Innan jag åkte till Falun denna helg så hade jag aldrig hört bandet Rotting Christ. Jag läser mig till att det handlar om två grekiska bröder (Sakis och Themis Tolis) som redan 1987 bildade bandet. Förutom bröderna består bandet också av Andreas Lagios och George Bokos. Att ta på sig att recensera musik man aldrig hört tycker jag är oerhört spännande för man går verkligen in i det med helt öppna ögon.
Det mina ögon fick se denna fredagskväll var ett stabilt band som underhöll publiken i precis en timme. Eftersom jag inte hört bandet tidigare så vet jag inte vad låtarna heter. Det jag däremot vet är att öppningen är helt underbart tung där man också använder sig av tempobyten där de dubbla baskaggarna ges plats. I den stilen fortsätter det i ett par låtar. Det är tungt och riffen sitter som de ska. Under den tredje låten tänker jag att det här är banne mig bra på riktigt. Bandet lever ut precis som om det skulle vara Manowar som står på scenen. Poserna sitter nämligen som en smäck.
Sen vet jag inte riktigt vad som händer men det känns som bandet börjar upprepa sig och det känns inte lika fräscht längre. Att bandet tillsammans med publiken får till en moshpit är bara trevligt för det livar upp det hela en aning. Jag funderar en stund när jag går därifrån vad detta gav mig och svaret är att jag måste börja lyssna på Rotting Christ även på platta. Energi och de tunga riffen kommer de långt med denna augustifredag i Falun även om jag tappar det hela efter en stund.
[yasr_overall_rating]
Vilka: Rotting Christ
Var: Sabaton Open Air
När: 2017-08-18