Det återförenade italienska power metalbandet Rhapsody är ute på en jubileumsturné för att fira att det är 20 år sedan deras debutskiva släpptes. Denna söndagskväll i mars var det Stockholm tur att föräras ett besök i ett det närmaste fullsatt klubben vid Fryshuset.
Först ut var det rumänska bandet Scarlet Aura. Jag missade dock i princip hela deras spelning så jag nämner dem inte mer än så.
Band nummer två var finska Beast In Black, bandet som gitarristen Anton Kabanen startade när han hoppade av/fick sparken från Battle Beast, och detta var deras första spelning i Sverige. Deras debutplatta som släpptes förra året togs emot väldigt väl så det var nog många som hade höga förhoppningar om att få se en bra spelning och stämningen i publiken var på topp direkt från första låten. Det verkade som att bandet var lite överraskade över mottagandet för de sa att de inte hade väntat sig det och gick runt med stora leenden mest hela tiden. Med sig i bandet har Anton gitarristen Kasperi Heikkinen (ex U.D.O. mfl), basisten Máté Molnár (Wisdom), trummisen Atte Palokangas (Thunderstone) och sångaren Yannis Papadopoulos (ex Crosswinds och Wardrum) så det är en rutinerad skara som står på scenen. Yannis visade gång på gång att han kan ta imponerande höga toner även live och hade bra kontakt med publiken. De spelade åtta av låtarna från debuten där Eternal Fire och Blind and Frozen var höjdpunkterna. De visade att de är ett band att räkna med framöver och stod för en mycket solid insats.
Dags för Rhapsody och redan i öppningslåten Dawn of Victory visade de att de var heltaggade och på ett strålande spelhumör. Speciellt Luca for runt som en överladdad duracellkanin mest hela spelningen. Inte ens ljudstrul med gitarren fick honom på sämre humör. Jag saknade Alex Staropolis keyboards men det funkade bra med dem förinspelade också. Vi bjöds på ett set med låtar från de fem första plattorna där de gott kunde ha spelat några fler från Legendary Tales. Tyvärr bjöds vi även på både ett trumsolo och ett bassolo men de gick i alla fall att stå ut med och var inte toklånga. Bandet är riktigt tight och visade var skåpet ska stå när det gäller den här typen av power metal. Jag hade mer än gärna sett att de även släppte en ny platta nu när de ändå är återförenade men det lär ju tyvärr inte hända. Fabio visade upp en enorm sångröst under kvällen och framförallt i Andrea Bocellis Time to Say Goodbye fick han verkligen visa vad han går för. De tillägnade även en låt till sir Christopher Lee som Fabio berättade en liten historia om. Första gången de träffades inledde Christopher Lee samtalet på italienska och Fabio hajade till och konstaterade att han pratade bättre italienske än vad han själv gör. Det visade sig att Christopher Lee pratade nio språk flytande. Höjdpunkter bland låtarna var för mig Dawn of Victory, Power of the Dragonflame, Knightrider of Doom, Land of Immortals och (givetvis) Emerald Sword.
Sammanfattningsvis så var detta en höjdarkväll med två bra band (såg ju inte det tredje) som verkligen visade upp sig från sin bästa sida och fick med sig en publik som var med på noterna hela kvällen. Det enda negativa var som jag redan nämnt att Rhapsody inte spelade fler låtar från Legendary Tales och att detta förmodligen var sista chansen att se bandet. De visade verkligen att de har mycket mer att ge än denna sista turné.
[yasr_overall_rating]
