NYHETER
CD
BÖCKER
SKÄRSELDEN

Liverecension: Twilight Force, Accept, Sabaton (Frölundaborg, 2017-03-25)

5 Shares

TWILIGHT FORCE

Twilight Force gör ett bra jobb med att värma upp publiken timmarna innan den fyllnar till på allvar denna första riktigt vårsoliga helg i Göteborg. Som dessutom är lönehelg, vilket märks på stämningen. Frölundastadion är utsålt och leende medelålders gubbar och tanter med Sabatontröjor bär på svindyra öl i plastglas vart man än vänder sig. Det är uppenbart att de flesta är här för Sabaton och Accept, men Twilight Force lär få många nya fans då de bjuder på power metal deluxe med falsettskrik, gitarrsolon i dur, texter om drakar och trollkarlar och koreograferade rörelser som sitter så bra att de nästan utklassar Accept som kvällens mest Tyska akt. Det borde tilltala publiken, tänker jag mig. Men Twilight Force är ju hur som helst inte tyskar, även om deras Helloweendyrkan kan få en att tro det. Bandet härstammar från Borlänge och Falun, så det är alltså från samma trakter som Sabaton.



Jag har inte riktigt fastnat för deras plattor. Det mesta låter för likt och låtarna är alltför trallvänliga och glada för att charma mig på allvar. Det är först ikväll jag tycker mig fatta grejen, när jag ser deras mantlar, lösöron och bisarra scenshow. Det är helt enkelt underhållande. Chrileon imponerar med sin sång, liksom gitarristerna Aerendir och Lynd som springer omkring och slåss om strålkastarskenet. Det är riktigt skickliga musiker i detta glada gäng, men det blir samtidigt overkill av käcka schlagermelodier. Fast avgudar du “Keeper of the Seven Keys” och “Nightfall In Middle-Earth” är det förstås rena julafton.

Bästa låt: The Power of the Ancient Force

Betyg:2/5

ACCEPT

Om du inte har levt i total isolering från hårdrocksvärlden de senaste sju åren så vet du att Accept genomgått en pånyttfödelse med amerikanska sångaren Mark Tornillo. Ikväll har bandet också självförtroende nog att inleda med två låtar från de Tornillo-frontade plattorna. Liksom varje kväll ska det visa sig, för trist nog har Accept samma setlist kväll efter kväll. Och med endast tio låtar så är spelningen naturligtvis alldeles för kort. Det känns ovärdigt att ett band som betytt så mycket för metalmusiken och som dessutom fortfarande håller så hög standard ska behöva reduceras till ett förband.

Det är naturligtvis svårt att inte jämföra hur Udo Dirkschneiders turné med Acceptlåtar står sig i förhållande till originalet. Av det jag såg på Sweden Rock i somras kan jag konstatera att Accept vinner på att fokusera på att köra låtarna rakt av utan att slarva bort tiden på för mycket publikfriande och plojande. Och Wolf Hoffmann är helt enkelt Wolf Hoffmann, även om grejen med att fortsätta att blanda in klassiska stycken i gitarrsolona ligger farligt nära att bli en oinspirerad karbonkopia på snilledraget “Metal Heart”. Den enda gången som konserten tappar lite styrfart är när “London Leatherboys” maler på oinspirerat, men därefter vänder det i “Final Journey” och de återstående fem låtarna är en uppvisning i 100% äkta rekorderlig hårdrock. Publiktrycket ökar märkbart under “Princess of the Dawn”, och när hei di hei daa hai da… (ja ni vet) drar igång så tror jag nästan att det är 1982 igen. Allsången i “Fast as a Shark” och “Metal Heart” är given och “Balls to the Wall” känns som en värdig avslutning. Bortsett från att setlisten är åt helvete för kort och att Tornillo tappar rösten vid några tillfällen så är det en bra dag på jobbet för Accept.

