Datum: 2013-08-10
Plats: Getaway Rock Festival
Bäst: Robb Reiner må spela över i varenda låt, men han gör det i alla fall bra.
Sämst: Alla dessa förbannade solon de envisas med!
Betyg: 5/10
Hemligheten med en ANVIL-konsert är att inte förvänta sig ett skit, -det blir bäst så. Men nog är det egentligen bra märkligt att ett band med en så medioker musiker som Steve “Lips” Kudlow kan ha en så lång karriär bakom sig? Än märkligare är det att Lips på 35 år inte utvecklats ett smack som sångare utan fortfarande ylar på som om han vore 16 bast och stod i sin farsas garage.
Men det är inte Lips som sätter kvällens låga betyg. Alla som någonsin sett ANVIL vet att han är högst medioker och att det också är däri hans ungdomliga charm ligger. Han vet sin plats i världen och han bryr sig inte. Nej, kvällens låga betyg ligger i alla dessa jävla solon som de ska peta in i parti och minut. Visst kanske det var banbrytande när Lips tillfredställde sin gitarr med en dildo i början på åttiotalet, men då var ju också en dildo tabu. Idag kan du köpa den på Apoteket som ett muskelavslappnande verktyg och ungefär lika spännande är också det gnissliga solot. För att inte tala om när Lips får ett infall och ska presentera sin nya gitarr, – “I fingered her like you wouldn’t believe”, med att riva av en extremt ostig bluestolva som skulle kunna åka upp på Youtube som en så kallad “shredd video” utan att ens behöva ljudredigeras. Där och då åkte skämshatten ner långt över ögonen på mig!
Mellan solona lyckas de dock peta in ett par låtar med där både “666” och “Winged Assassins” för stunden tillfredsställer hårdrockslyckan. I den givna avslutningen “Metal on Metal” plockar det äldre gardet av publiken till och med fram sina gamla luftgitarrer och Lips’ lycka är total.
Foto: Janne Mattsson – Rocknytt
