Iron Maiden 1975-1981: Hos nunorna i Poplar

”The sky was always grey, the rain was grey, the mud was grey and I was grey.”– Alfred Hitchcock om sin uppväxt i Leytonstone

Två av 1900-talets främsta historieberättare kommer från Leytonstone, England. En anonym stadsdel i västra London som egentligen är mest känd för sin hållplats på klassiska Central Line, den röda linjen i stadens tunnelbanesystem. Trasiga bilar, nedgångna hus och smutsiga trottoarer ger Leytonstone sin något trötta profil. Avbildningen av Eddie och hans omgivning på bandets debutalbum Iron Maiden gav en talande bild av London just för vad det är; dyster himmel. Dystert väder. Dystra karaktärer.

n

Steve Harris är idag inte bara en av världens mest kända basister. Hans musik och hans sångtexter ingår i den essentiella skolning för hårdrockare och hårdrocksband som vill spela just hård rock. Iron Maiden är ett resultat av en persons kompromisslösa vilja att stå på scen, att få framföra sitt material framför en publik. Harris var som ung en självlärd basist som plockat upp sin första gitarr vid 17-års ålder.

Hans största intresse var då fotboll. Han lyckades slå sig in i West Ham Uniteds pojklag som 14-åring och övervägde en professionell karriär inom fotbollen innan musikintresset tog över.

 

Iron Maidens historia börjar hemma hos Steve Harris mormor på 40 Steele Road i Leytonstone. Efter att ha övat bas under tio månader bildade Steve sitt första band Influence tillsammans med den skicklige gitarristen Dave Smith. Snart tillkom sångaren Bob Verschoyle och Paul Sears på trummor. Redan då började Steve presentera låtmaterial för sitt band och tidiga versioner av Iron Maiden-låtarna Burning Ambition och Purgatory repeterades in. Burning Ambition är den första låten Steve någonsin skrev, blott 16 år gammal.

 

I Iron Maidens officiella biografi Run to The Hills berättar Steve:”Vi brukade repetera hemma hos min mormor. Det var lustigt för jag var alltid orolig att vi skulle störa grannen. Men min mormor var stenhård, hon sa: ‘Jag skiter i vad hon tycker. Om hon kommer hit och klagar, säg åt henne att dra åt helvete’. Hon vek sig aldrig.”

 

40 Steele Road, Leytonstone i London. Här bodde Steve Harris hos sin mormor.

Bandets första och enda spelning som Influence genomfördes i Poplar under en talangjakt. De spelade tre originallåtar samt en cover. Steve och hans band kom slutligen på en andraplats. Efter spelningen mötte bandet arrangören Dave Beazley, även känd vid det senare smeknamnet Dave Lights. Dave hyrde ett rum av nunorna som drev kyrklokalen i Poplar och hade arbetat med att arrangera ungdomskvällar i lokalerna sedan han var 15 år gammal. I Iron Maidens officiella biografi berättar han:“Just den här kvällen, någon gång 1973, hade jag anordnat en talangtävling och Steve och hans band anmälde sig. Vinnarna var två tjejer och två killar vars uppträdande var en hyllning till ABBA. Men jag föredrog Influence!”

 

Efter spelningen i Poplar bestämdes det att Influence skulle byta namn till Gypsy’s Kiss. Bandet erbjöds spelningar på puben Cart & Horses i Maryland och The Bridgehouse i Canning Town. Steve var ansvarig för bandets låtlistor och valde ofta låtar av Free, ett band vars baslinjer hade stort inflytande på Steves spelstil. Efter totalt sex gig splittrades dock bandet. “Vissa vill egentligen bara testa att stå på scen. Att få den där inledande kicken. Sen är de klara med musiken. Det var lite det som splittrade Gypsy’s Kiss.” sa Harris i Iron Maidens officiella biografi.

 

Cart & Horses, Maryland i London den 7 februari 2013.

 

En annons i Melody Maker skriven av Tony Clee, gitarrist i Smiler, fångade Steves uppmärksamhet: “Steve svarade på vår annons. Vi prövade honom med bandet i en källare på en pub i Edmonton, strax väster om Leytonstone. Vår sångare tyckte att han såg lite för ung ut, men vi gav honom en chans och han lämnade ett starkt intryck.” Snart rekryterades Dennis Wilcock som sångare och Doug Sampson som trumslagare varpå bandet började repetera in en låtlista. Efter ett par veckor påbörjade bandet en serie spelningar på Cart & Horses. “Jag kommer ihåg att vi spelade Innocent Exile, låten hade en nedåtgående baslinje som gav mig utrymme för mitt gitarrsolo. Publiken på Cart & Horses älskade originalmaterialet och Steve Harris började bli allt mer självsäker som låtskrivare.“ 

 

“Steve Harris and Iron Maiden have proved there’s a world wide audience out there who love metal, and probably nobody does it better. They can literally fill a stadium on the edge of the Brazilian rain forest, and have everyone singing along with their songs. This is an accomplishment beyond most people’s wildest dreams. Certainly mine.” – Tony Clee, gitarrist i Smiler

 

Smiler spelade mestadels covers men Steve fortsatte skriva material som han ville att gruppen skulle framföra. Smiler var i grunden mer ett bluesrockband medan Steve var en progressiv hårdrockare. Medlemmarnas musikaliska agendor krockade och i slutet av 1975 lämnade Steve Smiler för att starta ett band som skulle framföra hans musik. Med hjälp av Dave Lights ordnade Steve en replokal i en kyrka belägen i Poplar, samma lokal där talangjakten 1973 hade ägt rum.

Dave Lights kommenterade deras vidare kontakt efter mötet vid talangtävlingen där Influence uppträdde: “Jag kände Lorraine, Harris dåvarande flickvän och senare hans fru, som gick i samma skola som min exhustru Kim. Hon nämnde för mig och Kim att hennes kille Steve letade efter ett ställe där han och hans nya band kunde repa. Hon visste att jag hade bott i ett rum i den här stora kyrklokalen.”

 

Under våren 1976 repeterade Iron Maiden i St Nicks All Saints Church, Poplar

 

Melody Maker var en brittisk musiktidning som sägs vara världens äldsta musiktidning, startad av Theodore Lloyd-Jones i juli 1926. Under tidigt 1970-tal var tidningens annonssidor ett socialt forum för musiker som ville köpa eller sälja instrument. Eller hitta medlemmar till sina band.

En annons i Melody Maker skriven av Steve sågs av gitarristen Terry Rance: “Jag ringde upp Steve och han undrade om jag ville ta en öl i Leytonstone med honom. Bara för lära känna varandra lite, inte för att repa. Vi kom bra överens och det dröjde inte länge innan han frågade mig om jag ville spela gitarr i hans band. Han frågade om jag kände till en ledig gitarrist som skulle funka med min spelstil. Utan att tveka rekommenderade jag Dave Sullivan.”

 

Iron Maiden 1976. Från vänster: Dave Sullivan, Ron Matthews, Steve Harris, Paul Mario Day och Terry Rance.

 

Dave Sullivan berättar: “Terry var Iron Maidens första gitarrist. Han var en duktig gitarrspelare och blev medlem i sitt första band när han var knappt tolv år gammal. Han rekommenderade mig när Steve Harris sökte medlemmar till vad som skulle bli Iron Maiden. Första gången jag träffade Steve plockade jag med mig en Wishbone Ash-LP. Det tog inte speciellt lång tid att inse att vi hade samma musikaliska ambitioner.”

 

Steve kände Ron Matthews, en jazzinfluerad trumslagare och erbjöd honom en plats i bandet. Paul Mario Day arbetade i ett garage i närheten av Leytonstone. Terry Rance: “Steve Harris hade antagligen stött på honom där när han kollade på motorcyklar. De hade säkert börja prata musik. Harris bodde faktiskt precis i närheten av garaget.” 

Mario Day var född och uppvuxen i Whitechapel, strax utanför centrala London. Ett område mest känt för den hänsynslösa mördaren Jack the Ripper.

