Liverecension: Arch Enemy – Sweden Rock Festival 2019-06-06

145 Shares

Jag har sett Arch Enemy tidigare – några gånger. När jag såg dem live för första gången med Alissa White-Gluz på Sweden Rock 2014 stod jag bara och gapade i den mån just för att det var så förbannat bra. Tidigare var jag helt övertygad om att Angela Gossows aviserande om avsked var slutet för Arch Enemy.

Men tji fick jag!

Arch Enemy hade nämligen aldrig låtit bättre samt varit tuffare än vad de tidigare varit den där juninatten 2014 innan festivalområdet stängde. Sedan dess har jag av någon märklig anledning aldrig tagit tillfället i akt och sett dem igen trots deras frekventa giggande på hemmaplan. Förrän nu.

Och visst är de fortfarande fruktansvärt bra och stabila – om inte ännu bättre nu. Inga konstigheter alls. Arch Enemy är så klart bra i studio. Men de blir ännu bättre live, mera tuffare samt råare. Vilket vi fick ett bevis på i går. Setlistan var gedigen och det varvades nytt med gammalt. Alissa framför – precis som vanligt – materialet från Angelas tid med bravur.

Jag har nu kommit på mig själv att jag borde försöka se Arch Enemy live oftare och inte vart femte år. Det enda negativa jag kan komma på var att spelningen tog slut alldeles för snabbt.

Allt gott så!

Vilka: Arch Enemy
Var: Rock Stage
Betyg: 4/5
Bäst: No Gods, No Masters

145 Shares

Relaterade artiklar

Sweden Rock Magazine
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!

Rocknytt Topp 20 Pirate Rock

GÅ TILL OMRÖSTNINGEN