VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS MEST DELADE
FLER ARTIKLAR
bonfire-skogsrojet2012-480

Bonfire och PETA gör det tillsammans!

32 Shares

bonfire-skogsrojet2012-480

Klockan är bara lite efter sex, Bonfire har mindre än trettio minuter tidigare gjort rent hus inför en imponerad publik på Skogsröjets näst största scen. Med en halsduk runt nacken och en exotisk planka framför sig gör Claus Lessmann (sång), en av Bonfires grundare, sig redo att svara på allt som vi på Rocknytt vill veta.

Drygt en timme och många skratt senare kommer Bonfires turnémanager och letar efter Claus som nu suttit så länge att han nästan missat bandets hela “meet and greet” med ett par lyckliga fans. Det här är vad vi pratade om…



Först och främst, det här är femte gången som jag ser er på sex år och ni är nu inne på trummis nummer tre under den tiden. Vad hände egentligen med Dominik Hülshorst och hur hittade ni Harry “Fireworks” Reischmann?
– Då vill jag börja med att tacka dig för ditt intresse och för att du sett oss så pass många gånger under de åren som gått och på din fråga svarar jag att det hände ingenting särskilt med Dominik utan han hade bara inte tid att fortsätta med oss. Han har väldigt många bollar i luften samtidigt och ibland krockade hans planer med våra planer och i slutändan så ja, vi kom helt enkelt överens om att vi behöver ha någon med mera tid för Bonfire. Det finns inget ont blod att tala om och vi är fortfarande goda vänner. Ett tecken på hans kamratanda är exempelvis att det var han som föreslog Harry för oss, så vi provade att par shower med honom och det kändes helt okej. Så här är han nu, Harry  – vår nya trummis. Såg du hans trumsolo? Ganska coolt va?

Ja, när han lekte med elden tyckte jag att det var kul, men trumsolon överlag är väl aldrig roliga, kan jag tycka.
– Jag tycker tvärt om, det är kul när han solar loss så jag får en chans att hämta andan, men när han leker med elden.., det blir ganska halt på scenen av vätskan han använder när han blåser eld ska du veta. Risken att halka och slå sig är ganska stor men det är något man får ta. Lite show ska det bjudas på, haha!

Förresten, en rolig sak om resan hit. I Stockholm är det Oktoberfestvecka den här veckan och Harry spelar i ett typiskt Oktoberfestband också, typiska ompa ompa-låtar och allt vad det kan vara. Det bandet är bokat till att spela i Stockholm, förresten, jag vet inte hur stort det är med Oktoberfesten här men hemma i Tyskland är det ett gigantiskt evenemang. Ja, men i alla fall. Så Harry var i Stockholm och spelade med sitt ompa ompa-band, så med oss på planet hit hade vi en annan trummis från Tyskland som också spelar sådan typ av musik, så vi åkte först till Stockholm, hämtade Harry och lämnade kilen vi hade med oss och nu när vi är klara här och ska åka vidare måste vi åka förbi Stockholm igen och lämna Harry och hämta killen vi hade med oss för Harry ska visst spela här i Sverige hela veckan så han har fullt upp han. Lite avundsjuk är jag såklart, det finns ju så oerhört många vackra tjejer här i Sverige, haha!

Men du, när vi ändå pratar om trummisar, vad hände egentligen med Jürgen “Bam Bam” Wiehler, varför slutade han?
– I våran hemstad Ingolstadt gjorde vi den här showen ‘The Räuber’ som både blev en skiva och dvd och i den showen satt Bam-Bam fyra meter upp i luften på ett trumpodium och hade ingen riktig chans att ta sig därifrån. Vi andra kunde komma och gå lite som vi ville när föreställningen inte krävde av oss att vi skulle medverka och tillslut så ledsnade han på att sitta där uppe flera timmar om dagen flera gånger i veckan så han hoppade helt enkelt av. Förfrågningarna om att fortsätta spela ‘The Räuber’  kom och vi ville helt enkelt inte sluta då vi tyckte det var en kul grej att göra så ja, så blev det. Lyckligtvis fick vi tillbaka Dominik i samma veva och resten är historia.