 

Det nya bandet hade ännu inte ett namn. Efter att sett den brittiska tv-serien The Man With The Iron Mask (som baserades på historien om en fransk fånge som fängslades under 1660-talet och spenderade 30 år med en järnmask som dolde hans identitet) föreslog Steve namnet Iron Maiden.

 

Bandet började repa i St Nicks, lokalen som Steve ordnat med hjälp av Dave Lights. Dave Sullivan beskrev St Nicks: “Det var en surrealistisk plats för att vara en replokal. Stora tavlor. Längst bak fanns det en målning av Gandalf från Sagan om ringen. Det inträffade massa konstiga saker hela tiden.”

 

Terry Rance: ”En kväll gick Jeff Daniels, en kille som skulle bli vår första roadie, ut ur toaletten. Han tittade upp och såg en kvinna stå på andra sidan av loftet. Hon verkade inte se honom. Hon stirrade in mot toaletterna. Han rörde sig mot trapporna och hon försvann in genom toalettdörren. Vi frågade nunorna. Vi gav en beskrivning av kvinnan men ingen visste vem det kunde vara. Bara vi och nunorna hade tillgång till lokalen.”

 

Den 1 maj 1976 var det dags för Terry, Dave, Ron och Steve att inför ett tjugotal vänner och släktningar framföra låtar som Iron Maiden, Transylvania, Purgatory, Wrathchild och Strange World tillsammans med ett gäng covers, bland annat två Thin Lizzy-låtar och en del material av Wishbone Ash. Det var en solig utomhuskonsert precis utanför bandets replokal St Nicks. Bandet stod på gräsmattan med publiken utsprid i riktning mot trottoarkanterna.

 

I juni 1976 var alla bandmedlemmar över 18 år och Steve anordnade provspelningar på olika pubar. The Bridgehouse i Canning Town och Cart & Horses i Maryland nappade på bandets material och snart inledde bandet en serie av spelningar på Cart & Horses. Bandets första officiella spelning där ägde rum den 9 juni 1976. Terry berättar: “Efter den första spelningen blev vi ombedda av ägaren att sänka volymen. Otroligt nog fick vi en till spelning. Publiken blev större och större, efter en handfull spelningar hade vi över 300 åskådare.” I september 1976 genomförde gitarristen John Northfield ett par spelningar med Iron Maiden då Dave Sullivan inte var tillgänglig.

 

Bandet använde sig inte av någon scenrekvisita och Terry, Dave och Steve var tillbakadragna på scen. Mycket av liveansvaret hängde alltså på sångaren, ett ansvar som Paul Mario Day inte lyckades axla. Efter ett tjugotal spelningar beslutade Steve att Day skulle ersättas som sångare. Dave: “Hans brist på scenvana gjorde honom något skygg. Vi behövde en mer självsäker frontman.” Samtidigt bad bandet Dave Lights att sköta ljussättningen och agera roadie åt bandet. Vic Vella, en gammal bekant till Steve från tiden med Smiler, började hjäpa till med ljudet vid repetitioner och livespelningar.

 

“I attended a Iron Maiden gig during the Early Days Tour back in 2005. ‘Iron Maiden’ was one of the tracks that was worked on during my time in the band. When I saw this arena, just completely packed exploding during ‘Iron Maiden’… I’d just thought to myself. If I died tomorrow I would die a happy man.” – Terry Rance, gitarrist 1975-1976

 

Vic Vella rekommenderade Dennis Wilcock som var en bekant till Vic och Steve från tiden med Smiler. Wilcock var en beryktad karaktär i östra London, hans flamboyanta scenstil var eftertraktad av många band. Steve såg potentialen i Dennis frontmannaskap för Iron Maidens liveshower, samtidigt som han visste att Dennis var en skicklig grafiker. Dennis provsjöng den 20 september 1976 på The Scarf, en trång replokal precis bakom Mile End Underground Station. Den 23 september fick Mario Day sparken efter en spelning på Cart & Horses.

