Rocknytt passade på att ta en pratstund med sångaren Erik Grönwall under förberedelserna inför de kommande Sverigespelningarna. Det pratas låtskrivande, att ersätta en etablerad sångare och den nya skivan Address The Nation.
Hårdrocken tog ett stort steg in i de svenska hemmen när du framförde Run To The Hills, Should It Out Loud och 18 And Life under sändningarna av Idol 2009. Tidigare har du, av vissa, definierats en popartist, av andra som hårdrockare. Nu sysslar du istället med något mer AOR-liknande tillsammans med H.E.A.T. Känner du dig hemma med bandets musikaliska riktning?
Ja absolut. Jag tycker att vi är mer melodisk hårdrock. Det var väl mer AOR förut, vi har ändå lite låtar som är lite mer melodisk hårdrock. Jag tycker inte man ska stämpla det som just AOR. Jag trivs riktigt bra med det vi sysslar med.
Tycker du att bandet ändrat musikalisk riktning sen du blev medlem?
Vi har väl tillsammans tagit det klivet. Det blev så naturligt när vi satte oss ned och började skriva låtar. Det skulle bli konstigt om jag kom in och skulle göra det Kenny gjorde. Jag tror att vi alla var redo för ett nytt kapitel, jag med min bakgrund och de med sin bakgrund.
Hur gick det till när du blev medlem i H.E.A.T?
Jag var mitt uppe i min egen turné och fick en förfrågan via mitt management om jag kunde ersätta Kenny under deras Gröna Lund-spelning 2010. Jag tackade nej, det gick inte ihop med mitt turnéschema. Sen gick det ett par veckor innan det blev offentligt att Kenny skulle lämna bandet. Efter ett tag damp det ned två skivor i brevlådan, H.E.A.T och Freedom Rock. Vi hade ett möte, vi var ute och drack öl och det klickade helt enkelt. Efter ett tag kändes det som rätt sak för mig att göra. Målet har ju alltid varit ett band… innan Idol var jag medlem i ett trash metal-band, väldigt Panterainspirerat. Vi höll ihop i två-tre år. Efter det hade jag en period då jag mest skrev musik. Sen kom Idolmöjligheten och jag valde att köra på det. Som soloartist hade jag något lovande att bygga på så det var inte aktuellt med ett band just då.
Du ersatte Kenny Leckremo, hur har det gått?
Att ersätta Kenny var en av de absolut svåraste saker jag jag gjort. Du ska komma in i ett band och som är vana med en sångare i ett band som dessutom har ett stort antal fans för just den sångaren. Det var en utmaning att komma in i det, i början var man tvungen att verkligen visa vad man gick för. Nu har det gått två år så just nu känns hur grymt som helst. Jag har hittat min plats.
18 And Life är en av de låtar du blev starkt förknippad med under din tid i Idol. Du har också framfört den med H.E.A.T ett par gånger. Skid Row uppträder på HRH AOR-festival dit H.E.A.T också är bokade, ett band som bytt ut sin sångare Sebastian Bach mot Johnny Solinger. Hur är din attityd mot att band byter ut sina sångare?
Man har väl en annan förståelse för det när man själv befunnit sig i en liknande situation. När ett band plockar in en ny sångare måste man gå framåt. Jag tar inte så hårt på när band byter sångare, men det ska gärna bli en ny grej av det hela. Ingen sångare ska gå in för att enbart göra det den tidigare sångaren gjort. Sammy Hagar från Van Halen och Bruce Dickinson från Iron Maiden kom in och den nya dynamiken utvecklade banden. Jag har inte lyssnat på något material med den nya Skid Row-sångaren, jag är uppvuxen med Sebastians plattor. Jag har aldrig sett dem tidigare. Sebastian Bach är ju en av mina stora idoler men det ska bli kul att se hur bandet låter med Johnny.
Som soloartist har du släppt skivorna Erik Grönwall och Somewhere Between A Rock And A Hard Place. Din första skiva bestod till stor del av covers. Den andra skivan består av originalmaterial. Du hade en hel del kända artister som hjälpte dig med låtskrivandet. Hur har låtskrivarsituationen varit för dig som soloartist?