Aha, men skulle exempelvis han eller någon annan gammal medlem kunna tänkas dyka upp om ni ska göra något mer jubileumsbetonat i framtiden? Har du exempelvis kontakt med någon av de gamla medlemmarna?
– Oj, svår fråga. Det skulle givetvis vara kul att kanske göra något sorts jubileum precis som du säger, en riktigt bra idé förresten, jag har inte tänkt så längt ännu. Vi har inget jubileum på lut just nu men med tiden, det vore en intressant sak att göra! Men jag har tyvärr inte speciellt mycket kontakt med de gamla killarna, det kan jag inte säga. Vissa vet jag vad de gör och att de sysslar med exempelvis musik eller fotografering medan andra, inte en susning. Visst är det tråkigt att det är så, men alla förblir inte alltid vänner här i världen och så är det.

Jag förstår det och på tal om vänner, för det här tycker jag är en riktigt viktig och vänskaplig sak att prata om, ni har under året engagerat er djupt i PETA (People for  the Equal Treatment of Animals) och har bland annat ett samarbete med dem på er hemsida där sponsorer kan köpa reklamplats och pengarna går till PETA. Hur kom ni egentligen på den här idén, var det dem som kontaktade er eller ni dem?
– Bra fråga, kul att du tar upp det här. Saken är den att det var Dominiks förslag att göra någonting för PETA. Han är vegetarian eller vegan, jag kommer inte ihåg vilket av dem det är, men i alla fall, han äter inte kött och så vidare och det är på den vägen det är. Han hade gjort en stor kampanj med dem tidigare som handlade om vegetariskt ätande och han hade någon kontakt där på PETA som vi talade med. För oss var tajmingen perfekt – i samma veva hade vi sett en hemsk dokumentär om hur de dödar gatuhundar och katter, jag ser att du har en kattatuering så det är lika bra att jag nämner det med, i Ukraina för att göra gatorna rena och säkra inför fotbolls-EM. En riktigt hemsk dokumentär måste jag säga, ingenting du vill se, tro mig! Jag har själv en hund, en beagle som heter Rocky och Hans (Ziller, gitarr) har två katter och den här dokumentären berörde oss djupt båda två. Vi kände att vi MÅSTE göra någonting, så när den här chansen dök upp så tog vi den direkt. Ibland för ödet rätt sak i precis de rätta händerna vid rätt tidpunkt och det här var ett sådant tillfälle.

2009 spelade vi in en sång som hette ‘Cry 4 Help’ och vi försökte göra någonting med den, ge den till Greenpeace eller vadsomhelst ,med den gick inget vidare, så nu när PETA dök upp gjorde vi en ny version av låten, vi tycker den är så pass bra och den förtjänar absolut en andra chans och vi spelade även in en video till den och utöver våra egna kostnader går intäkterna från låten till PETA. Det är det minsta vi kan göra för att hjälpa djuren här i världen och tro mig, det känns bra att göra det också!

Hur har det gått med hela det här projektet, har det genererat några pengar till PETA?
– Lite har det gjort, tyvärr inte så mycket som vi hade hoppats på, men det är som det står i Bibeln; “om du kan rädda en själ” eller i det här fallet, om du kan rädda en hund med det här projektet, nästa projekt kanske kan rädda fler och att det hela tiden utvecklas. Allt är värt det, allt jobb är definitivt värt det. Som det är i världen nu så ska allting vara så stort hela tiden, stora hus, stora pengar, stora arrangemang, men allting måste också starta litet någonstans och det är där vi är nu. Vi gör vad vi kan och vi hoppas att det här hela tiden kan leda till något större.

Jag är djupt imponerad, bara genom att skriva det här hoppas jag på att någon annan också kommer att få upp ögonen för PETA.
– Det hoppas jag med… det gör jag verkligen!

Jag får intrycket av att Bonfire verkligen är ett band som bryr sig om allting runtomkring sig, jag vet att ni tidigare har gjort musik för att stötta ert lokala fotbollslag FC Ingolstadt (‘Schanzer Herz’ släppt 2004) och nu har ni tydligen också gjort en låt, ‘Treuband’, till det lokala hockeylaget ERC Ingolstadt. Vad är det som får er att göra sådana saker, blir ni kontaktade eller sker allt på eget bevåg?
– Det är vår hemstad, staden vi alla älskar, så självklart vill vi ställa upp! Men just i det här fallet med ERC Ingolstadt så var det faktiskt fansen som kontaktade oss och bad oss att skriva en låt till laget, en riktig hyllningshymn att vara stolt över. Eller nej, så var det inte alls! Fansen hade diskuterat det hela på ett forum, kanske Facebook eller något dylikt och de kände att det ville ha en ny låt, så de kontaktade hockeylaget och föreslog att vi skulle göra en låt åt dem och på den vägen är det.

