CD

Liverecension: Treat – Katalin, Uppsala 2018-11-17

Det var inte så att jag traskade runt med vadarstövlar i en glädjeflod på 80-talet när man hörde Treat. Det var liksom lite för ofarligt för att kallas hårdrock och för hårt för att vara nåt annat. Det var väl svårt att förneka att det fanns en del låtar som fastnade i skallen men jag sörjde inte speciellt mycket när gruppen somnade in.

2010 så släpptes Coup De Grace och mina förväntningar var rätt lågt ställde men istället möttes man av ett rakt igenom fantastiskt album. Där väcktes intresset definitivt för Treat och jag har sett bandet ett stort antal gånger sedan dess och aldrig blivit besviken, så nu var mina förväntningar på en helt annan nivå än för 30 år sen.

Att frälsa en Uppsala-publik är ungefär lika enkelt som att besegra en armé av ilskna hunner, så att inleda med Skies of Mongolia hjälpte definitivt. Nonstop Madness fick garanterat den lätt lördagsförfriskade skaran på humör och redan där känns som slaget var vunnet. Vår mysfarbror Robban Ernlund håller oss à jour med vad vi kommer att få höra och med sin sång som visar att han kan bättre än någonsin. Men de där avklippta ärmarna på sin t-shirt drar ner en den visuella upplevelsen en aning. Skämt åsido, Treat är idag ett band som absolut inte behöver skämmas för sig och jobbar stenhårt på scenen även om gitarristen Anders Wikström proklamerade att man inte är 25 år längre, när han pustar ut och torkar bort svetten ur pannan. Ärligt talat så är det få i publiken som bryr sig om åldern den här kvällen, då även publiken var väldigt blandad och flera såg Treat för första gången i sitt liv. Ett hårdrockstörstande gjorde att många som kom och titta vanligtvis inte lyssnar på den här typen av hårdrock men som blev helt knockade av underhållningen på scenen. Självklart så hjälpte ljudbilden till och det är nog det bästa som jag har hört på Katalin (vilket kanske inte säger så mycket), men det lät lika bra framför scenen som därbak.



Bandets stora styrka att man idag kan leva på det material som kommer från deras tre senaste släpp och även om man kan sakna några av 80-tals stänkarna så hade en del idag haft svårt att passa in i setlistan. Den enda låt som jag skulle kunna avstå från att höra är Party All Over, men man får anta att den ska vara med en lördagskväll. Så om Treat släpper en ny platta varje år borde det på sikt göra det nästintill omöjligt att få med några av de gamla låtarna i deras show. Speciellt i de fall som arrangörerna får för sig att ge bandet nästan fånigt kort speltid. Det gör mig nästintill förbannad, och med tanke på att spelningen började strax efter klockan nio en lördagskväll så var risken försvinnande liten att det hela inte skulle sluta i tid innan Katalin stänger. Om bandet vill lira och publiken vill höra mer, så är det i mina öron en enkel ekvation.

Läs även:  Liverecension: Alien - Kulturakademin, Motala 2018-11-10

Så när Conspiracy tonat ut och bandet går av scen så känns det ungefär lika snopet som när ens föräldrarna hämtat mig efter skoldiscot. De gångerna så fick man med mycket tjat, vara kvar ett tag till och den här kvällen så slapp vi tjata för det tar inte många sekunder innan Treat åter är på scenen. Med ett par låtar ifrån senaste lysande albumet Tunguska får vi och en avslutning med World of Promises innan lamporna obönhörligt tänds upp i lokalen och det är dags att gå hem. Det händer precis när festen verkligen börjar komma igång, och vi som står kvar börjar räkna upp vilka fler låtar vi hade velat höra. Nåja, vad är väl en bal på slottet…..

Betyg: 4/5

Liverecension: Treat – Katalin, Uppsala 2018-11-17

Setlist:

01. Skies of Mongolia
02. Nonstop Madness
03Best of Enemies
04. Ready for the Taking
05. Inferno
06. We Own the Night
07. Riptide
08. Papertiger
09. Party All Over
10. Roar
11. Get You on the Run
12. Conspiracy

Extranummer:

13. Progenitors
14. Build the Love
15. World of Promises

Skribent
andreas.ostlund(a)rocknytt.net

Relaterade artiklar