SMASH INTO PIECES – Liverecension från Ritz, Örebro 2015-02-28

16 Shares

smash01kjelloegren484
Smash Into Pieces rockar Örebro med releasefest för nya skivan.

Smash Into Pieces, en av de klarast lysande stjärnorna just nu på Örebros rockhimmel, firade i lördags 28/2 släppet av den nya skivan The Apocalypse DJ med releasefest och spelning på nattklubben Ritz. Skivan, som är bandets andra fullängds-CD, släpptes 2015-02-25 och finns recenserad av Una Aleksic här på Rocknytt (7/10).

smash02kjelloegren250Innan spelningen på Ritz bjöd SIP även på en teaser i form av en akustisk spelning på Grand Hotel där CA Hedman Sörbye, Benjamin Jennebo och Per Bergquist värmde upp publiken med ett knippe låta från både den nya och från förra plattan. Bland annat fick vi höra akustiska versioner av Checkmate, Disaster Highway och My Cocaine från The Apocalypse DJ, och helt klart är att Sörbyes röst gör sig alldeles utmärkt även unplugged.



På Ritz inleddes kvällen av Jay Smith som vann Idol 2010 följt av Looks Like Lucy, också från Örebro. Eftersom stämningen på Grand var så god och sällskapet trevligt så lyckades jag tyvärr inte ta mig till Ritz innan det var dags för SIP, så jag missade allt detta. Klockan 21.00 sharp var jag däremot på plats. Över 2000 personer hade räknats in vid Ritz inpassering, och framför scenen var det trångt och stämningen hög. Smash Into Pieces öppnade med låten Stronger från nya plattan, och under kvällen spelades sedan alla låtar från The Apocalypse DJ utom Another Day On The Battlefield, Burn och Color Of Your Eyes. Åtminstone jag saknade den sistnämnda då den är en av de bättre från skivan, men man kan inte få allt. Ljudet på Ritz är helt acceptabelt, om inte perfekt, men det har både för och nackdelar med spelningar på nattklubb. En av fördelarna är väl annars att publikstämningen blir lite extra hög, vilket också märktes under kvällen utan att det för den skull blev stökigt.

En sak är säker, Smash Into Pieces är ett otroligt liveband. Trots att det här är ganska unga killar som inte varit igång så många år så har man en scensäkerhet, självförtroende och publikkontakt som många band som varit med betydligt längre skulle vara avundsjuka på. Det är snyggt, tight och vackert förpackat, och de säkert inte helt försumbara antalet timmar som bandmedlemmarna tillbringat på gym kommer också väl till pass då det gärna liras med bar överkropp – till den kvinnliga delen av publikens stora glädje. Och det tål att sägas igen, CA Hedman Sörbye HAR en stor röst som passar lika bra till hårdare låtar som till ballader som A Friend Like You, som också återfinns i kvällens låtlista. smash03kjelloegren250När sedan Elize Ryd från Amaranthe dyker upp som the lady in red och sjunger duett med Hedman Sörbye i My Cocaine så får man nästan gåshud av hur vackert det är, även om hennes röst ljudmässigt tyvärr inte gjordes helt rättvisa.

Ok, SIP är inte hårdmetall.  Det är inte Cannibal Corpse, Metallica eller In Flames, men det är musik som vänder sig till en bred publik och som kittats för kommersiell framgång. Om man tar sig tid att se förbi det, så hittar man också talang. SIP kommer att kunna gå långt, mycket långt om man spelar korten rätt, och handen på hjärtat, skulle ni säga att band som Takida eller Nickelback misslyckats?

16 Shares

Relaterade artiklar


Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!