Problemet var bara att vi hade gjort ‘Schanzer Herz’ till fotbollslaget och vissa supportrar är lite, hur ska jag utrycka det, ”konstiga” och gillar inte alls fotbollslagets supportrar och vice versa och vi sa att om vi ska göra det här då ska fansen också hålla sams. Vi är från samma stad och vi stöttar vår stads idrottskillar, det finns ingen som helst anledning till att hata varandra bara för att den ena gillar fotboll och den andra gillar hockey. Vi vill inte ha några problem bara för att vi stöttar båda lagen och att någon kommer få en massa skit för det här. Fansen och ERC Ingolstadt förstod vad vi menade och lyckades på något sätt lösa det hela och nu är vi alla nöjda, speciellt jag som är lite mer av ett hockeyfan än vad exempelvis Hans är, han gillar bara fotboll.

Va? Gillar du hockey? Jag trodde du var stenhårt inne på fotboll?
– Ja, givetvis är jag det också, men jag gillar hockey lite mer. Jag kan inte åka för fem öre, men jag tycker det är kul att titta på matcherna. Det är mer fart och fläkt, det händer mer än vad det gör under fotbollsmatcher. Ta med en tjej på en hockeymatch och hon kommer att ha en trevlig stund, men tar du med henne på en fotbollsmatch och hon kommer att sitta där uttråkad, så är det bara. Tyvärr är alldeles för många av dagens matcher långtråkiga, det var bättre förr.

Hade du någon koll på den här diskussionen som fansen förde på nätet?
– Nej, inte alls. Jag finns inte på några sociala medier alls. Jag har knappt tid som det är att umgås med mina vänner på riktigt och skulle jag börja sätta mig ner och skaffa tusentals internetvänner också, nej det hade helt enkelt inte funkat. Jag är ganska social av mig, går gärna ut och tar ett glas i goda vänners lag, men att sitta och chatta med mina vänner dag ut och dag in, nej där går gränsen. Då blir det bara svårt tillslut att skilja på vem som är vän och inte.

Det var bättre förr när folk använde telefoner för att prata med varandra, man ringde och frågade om man skulle ses och sedan gjorde man det. Detsamma med musiktidningar och allt vad det nu var. Nu får folk reda på allting precis hela tiden och de kräver nästan att få det också. Förr fick man bli överraskad, men nu är alla överraskningsmoment borta. Nu vet folk vilka låtar vi spelar redan innan vi gör det för någon kanske sett eller tagit kort på vår setlist, som ett exempel. Vill inte folk bli överraskade längre eller vad är grejen!? Behöver folk verkligen veta precis allt vad som händer precis hela tiden? Haha, vad bitter jag låter, men det VAR faktiskt bättre förr. Givetvis hatar jag inte Facebook, det är ett bra verktyg, men att umgås på riktigt är mycket bättre.

Förresten, innan vi rundar av, jag måste berätta en till rolig sak för dig. Jag såg att Testament ska spela på den här festivalen och den här historian inkluderar både Bonfire och Testament. För ett par år sedan när vi var i USA för att spela på Rocklahoma berättade jag för vår turnéchef Niko om när vi turnerade i USA 1988 och tvingades ställa in en spelning i Houston, Texas. Stället vi skulle spela på var i bedrövligt skick, du har aldrig sett något värre, jag lovar dig. Det var uppfläkta kablar överallt, inget ljud, inget ljus, inte ens någon el. Spindelnät överallt och så vidare och vi beslutade tillslut att vi inte kunde spela där. Vi hoppade in i turnébussen igen och åkte till hotellet vi skulle bo på och medan vi var där och lastade ur våra saker ur bussen kommer en annan turnébuss dit, ut ur bussen kliver killarna i Testament och vi frågade naturligtvis vad de gjorde där. De svarade att de höll på spela in en video och letade efter det uslaste och skitigaste spelstället de kunde hitta för att göra klart videon och naturligtvis var det den klubben vi skulle ha spelat på, haha!

Det skulle vara kul att leta upp Chuck och fråga om han minns den här händelsen, jag ska nog ta och göra det lite senare idag, haha!

Foto: Janne Mattsson – Rocknytt ©

 

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt
RELATERADE ARTIKLAR
SENASTE NYHETERNA
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter