Shinedown – Liverecension Sweden Rock Festival 2016-06-09

0 Shares

[media-credit id=1 align=”aligncenter” width=”500″]shinedown-srf16-500[/media-credit]
Lagom till eftermiddagssolen torsdagen 9/6 kliver Amerikanska Shinedown upp på SRFs Festivalstage. Ansiktsuttrycken på den blandade publiken visar en undran över vad som komma skall, för de flesta är Shinedown det där gänget som man ibland hör på Bandit, en låt som blåser förbi då och då men inte så mycket mer. För undertecknad ligger Shinedown ungefär i samma fack som te x kollegorna i Buckcherry, alltså helt enkelt en kategori av band med en gedigen karriär i hemlandet men kanske inte så mycket mer än några hits på radiostationerna i Europa. Jag minns att Buckcherry golvade mig totalt när de besökte SRF, mina förväntningar inför Shinedown är alltså höga.

Vad får vi? Ja, en ganska trevlig stund i solen med ett ganska lagom svängande Shinedown. Setlistan är lång och koncentrerad på de tre senaste släppen (speciellt senaste Threat to survival) och vi bjuds på en lagom upp och ned hissfärd av vad Shinedown står för när det gäller Amerikansk radiorock. Bandet är piggt, speciellt frontfiguren Brent Smith som nästan känns lite övertaggad då han tar ton i öppningen “Asking for it”. Brent får mig genast att tänka på Rammsteins Till Lindemann både när det gäller utseendet och den aggressiva attityden vid mikrofonen, det ter sig extra tydligt då han efter en stund hoppar ned i publiken och tar sig en rask promenad genom publikhavet. Många tar ett steg tillbaka i skräckblandad förtjusning. Som aggressivast blir det i den utmärkta och något obehagliga “Cyanide sweet tooth suicide”

Låtlistan är som tidigare nämnt en blandning av de senaste tre släppen. Förvånande nog hoppar bandet i stort sett över de låtar som vi i Sverige kan kalla för radiohits när det gäller Shinedown. Monsterhiten “Bully” lyser med sin frånvaro och “Amaryllis” som hade passat som handen i handsken på pickningen framför Festival Stage lös också med sin frånvaro. Däremot får vi höra “Cut the cord” som snurrar rätt flitigt på Sveriges rockigare radiostationer.



Detta är en helt ok spelning, varken mer eller mindre. Personligen gillar jag att man inte snöar in på sina allra mest kända låtar men å andra sidan är det kanske det som krävs för att vinna över fler följare till sin skara. Frågetecknen i publikens pannor inför spelningen är inte utsuddade efter spelningen men de flesta är rätt nöjda. Mainstream rock är ju mainstream och inte så mycket annat, Shinedown är ett utmärkt exempel på det.

Bäst: “Cyanide sweet tooth suicide”

Sämst: Shinedown hade nog behövt spela fler sk hits för att vinna publiken (för min del var det dock helt ok)

Shinedown – Sweden Rock Festival 2016-06-09

[custom-facebook-feed album=10153473343396008 albumcols=4 num=100]

0 Shares

Relaterade artiklar


Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!