Upptäckta av Michael Amott (Arch Enemy), hyllade av Rob Halford och beundrade av Will Smith. Helsingsborgs melodiösa Death metal stoltheter Soilwork har rönt stora framgångar över hela världen, inte minst i USA, sedan debuten ”Steelbath Suicide” släpptes för ett kvarts sekel sedan.
Bandet kan således räknas som veteraner i branschen vilket bevisas på ett positivt sätt omgående av Björn ”Speed” Strid som har den där självklara pondusen som bara kan uppnås av artister som finslipat sitt scenspråk under många år.
”Is It In Your Darkness” förenar råmangelös med melodiösa refränger och Sylvian Coudret, som levererar ett riktigt snyggt solo, ser ut att stortrivas på scen. Den i september bortgångne gitarristen David Andersson, som ju även var musikalisk motor tillsammans med Strid i Night Flight Orchestra, hyllas med ett kortfattat tal.
Såväl ”Electric Again” som ”Harvest Spine” och ”Death Diviner” låter pigga och vitala. Soilwork lyckas upprätthålla spelglädje, en sjuhelsikes energi och ett enormt tryck genom hela spelningen och setlistan känns genomtänkt och varierad. Avslutande ”Stålfågel” är utan tvekan i mina öron bandets finaste stund och en av de hittills bästa låtarna oavsett genre denna sidan millenieskiftet.
Jag har länge varit en stor beundrare av Björn Strid och har följt honom främst genom Night Flight Orchestra. Det här var dock första gången jag såg Soilwork, ett band jag egentligen aldrig lyssnat på tidigare. Det här var verkligen en känslomässig bergochdalbana som definitivt gav mersmak. Nästa gång vill jag uppleva bandet i mörkret inomhus, där förutsättningarna för deras mörka, ömsom ursinniga och ömsom sköra storslagenhet är betydligt bättre än vid tretiden på eftermiddagen på ett soldränkt festivaltält där ljudet frekvent blåser bort.
Betyg: 4/5