Bästa låt: Fast as a Shark

Betyg: 3/5

SABATON

Det är lika bra att lägga korten på bordet direkt. Jag respekterar Sabaton för att de gör sin grej så genomproffsigt, men jag har aldrig gillat deras musik. Aldrig någonsin. Så nu vet ni var ni har mig, den bortskämda recensentjäveln som inte har vett nog att älska ert favoritband. Men, jag har under de senaste veckorna lyssnat igenom samtliga album och verkligen försökt att förstå grejen, men det går inte. Jag blir nästan galen av de överspänt pompösa låtarna. Men precis som när det gäller Twilight Force så är det på scen som bandet kommer till sin rätt. Och jag måste kapitulera en smula, för bitvis är det ett förbannat välregisserat spektakel Sabaton ger oss. Showen uppvisar en mängd krigsepoker och vi får se både spartaner och karoliner gå runt på scen och kaxa sig med sina vapen. På duken bakom projiceras allt från stridsvagnar till svenska öppna landskap och det briserar tillräckligt med bomber för att det ska välla ut rök i korridorerna när showen är över.

Idén med krigstematiken är riktigt smart. Det är ett outtömligt tema som utan problem kan varieras på skiva i några årtionden till. Fast jag tror inte att det någonsin blir läge för kriget i Syrien. Det är liksom för känsligt, det är för nära. För allvarligt. Och allvarligt passar inte Sabaton sådär jättebra. Det är just under ett allvarligt ögonblick, i den akustiska låten “The Final Solution”, som allt rasar samman som ett illa underbyggt försvarsverk och det sker när Jocke Brodéns röst går som en bandsåg genom den sköra stämningen i lokalen. Det låter rent ut sagt fruktansvärt, vilket är synd med tanke på att textens anspråk på seriositet. Efter detta sammanbrott kommer en representant från Nuclear Blast upp på scenen och delar ut beröm och förtjänstmedaljer för Heroes (platina) och The Last Stand (guld).

Sabaton tappar under kvällen bort något av sin energi på en massa skojiga upptåg, men publiken skiter i vilket. Jag har faktiskt sällan sett en publik vara så med på noterna. Brodén bedyrar om och om att publiken är något alldeles i särklass denna kväll, och jag rycks nästan med själv när “Primo Victoria” och “To Hell and Back” skakar hela stadsdelen Frölunda i grunden. Publiken får 5/5 och Sabaton vinner över mig till viss del och får 3/5.

Bästa låt: Primo Victoria
Betyg: 3/5

SETLISTS:

Twilight Force

  1. Battle of Arcane Might
  2. To the Stars
  3. Riders of the Dawn
  4. Flight of the Sapphire Dragon
  5. Gates of Glory
  6. The Power of the Ancient Force

Accept

  1. Stampede
  2. Stalingrad
  3. Restless and Wild
  4. London Leatherboys
  5. Final Journey
  6. Princess of the Dawn
  7. Fast as a Shark
  8. Metal Heart
  9. Teutonic Terror
  10. Balls to the Wall

Sabaton

  1. Ghost Division (Intro: In the Army Now)
  2. Sparta
  3. Blood of Bannockburn
  4. Swedish Pagans
  5. The Last Stand
  6. Carolus Rex
  7. Gott mit uns (svensk version)
  8. The Lost Battalion
  9. Lejonet Från Norden
  10. The Final Solution
  11. Resist and Bite
  12. Night Witches
  13. Karolinens Bön
  14. Primo Victoria (extranummer)
  15. Shiroyama (extranummer)
  16. En Livstid i Krig (extranummer)
  17. To Hell and Back (extranummer)


Foto: Anna Fabbri

[custom-facebook-feed album=10154186699121008 albumcols=4 num=100 exclude=social,link,likebox]

5 Shares

Relaterade artiklar

POPULÄRT JUST NU
FILM
LIVE
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Topp 20 Pirate Rock

GÅ TILL OMRÖSTNINGEN

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!