Datum: 2013-07-27
Plats: Skogsröjet, Rejmyre
Längd: 90 minuter
Bäst: Dee Snider
Sämst: Var är ‘What You Don’t Know (Sure Can Hurt You)’?
På fjolårets festival lyckades jag och en kompis till mig av misstag hamna inne i arrangörs-Stefans trädgård när vi letade efter vägen ner till badet. Lyckligtvis var Stefan på glatt humör och lät oss gena över tomten och ner till badet efter en trivsam konversation. Under den konversationen sålde jag in TWISTED SISTER som 2013 års perfekta headliner. Det är inte utan ett uns extra stolthet som jag såg ständigt aktuella TWISTED SISTER avsluta (för min del) 2013 års upplaga av Chris Lemon Open Air, förlåt – jag menade Skogsröjet!
Att det überklassiska öppningsnumret ‘What You Don’t Know (Sure Can Hurt You)’ var utbytt mot den lite anonymare ‘You Can’t Stop Rock ‘n’ Roll’ kändes direkt konstigt då den inte byggde upp förväntningarna på samma suggestiva vis. Men när saknaden väl lagt sig gjorde TWISTED SISTER processen kort med festivalens klart största publikuppslutning. Redan i efterföljande ‘Shoot ‘Em Down’ hade Dee Snider, rockvärldens bästa frontman, och manskap publiken i sitt våld och som de älskade varenda sekund av det – både publiken och bandet.
Både Jay-Jay French (gitarr) och Mark “The Animal” Mendoza brukar allt som oftast se mer än lovligt surmulna ut. Men någonting stämde extra bra kvällen till ära och stundtals var det en lekstuga vi såg uppe på scen, där samtliga bandmedlemmar delade ut både lekfulla tjyvnyp såväl som rörande känsloyttringar till varandra. Som det märktes på framförandet! Det var såväl felfritt som lättsamt framfört och med en frenesi som många av festivalens betydligt yngre band borde ta lärdom av. Kan Jay-Jay med sitt revisorutseende se cool något så djävulskt ut, ja då borde vem som helst kunna bli en rockstjärna. Mitt i allt detta stod Dee som festens toastmaster och höll allas humör på topp med den ena perfekt framförda versen efter den andra. Som om det inte vore nog höll mellansnacket som vanligt högsta klass även det och både fittan moder jord samt den lilla scenen fick sig en rejäl omgång.
Nu ska ingen skugga falla över de personliga favoriterna ‘Stay Hungry’, ‘The Kids are Back’ och ‘Come Out and Play’ men givetvis var det i de odödliga klassiskerna ‘We’re Not Gonna Take It’ och ‘I Wanna Rock’ som festivalens kulmination kom. När Dee uppmanade folk att hoppa samtidigt som de sjöng “rock” i ‘I Wanna Rock’ såg jag glädjande nog femåringar såväl som 65-åringar lyda uppmaningen. Det om något är bevis på att festivalen lyckades pricka in en perfekt headliner.
Foto: Janne Mattsson @ Rocknytt.net
