Brittiska Threshold är ett band jag följt ända sedan de släppte sin debut Wounded Land 1993. De har hållit en jämn och hög nivå på samtliga sina släpp sedan dess. Jag hade aldrig tidigare sett dem live så därför var deras spelning på SRF en av de jag såg mest fram mot. Tråkigt nog fick de i princip den sämsta tid ett band kan få under festivalen. Sist ut på Blåkläder Stage och dessutom den kvällen Maiden spelade. Jag gissar att det var fler besökare än jag som därför var helt slut i både kropp och knopp när det äntligen blev dags för dem att äntra scenen. Kallt hade det dessutom hunnit bli så jag stod där och tyckte synd om mig själv i väntan på att det skulle börja.
Tyvärr hade de problem med ljudet till att börja med. Gitarren hördes i princip inte under de två inledande låtarna vilket så klart var riktigt trist. När de sedan fick ordning på det hade de å andra sidan ett fantastiskt bra ljud under resten av konserten. Den återvändande (sedan 2017) sångaren Glynn Morgan har en riktigt bra sångröst som håller bra live också. Riktigt bra faktiskt. Jag tycker bandet är som bäst i sina tyngre låtar och det var vad vi fick ett gäng serverade under den timme de hade till förfogande. Mission Profile och King of Nothing var de som stack ut mest för min del. Tyvärr spelade de inte SLipstream vilket känss lite märkligt. Det är ju ändå bara en av världens bästa låtar.
Jag fick mersmak och skulle mer än gärna se dem med en betydligt längre speltid så de hinner med mer än 8 låtar. Jag hoppas fler upptäcker detta band då de verkligen förtjänar betydligt större uppmärksamhet än vad de får.
Betyg: 3,5/5
Bäst: Mission Profile, King of Nothing, Small Dark Lines
