skintrade ninetone music

Under skinnet på Skintrade!

Skintrade exploderade på den internationella rockscenen under tidigt nittiotal och fick MTV hits med låtar som ”One by one” och ”Sick as a dog”. Mellan 1996 och 2011 låg bandet på is men sedan 2012 är Skintrade åter igen verksamma. Rocknytts Peter Johansson hade förmånen att få krypa in under skinnet på Skintrade vid deras spelning på Kinna Rockbar i fredags. Ett trevligt och uppsluppet samtal om bandets historia, nutid och framtid. Läs allt om arga busschaufförer, förtvivlade skivbolag och om riktiga musiker som spelar riktig musik i realtid på ett ställe!

 

Beskriv er själva! Vilka är människorna bakom musiken?



Matti: Jag är sångare och min roll i bandet är att vara lite av den musikaliska motorn. Skintrade har alltid varit ett band där alla bidrar. Jag skriver och kommer med idéer som sedan bandet gemensamt färdigställer. Inget är färdigt innan det har studsat igenom samtliga, det blir inte bra annars!

Hogge: Det är också så att en låt aldrig blir bra om inte sångaren går igång på den!

Stefan: Jag spelar gitarr. Vi började ju runt 1990 och höll på fram till 1996 då vi pausade. 2012 kände vi att det vore kul att försöka få ut våra gamla plattor på Spotify. Vi kontaktade vårt bolag Universal för att se om det gick att remastra plattorna och samtidigt göra en samlingsplatta (”Past and present”, 2012). Då testade vi också att lira igen, och efter en kvart, tjugo minuter så var feelingen tillbaka! Vi skrev och spelade in tre nya låtar i samma studio, Soundtrade, med samma tekniker som vi hade på våra första album, Ronny Lathi som är legendarisk! Det har blivit två fullängdare sedan dess och en tredje är nu i skottlinjen. Vi ska snart börja släppa singlar från den!

Hasse: Jag är Rookie och har varit med i ungefär ett halvår. Jag är trummis och vågar inte göra något annat än det jag blir tillsagd.

*gapskratt*

Matti: När vår trummis ville göra annat så var min första tanke att kontakta Hasse som jag spelat med innan. Vi käkade lunch och snackade och du sade att du gillade Skintrade!

Hasse: Ja, den här typen av musik är ”mammas gata” för mig och något jag alltid velat spela. Pojkarna hade inte råd med någon annan *skratt* Jag trodde det fanns pengar i detta *skratt*!

Stefan: Då trodde du fel!

*Skratt*

Matti: Ja, vi får se hur länge han är kvar *skratt*. Hasse är en fantastisk trummis, en extremt kreativ och duktig musiker som verkligen har bidragit till det nya materialet, så det har varit väldigt kul och givande!

Hogge: Vi har ju funnits länge och kemin är ju inte att underskatta. En ny person måste ju kunna komma in i den grejen. Jag är basist och har spelat sedan elva års ålder. Jag hade några år där Skintrade var splittrade som jag kände starkt att jag ville utveckla andra sidor, men ”basismen” kallade på mig igen! Jag är ganska lugn och har en diplomatisk roll i bandet. När de andra bråkar om mixar och frågar mig brukar jag säga ”Det är lugnt, välj ni”, och då är det ju bara två kvar som brukar bråka! *Skratt*

Berätta lite om era influenser!

Matti: Det har varit en mångfald genom åren. Man står ju lite på två ben som musiker: det ena är det vi har vuxit upp med och som fick oss att lyssna på musik från första början, Purple, Zeppelin och allt det där. Det blir ju ett fundament såklart vilket aldrig går att komma ifrån. Man kan däremot maskera det på olika sätt. Rockmusik handlar ju egentligen om olika kostymer; hur arg vill du vara? Hur snäll vill du vara? Hur snygg vill du vara? Sedan upptäcker man ju annat som man tycker är ball. När vi började var vi väldigt lyhörda, rap kom då, likaså grunge, hardcore… allt detta blev också starka influenser för oss. När vi gjorde första plattan så tänkte vi: ”Vi gör något bara!”. Vi hade med en kille som rappade, och det var inte meningen från början utan det blev så av en slump. Idag är vi mer tillbaka till rötterna med det nya materialet, i alla fall känner vi så själva. Vi har också med lite instrument vi inte haft förut, t ex blockflöjt, tvärflöjt och hammondorgel. Vi har också släppt litegrand på vårt sound med tunga gitarrer och väggar av gitarrer. Stefan får blomstra lite och mer visa vilken fantastisk gitarrist han faktiskt är!

Stefan: Det här bandet har alltid handlat om att vi bara kör! Vi tänker inte så mycket på ”Hur ska vi producera det här? Hur gör vi här?”. Så har det varit hela tiden ända sedan jag och Hogge presenterade den första demon för Matti. Det är inte sönderproducerat och därför tror jag också att man kan känna igen Skintrades sound även idag. Om man måste tänka och analysera för mycket så blir det inte bra! Det är de självklara låtarna som blir bäst och går snabbast att spela in, de bara finns där!

Ni känner ju varandra ganska väl vid det här laget, hur ser era olika

roller ut i bandet? Vem är mest ordningsam, vem skapar kaos etc?

Matti: Ordning och reda är jag!

Hogge: Ja, precis! Rektor, elevrådsrepresentant, administratör.

*Skratt*

Hasse: Hittills har jag varit den som skapar kaos, men det har bara blivit så, jag är inte sådan egentligen. *Skratt*

Stefan: Vi har ju hållit på så länge, och förhoppningsvis uppnått ett visst mått av livserfarenhet, men jag tror att man tar på sig de roller som behövs. Är någon trött och seg så fångar man upp det instinktivt och försöker kompensera för det genom att underlätta för den. Vi är ju en ganska tajt enhet. Det är bara vi fyra och det måste ju fungera!

Hogge: Vi har ju varit med varandra i livets alla faser, i sorg och glädje. Vi är väl allting för varandra allihopa hela tiden egentligen och jag kan fyllas av tacksamhet att vi är det.

Hur ser närmaste framtiden ut? Vi vet ju t ex att ett nytt album väntar alldeles runt hörnet!

Matti: Att släppa en platta med ett rockband idag innebär att alla måste vara dedikerade. Man måste turnéra, till att börja med blir det i Sverige, därefter om det går som vi vill blir det en sväng i Europa lite senare i höst. Vi kommer göra allt vi kan för att promota den nya plattan så mycket som möjligt. Det kan innebära både en förbandsturné eller att vi headlinar.

Stefan: V i kommer spela in en video till ”Woman”, vår nya singel som släpps 3/5.

Matti: Nu jobbar vi med Ninetone och de är fokuserade på att stegvis få ut material digitalt på olika medier. Idag släpper band plattor som försvinner i mängden. Man behöver inte jobba så. Man kan istället släppa en låt i taget under en längre tid för att på så sätt bygga upp ett intresse. Albumet kommer ju så småningom ändå. Det är en mer långdragen process idag än det var tidigare när stora skivbolag var inblandade.

Vad har Skintrade för mål på lite längre sikt?

Matti: Vi är inne på vår tredje produktion sedan återföreningen. De första plattorna uppmärksammades inte på det sättet som vi önskade av olika anledningar, bl a dålig marknadsföring och att tidigare bandmedlemmar inte var lika dedikerade som oss andra. Nu har vi gjort kakan och nu måste vi sälja den och då krävs det att alla i bandet tillsammans är lika dedikerade. Vi skulle kunna spela in två plattor om året, det är inga problem, men först nu känns det som att vi är en enhet som tillsammans kan ta ansvar för det vi har gjort.

Stefan: Ja, dessutom känner vi att Ninetone, som vi nu jobbar med, har ett annat tänk. Det finns en strategi kring att nå ut med musiken på ett annat sätt än tidigare digitalt i olika medier. Nu när Hasse är med är vi också en enhet som är extremt taggade. Vi kan leverera!

Hogge: Ja, det måste kännas rätt på alla plan och det kan ta ett tag innan man når dit.

