VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS MEST DELADE
FLER ARTIKLAR
Utsikt

På turné med Bloodbound – turnérapport 7 (Finalen)

48 Shares

Utsikt
Del 7 – Finalen…

 

Fredag 8 november. Tyskland. Fortsättning.


I Geiselwind fick vi måltidsbiljetter och gick iväg till restaurangen på andra sidan gatan för att äta middag. Smått förvirrad personal så det blev lite sisådär med beställningarna…men maten var god. När vi ätit klart dök det upp ett team från en lokal TV-kanal som filmade oss och Tomas och Thomas pysslade ihop en stjärna. Spännande.

Efterfest i bussen (till chaufförens lycka…) på väg till vårt hostel i Würzburg, ca en halvtimme bort. Fräscht ställe, med handduk och sängkläder inkluderat. Men ja, bädda fick vi ju göra själva… Och BRA dusch, som gick lätt att ställa in och faktiskt behöll temperaturen. Underbart!

 

Lördag 9 november. Tyskland.

Puttra vidare till Memmingen för den sista tyska spelningen. En slutsåld sådan. Merchområdet precis vid entrén och där stod dörrarna öppna nästan hela kvällen så det blev rejält kallt, trots att jag stod med jacka på. Sov hos en vän en bit bort – några i soffor, andra på luftmadrasser med pyspunka så man låg på det hårda golvet. Inte mycket sömn, men trevlig frukost! Och fantastisk utsikt.

Söndag 10 november. Schweiz.

För att få köra på motorvägarna i Österrike och Schweiz måste man ha särskilt tillstånd som införskaffades på mack för en dyr slant, men dyrare om man åker dit så det fick vara värt det.

Genom tullen utan besvär och sen vidare till Pratteln. Varenda dag när vi har kört mot spelningarna så har vi sett en regplåt med nummer 666 (och då verkar de flesta bilar ha två- eller fyrsiffriga nummer häromkring), men inte denna dag. Som tur var stod det en snällt och väntade utanför spelstället när vi kom fram, haha. (inte skrockfull alls).

 

Lite vemodigt kändes det denna afton, sista natten med hela gänget. Jag-och-AndreyHuvudbandet har en rysk gitarrist som är grym och dessutom väldigt trevlig att titta på…och jag fick för mig (såhär sista kvällen) att jag ville bli fotad tillsammans med honom. Men att våga fråga? Näe…läskigt, haha. Så snälla Fredrik gick iväg medan jag plockade ihop det sista av merchen och hämtade honom så jag fick posera och kramas lite. Han verkade inte ha något emot det, men jag blev som en stammande fjortis och rodnade, hahaha. Nåja, det var det värt.

 

Måndag 11 november. Den långa färden hem.

Istället för att sova några futtiga timmar och vara tvungna att stressköra utan marginal, började vi den 200 mil långa resan mot Sassnitz direkt när allt var ihopplockat. OCH blev stoppade i tullen, men de kollade bara passen och lät oss sedan åka vidare, skönt. Hade inte varit kul om de bestämt sig för att gräva igenom allt i bussen…

 

Mörker och mycket trafik på vägarna gjorde att resvägen kändes extremt lång och dryg, men till slut kom vi i alla fall fram till Sassnitz, sisådär tio minuter innan den tidigare färjan skulle avgå. Annars hade vi eventuellt kunnat byta, men… Åkte in till centrum och kollade runt lite och fördrev tiden tills det var dags att checka in vid terminalen för att åka med 22-färjan.

 

Övriga hittade plats i vilorummet för att kunna få några timmars sömn i en inte jättebekväm fåtölj, men Patrik och jag hade date med en spelautomat. VinstVi satsade några euro var och vann så att vi kunde spela vidare ett tag och även fick tjugo euro var att handla i taxfreen för. Tjohej! Häng och fruktlösa sovförsök och mer häng till dess att vi äntligen kom fram till Trelleborg. Och då var det ju bara att köra vidare…

 

Tisdag 12 november. Sverige.

Nu har jag landat hemma och håller på och tvättar. Det känns konstigt att plötsligt inte ha mina sju grabbar i närheten. Imorgon är det dags att gå tillbaka till jobbet och jag gissar att det kommer att dröja ett par dagar innan jag är riktigt på banan. MEN – hur jobbigt det än har varit, alla dessa oändliga timmar på vägarna, klämda fingrar, blåmärken, bulor i huvudet, ömma leder, slit, släp, stress och utebliven sömn…så är jag bara alltigenom tacksam över att jag har fått vara med på detta äventyr. Och jag skulle inte tveka en sekund om jag fick en ny inbjudan.

 

Världens största tack till ett gäng underbart fantastiska människor: Patrik Johansson, Anders Broman, Tomas Olsson, Fredrik Bergh, Henrik Olsson, Pelle Åkerlind, Thomas Ohlsson och Andreas Baglien. Jag älskar er.  Massor. Som flickan sa.

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt
RELATERADE ARTIKLAR
SENASTE NYHETERNA
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter