Lucifer’s Friend – Liverecension Sweden Rock Festival 2017-06-09

6 Shares

Pray och Fire and Rain är en trevlig inledning på Lucifer’s Friends fredagsspelning på Sweden Rock Festival. Det är emellanåt ett skönt Uriah Heep-sväng, men för det mesta är det ganska ojämt. Det som är mest märkligt och konstant genomgående är hur mörka coola doompartier shabblas bort av klämkäck rock. Det är väl kanske detta som är anledning till att Lucifer’s Friend aldrig blev något jättestort band? De går inte fullt ut, och med ett så coolt bandnam borde det väl ändå få vara lite mörkare och tuffare? Det låter mest som en lite urvattnad blandning av Demon, Magnum och Black Sabbath. Skumt.

Mot slutet avfyrar John Lawton & co. sin absolut bästa låt – den Zeppelinskt ljudande Ride the Sky från den självbetitlade debuten från 1970 (Om vi inte ska räkna in Asterixplattan här). Hade de hållit denna nivå spelningen igenom så hade det inte varit någon som helst tvekan om det högsta betyget. Men det räcker inte för att rädda den avmätta spelningen. Det blir dessutom ett antiklimax när sista tråklåten When You’re Gone avrundar efter den urladdningen. En spretig spelning som får mig att titta på klockan.



6 Shares

Relaterade artiklar

Hittade inga inlägg.

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Topp 20 Pirate Rock

GÅ TILL OMRÖSTNINGEN

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!