Hasse: För många yngre band är musiken sekundär, den har tappat sin funktion. Där är det viktigare med stylister och hur man ser ut. För oss kommer musiken först och det är det som är det stora med Skintrade för min del. Skintrades publik består ju av folk som gillar bra musik!

Matti: Ja, som tur är finns det de som uppskattar riktiga musiker som spelar riktig musik i realtid på ett ställe och som levererar det som de faktiskt spelat in, dvs det låter lika bra eller till och med bättre live!

Ni har ju hunnit med att turnera i stora delar av Europa. Vad är det sjukaste ni hittills varit med om på turné?

Matti: Vår turnébuss började brinna en gång i Holland, vilket var lite sjukt. Vi hade en chaufför som var vaken i en vecka i sträck.

Stefan: Ja, jag trodde jag skulle dö! Jag har aldrig varit med om någon som kört så fort i hela mitt liv!

Hogge: Ja, han sov aldrig och käkade aldrig!

Stefan: Det här skulle kunna platsa i vilken Monty Python film som helst: Vi skulle åka på sverigeturné. Vår busschaufför hade blivit sjuk så vi fick en ny chaufför utan att bli meddelade om det innan. Han gillade inte att köra rockband, och definitivt inte oss. Han hade en regel och sade till oss: ”Vad ni än gör, när jag tankar får ni absolut inte öppna dörren för då klyver ni mina händer!”. En morgon när jag ligger i sängen så hör jag plötsligt någon som skriker. Då har Hogge av misstag öppnat bussdörren samtidigt som vår chaufför står och tankar! Därefter vägrade han att hjälpa oss bära utrustning. Han hatade verkligen oss!

Hogge: En gång flög vi till ett playback-gig som skulle TV sändas. Vi hade med oss en polare, en två meter lång svart snubbe från Brooklyn som tidigare hade arbetat som polis. Vi kände att vi var på topp och nu är det fest! Vi skämtade på planet om att slänga ut en TV genom fönstret på hotellet bara för att det är så lökigt. Polygrams representant kunde inte följa med. Väl på hotellet var vi fulla som sprutor och bad dem fakturera allting till Polygram! Alla i baren fick cigarettpaket och drinkar!

Matti: Ja, vi tömde och stängde det där stället totalt!

Hogge: Alla var dyngraka, det flög ut en TV genom fönstret, jag och Matti slogs och polisen kom. Arrangören, Håkan Waxegård, grät och tog stryptag på mig! Vår färgade två meter långa polispolare var lika full som oss andra så när polisen kom skrek han ”You can’t press charges, he’s innocent until proven guilty in the court of law!”. Jag vaknade sedan upp i ett iskallt hotellrum fullt påklädd under en bäddmadrass. Därefter blev vi tagna i örat av skivbolaget!

Matti: Efter att ha blivit utskällda så skämdes vi som hundar och när jag kom hem till min dåvarande så frågade hon ”Vad fan hände?”. Då står TV’n på och på nyheternas notisflöde rullar: ”Svenska bandet Skintrade ställer till med kaos i Växjö på hotell!”!

Nämn en känd person, död eller levande, du skulle vilja träffa över en öl!

Stefan: Phil Lynnot

Matti: Frank Zappa

Hasse: John Bonham eller Ronald Reagan!

Hogge: Elvis

Om du bara fick lyssna på en enda platta i resten av ditt liv, vilken skulle det vara?

Matti: Songs in the key of life – Stevie Wonder

Stefan: Alive and dangerous – Thin Lizzy

Hasse: Superunknown – Soundgarden

Hogge: Wreckingball – Emmylou Harris

Skintrade är aktuella med nya singeln ”Woman” som släpptes 2019-05-03!

Line-up:

Matti Alfonzetti – Sång

Stefan Bergström – Gitarr

Hogge Calmroth – Bas

Hasse Sjölander – Trummor

Relaterade artiklar

VIDEOPREMIÄR

VECKANS TOPPNYHETER

VECKANS TOPPVIDEOS

ALLA NYHETER

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019

Följ oss på Facebook!

Rocknytt Topp 20 Pirate Rock

GÅ TILL OMRÖSTNINGEN