 

Annons för den sista konserten med Terry Rance och Dave Sullivan som gitarrister.

h

Dennis Wilcock beskrivs av många som Paul Mario Days totala motsats. En underhållande frontman som gärna använde sig av rekvisita, bland annat blodkapslar, svärd och masker. Han var inspirerad av Kiss och uppträdde ofta med en röd stjärna runt sitt högra öga. Den nya sångaren fick göra sin debut med bandet den 1 oktober på Cart & Horses.

h

Dennis Wilcock kom med en stor erfarenhet av Londons musikscen och hade en stor social krets inom den. Hans vän Dave Murray var en tekniskt skicklig gitarrist och en bra låtskrivare. Terry Rance: “I slutet av 1976 ville Steve ha ett band med tre gitarrister. Jag och Dave var emot det. Vi hade ett gemensamt gitarrspel som funkade; att plocka in en till gitarr hade gjort ändrat soundet, det hade blivit rörigt.” Steve stod inför ett dilemma. Skulle han behålla sättningen som den var eller skulle han plocka in Dave Murray och börja leta efter en till gitarrist?

b 

Blott 21 år gammal skulle Steve Harris ta ett beslut som visat sig bli ett av de viktigaste under hela hans karriär.

n

Missa inte andra delen i artikelserien, Iron Maiden – På en koåker i Essex. 

n

Källor:

Intervjuer med

Tony Clee

Dave Sullivan

Terry Rance

Iron Maiden – The Early Days DVD

Iron Maiden – Run to the Hills The Official Biography

Iron Maiden – 30 Years of the Beast

The Iron Maiden Commentary

Fotografi av Fredrik Ek Sotka utom bilden på Iron Maiden 1976. Denna bild saknar upphovsrättsmässiga skydd.Â

GOOGLE MAPS – IRON MAIDEN 1975-1981 I LONDON

 

Iron Maidens livekonserter 1976

 

Paul Mario Day/Dennis Wilcock – Steve Harris – Terry Rance – Dave Sullivan – Ron Matthews

 

1 maj – St Nicks, Poplar (Privat spelning för vänner och familj)

–

9 juni – Cart & Horses, Maryland (Provspelning)

15 juni – The Bridgehouse, Canning Town (Provspelning)

17 juni – The Bridgehouse, Canning Town (Första officiella spelningen)

24 juni – Cart & Horses, Maryland

–

1 juli – Cart & Horses, Maryland

8 juli – The Widsor Castle Pub, Kensington

15 juli – Cart & Horses, Maryland

22 juli – Cart & Horses, Maryland

29 juli – Cart & Horses, Maryland

29 juli – Cart & Horses, Maryland

 

5 augusti – Cart & Horses, Maryland

7 augusti – Cart & Horses, Maryland

12 augusti – Cart & Horses, Maryland

19 augusti – Cart & Horses, Maryland

22 augusti – Merry Fiddlers, Epping

26 augusti – Cart & Horses, Maryland

27 augusti – Cart & Horses, Maryland

28 augusti – Privatfest för Dave Lights

29 augusti – Merry Fidders, Epping

–

2 september – Cart & Horses, Maryland

3 september – The Harrow, Barking

5 september – Merry Fiddlers, Epping

6 september – The Plough & Harrow, Leytonstone

7 september – Teviot Street Jubilee Party, Poplar

19 september – Cart & Horses, Maryland

23 september – Cart & Horses, Maryland (Paul Mario Days sista spelning)

–

1 oktober – Cart & Horses, Maryland (Dennis Wilcocks första spelning)

5 oktober – Queen Elisabeth Hall, Chingford 

8 oktober – Cart & Horses, Maryland

15 oktober – The Harrow, Barking

16 oktober – The Harrow, Barking

18 oktober – The Bridgehouse, Canning Town

–

5 november – Cart & Horses, Maryland

12 november – Cart & Horses Maryland

13 november – Queen Elisabeth Hall, Chingford

18 november – Walthamstow Assembly Hall, Walthamstow (Sista konserten med Terry Rance och Dave Sullivan)