattor, utan att glänsa. 3/5
Tobias: De vill alltså bryta sig loss från symfonirockstämpeln – resultatet blev som högst mediokert. 2/5

LAST IN LINE – II

2.0 / 5.0

Release: 2019-02-22
Frontiers Records

Andreas: Ska det här i förlängningen vara en hyllning till Dio? Magiskt trist I så fall. 1/5
Calle: Det som började som en Dio-hyllning släpper nu alltså album två med eget material. Grym instrumentalism (Framför allt Vivian Campbell spelar så fingrarna blöder), men låtarna är inget att hänga i julgran tyvärr. 2/5
Effie: Trots att gitarrpartierna kittlar skönt i öronen så når inte denna riktigt upp till mina förväntningar. 2/5
Evelinda: Trevlig lyssning! 3/5
Mattias: Debuten var ett sömnpiller och denna är sämre än debuten… 2/5
Mårten: Släpig och gungig rock från utmärkt laguppställning tilltalar inte speciellt vilket främst beror på överrepresentation av bleka låtar. 2/5
Peter: Forna Dio musikanter saknar både gnista och bra låtar. En väldigt onödig platta. 2/5
Ron: En platta man glömmer trots flera genomlyssningar. Ett riktigt sömnpiller. 1/5
Thord: Kommer inte riktigt överens med sången, men dåligt är det ju definitivt inte. 3/5
Tobias: Hade förväntat mig mer då de på sätt och vis ska förvalta Dios varumärke. 2/5

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!

Rocknytt Topp 20 Pirate Rock

GÅ TILL OMRÖSTNINGEN