Jag kan erkänna nu att jag missade sist Russ Ballard var på turné, och var överlycklig att nu få chansen att se honom på Rocknytts kryssning. Sist han var i närheten av Sverige var någon gång på sjuttiotalet.
Den numera sjuttiosjuårige artisten turnerar inte så ofta, och det här var verkligen ett speciellt tillfälle. Mina egna förväntningar var väl inte skyhöga då mestadels av Russ Ballards hits är inspelade och mest kända med andra artister samt att hans ytterst sparsamma turnerande kanske kunde påverka framträdandet.
Allt tvivel kom på skam direkt när Ballard äntrade scenen och att mannen snart närmare sig åttio år var omöjligt att förstå. Med lätt Dylan-knarrande röst så tog han oss igenom alla hits han skapat genom åren. En av mina absoluta favoriter Dream On som jag upptäckte på King Kobras album Thrill of a Lifetime, tog bort allt eventuellt tvivel på att det här inte skulle bli en trivsam tillställning. Direkt på det smögs In the Night in, som Ace Frehley gjorde så bra en gång i tiden. Ni förstår säkert och vilket håll det här lutade åt. En publik som med ett stort leende blev serverade hit på hit. För den mer hårdrockande delen av publik så jublades det extra för Since You Been Gone, I Surrender och God Gave Rock And Roll To You. För ABBA törstande fans så blev det Agnethas Can’t Shake Loose och Fridas I Now There’s Something Going On. Att få höra upphovsmannen framföra New York Groove var ju magiskt och det i kombinerat med alla andra hits var självklart en fullpoängare.
För att inte fullständigt dras med i euforin med det fantastiska låtmaterialet Russ Ballard har så får man ändå konstatera att trots lysande gitarrspel av Russ så var framförandet lite stompigt och gled väl inte felfritt genom Stockholms skärgård. Jag imponerades av musikerna i kompgruppen som var duktiga men väldigt anonyma, och fick inte till det rätta svänget. Det är alltid känsligt om man skulle såga en ikon, och det är inte min mening men objektivt sätt har man väl varit med om betydligt festligare tillställningar. Så om man bedömer låtarna så kan det inte bli bättre och en av världshistoriens mest givna femma. Det man fick se och höra på scenen var väl kanske i bästa fall en trea. Russ Ballards fantastiska utstrålning och charm lyfte allt till något där i mellan och man hoppas att det inte dröjer mer än trettio år innan han är tillbaka igen.
