CD

Liverecension: KISS – Sweden Rock Festival 2019-06-07

Det första bandet jag nånsin såg ett liveklipp på var Kiss. Då var det Kiss Symphony som gällde, och när bandet tillsammans med en 24 man stark orkester i ryggen öppnade med ”Detroit Rock City” förändrades mitt liv för all framtid. Det var från den stunden jag visste att jag ville hålla på med musik och hårdrock i synnerhet för resten av mitt liv och Kiss har sedan dess varit mitt absoluta favoritband, alla kategorier. Min kärlek till bandet är väl egentligen nästan något sjukligt. Detta bådar väl inte speciellt gott egentligen för en objektiv recension, men vem fan vill ha en sån egentligen? 

Konserten sparkar igång med öppningslåtarnas öppningslåt i Detroit Rock City som med all den pyro och bomber som det innebär. Låtmässigt bjuder bandet på en hitkavalkad som firar bandets fyrtioåriga karriär, och även om det inte innehåller några direkta överraskningar så tar bandet ändå en stor revansch konsertmässigt från bandets större Sweden Rock-spelning 2013. Självklart finns det skavanker som är ganska tydliga, konserten svajar betydligt i tempo och jag hade väl velat öka BPM med ett antal snäpp i till exempel ”100,000 Years” och ”Deuce”. Men jag vill inte fokusera på skavankerna.

Jag vill inte tänka på att Paul Stanley låter fruktansvärt hes i mellansnacken och att hans sång till största del är inspelad. Det finns redan tusen elaka kommentarer och sensationsjournalistik som behandlar det. Jag vill istället fokusera på när han är världens coolaste frontman i ”Detroit Rock City”, ”Love Gun” och ”Psycho Circus”. Jag vill inte tänka på att Gene Simmons skulle kunna vara en trött gubbe, jag vill bara se när han är kung över världen i ”War Machine” och ”God of Thunder”. För det är något speciellt med det bandet och varje gång jag ser dem live så förvandlar det mig till en tioårig grabb igen. Paul Stanley och Gene Simmons, ja till och med Tommy Thayer och Eric Singer, blir rocksuperhjältar som just där och då kan få alla våra problem att försvinna med låtar som ”Cold Gin”, ”Shout it out Loud” och bästa numret ikväll ”Crazy Crazy Nights”. 



Det kommer aldrig att komma ett nytt Kiss, det kommer aldrig komma något band som har den inverkan på generation efter generation. Om det här var sista spelningen i Sverige för bandet så var det ett värdigt avslut. Det är fortfarande den bästa visuella rockshowen som du kan se på planeten, för även om konserten hackar lite tempomässigt i mitten så är inledningen och avslutningen så fyllda med adrenalin, pyro och rök att det inte kan finnas någon i publiken som är oberörd. Kiss är, och kommer alltid att vara The Hottest Band in The World!

Slutligen vill jag bara säga tack Kiss, för allt. Tack för alla de gången ni fått mig och mina kamrater i Kiss Army att tro på oss själva, följa våra drömmar, och att tro på något som är större än oss själva. The Power of Rock n Roll!

Vilka: KISS
Var: Festival Stage
Betyg: 4/5
Bäst: Allt, inklusive skavanker.


Relaterade artiklar

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!

Rocknytt Topp 20 Pirate Rock

GÅ TILL OMRÖSTNINGEN