Paul Stanley var en av dem som skrev låtar. Det var Andreas Carlsson som hjälpte mig med att få hjälp med en låt från honom. Jag har annars ofta många idéer på lager. Jag gillar att skriva musik tillsammans med någon. Då hade jag inget band att skriva tillsammans med, så man fick jaga folk per telefon som man kunde skriva med, kontakta producenter och så.
Hur känner du att materialet från Freedom Rock och H.E.A.T passar dig som sångare och som person?
Jag satte mig ned och lyssnade… alltså, jag hade egentligen inte hört mer än vad de hade framfört i Melodifestivalen. Men utifrån de skivorna kändes det väldigt naturligt och helt rätt för mig. Det är musik som liknar den typen jag lyssnat på under min uppväxt och det är sådan musik jag alltid velat framföra. När jag växte upp så tänkte jag alltid mig själv i ett band. Jag tycker att jag har en bra inställning till låtarna. Jag minns i början när jag hoppade in i bandet, att jag då på något sätt hade svårt att hitta min egna identitet. Men nu när man har släppt en skiva med grabbarna är det lättare att också hitta en identitet inför de gamla låtarna. Danger Road från Freedom Rock är en riktigt grym låt, den tilltalar mig. Jag gillar det lite hårdare materialet.
Nya H.E.A.T-albumet Address the Nation kom ut tidigare i år. Hur känns det?
Det känns grymt. Det känns som den tagits emot bra och det är samma sak där, det har en viktig del i skapandet av en egen identitet som bandets sångare. Vi fokuserade på att skriva den bästa musiken vi kunde, hela den här skivan är en sammanfattning av tiden vi lärde känna varandra. Vi har redan börjat skriva nya låtar och vi försöker skriva ihop en ny skiva just nu. Det finns inga klara datum för någonting, men vi jobbar på det!
Det är ju annars vanligt att band nu för tiden tar flera år på sig mellan studioalbum.
Jo. Jag känner… alltså det ultimata är ju att få släppa ett nytt album varje år. Det vill jag satsa mot.
Hur har låtskrivandet funkat mellan er?
Det är ju betydligt enklare att komma med idéer nu när jag har fem bandkollegor att bolla med. Det var något som jag blev imponerad av när jag klev in i bandet, alla skriver musik. Det är ett väldigt bra klimat när vi skriver.
Hur känns det inför de kommande spelningarna runtom i Sverige?
Det är hur kul som helst. Vi har också några spelningar i England under mars 2013, så det är skönt att komma ut och göra spelningar med bandet.
Jag har läst att ni kommer framföra material från alla H.E.A.T-plattor. Kan du avslöja något mer om setlisten?
Vi kom fram till den spikade setlisten för tre veckor sen. Det är en hel del material från Address The Nation. Men det är en riktigt bra blandning. Den som vill höra de två första plattorna kommer inte gå hem besvikna, vi kommer täcka allt.
Några covers?
Inget spikat. Vi kör material från de tre plattor vi har. Blir runt 1 timme och 45 minuter. Men visst, skriker publiken efter mer och vi har kört det vi har… det är inte omöjligt.
Det finns inte en chans att H.E.A.T går upp och river av en version av någon av dina sololåtar, typ Crash and Burn eller Higher?
Alltså killarna i bandet var riktigt ju fina när vi snackade setlist för första gången. De sa något i stil med: “Alltså Erik… vi kan ju köra Higher eller något om du vill det…” Det var nog bara en vänlighetsgrej, jag tror faktiskt inte de var speciellt sugna på det. Inte jag heller. Det var jag som gick med i H.E.A.T och inte H.E.A.T som blev mitt soloband.
H.E.A.T som förband 2013 till en av tre följande konserter i Stockholm. Vilken väljer du, Iron Maiden, Bon Jovi eller Kiss?
Oj, shit. Alltså om jag väljer med hjärtat blir det Kiss.
H.E.A.T spelar på Sticky Fingers i Göteborg den 10 november, på Klubben i Stockholm den 16 november och på KB i Malmö den 18 januari.
