Foto: Effie Trikili

Intervju med Gabriel Keyes från Crashdïet

Crashdïet har sedan starten 2000 skapat en riktig framgångssaga, men vägen har inte bara varit kantad av lycka och välgång. Bandet har varit av och på under åren och även gått igenom tre sångare (varav Dave Lepard, den första sångaren, tragiskt avled i början av bandets karriär) innan den nuvarande vokalisten Gabriel Keyes, tidigare Perfect Crime. I och med det nytillskottet är sleazemaskineriet igång igen. Nya singlar har presenterats, de första gigen har bokats och ett nytt album är på väg.

Rocknytts Evelinda Gustavsson har intervjuat Gabriel Keyes för att ta pulsen på bandet inför det nya året, men även för att få en inblick i Crashdïet 2019.

Trots tekniska problem över telefon flyter intervjun på och vi inleder intervjun med att prata om det nya singelsläppet Reptile, som är den andra låten tillsammans med We Are The Legion som släppts från det nya albumet. När jag pratar med Gabriel har han precis avslutat studiojobbet för dagen. Det är inspelningar till den kommande plattan som det har knåpats med.



Ni har ju nyligen släppt den nya singeln Reptile, med tillhörande musikvideo.

– Det blev ofantligt bra. Jag är skitnöjd över resultatet, eller det är vi alla. Det känns skitbra och vi har ändå fått hyfsat bra respons.

Vad är responsen ni har fått?

– Crashdïet har ju alltid haft fans och de här riktiga hardcore-fansen, många skriker ju fortfarande efter David och tycker att det är han som är Crashdïet, kan fortfarande vara negativa över att hela cirkusen fortsätter men för det mesta är det folk som diggar det. Det är skitkul. Sen så har vi ett lite mer tyngre sound nu än tidigare tror jag.

Det hörs särskilt i Reptile tycker jag.

– Det var ett litet statement, visa vart vi är på väg att gå. Lite mer metalinfluenser – inte alls så mycket, utan det är en hårfin linje. Vi gör en bra mix mellan det gamla och det nya.

Låt har du ju släppt tidigare med Crashdïet, We Are The Legion. Hur var det att spela in musikvideo, som kanske var lite nytt?

– Skitkul. Jag har ju aldrig gjort det förut, så det var en ny grej. Klaffade jävligt bra, precis som vi ville ha det. Vi höll ju på i tolv timmar, så det tar lite tid.

Som det nya tillskottet i bandet, hur känns det att komma in i en redan etablerad konstellation?

– Det är skitkul. Jag har ju lyssnat på Crashdïet sedan jag var liten så för mig så har det bara varit en ära att träffa bandet och göra det som jag alltid drömt om. Allting har känts bra från första början, vi har klaffat allihop väldigt bra och allt känns väldigt naturligt. Det har inte varit några konstigheter, jag har fått väldigt bra respons från fans både där ute och via sociala medier och sånt. Så jag är väldigt nöjd hittills av den här resan. Allting känns dunderbra.

Vad tar du med dig in till Crashdïet som du tycker behövs?

– Mer energi tror jag. En mer energifylld show, och sångmässigt tror jag att jag bidrar med mer också än tidigare sångare. Inte för att jag tycker att någon av dem är dåliga, men jag tycker att jag håller en högre klass.

Vad kan man då förvänta sig från det nya albumet?

– Bra låtar, lite hårdare än tidigare. Nu är inte alla låtar klara men det går att förvänta sig en jävligt bra platta med bra låtar, mycket energi och hårt.

Jo, jag läste en intervju som du gjort tidigare där du sa att du ville ha mer fokus på mer energi – lite gladare energi. Så det kommer man att märka av?

– Ja, precis. Alltså överhuvudtaget ska man ju rikta mycket energi mot publiken. Det ska vara en fest. Det ska inte vara tråkigt. Det ska inte gå ut över låtarna utan man ska leverera som en riktig artist. Bjuda på en show. Inte bara gå ut och spela låtarna och sen vara nöjd med det, utan det ska vara drag och det ska vara kul och det ska vara en fest.

Crashdïet är ju så att säga ett av pionjärbanden för modern sleazerock. Vad är sleazerock för dig?

– Alltså det är mycket tycker jag som tillför det sleaziga. Sedan refererar ju folk till sleaze… alltså, folk tycker till exempel att Skid Row är sleaze, vilket inte jag kanske tycker direkt är sleaze. Deras tidiga plattor kanske, men sleaze är ju den här utklädnaden tillsammans med musiken och mycket attityd och smink. Det ska vara mycket fokus på image. Coola, balla frillor, mycket smink, hårspray, och attityd.

Att man bygger upp hela showen så att säga kring musiken, så att det blir mer?

– Precis.

Finns det någon, till det nya albumet tänker jag, rolig ”bakom kulisserna”-historia som man annars inte får reda på?

Här blir Gabriel tvungen att tänka efter lite då han inte kommer på någonting på rak arm. Men efter några sekunders tystnad stiger ett minne upp till ytan.

– En grej som var rätt sjuk, mer sjuk än rolig kanske, det var när vi spelade in den där musikvideon och skulle filma. Mitt under den här inspelningen, när vi står och headbangar och alla tittar på kameran, då svimmar vår manager. Vi märker inte det förrän vi kollar på filmen och då hade han åkt hem.

Han förklarar att managern varit lite seg när inspelningarna till musikvideon slutligen var färdiginspelade. Gabriels farsa hade varit på plats och han skjutsade managern till Solna, varpå bandmedlemmarna rundade av och samlades för att titta på inspelningsresultatet inne i repan.

– Ingen märkte någonting, inte ens kameramannen. Han (managern) står och håller in playknappen som spelar ut musiken i högtalarna och så faller han ihop någon sekund och sen sätter han sig upp som ingenting. Vi fattade ingenting. Han trodde väl säkert att vi hade sett någonting. Vi hade ingen aning om att han svimmade. Jag vek mig dubbel och garvade för att det var en sån chock. Det är sådant som händer runt Crashdïet tror jag.

Om du fick sikta hejvilt – vem eller vilka hade du helst varit förband till?

– Guns N Roses hade ju varit något. Det är ju ett band som har influerat mig väldigt mycket. Dem har ju allt.

Det blir en liten kärleksförklaring till Guns N Roses med fokus på deras storhetstid.

– Sedan det här gamla bandet Black Veil Brides. Nu har ju dem blivit väldigt hatade av riktiga metalfans, men de är ett jävligt ballt band. Nu har dem kanske inte samma image längre som de hade för några år sedan men det är ett band som jag lätt skulle kunna supporta. Mötley Crüe när dem fanns hade ju varit stort också.

Vad kommer vi aldrig att få se Crashdïet göra?

– Stupa.

Bra svar. Det här bandet har ju en del historia, men har alltid hållt igång no matter what.

– En bra inspirationskälla till band som kämpar för att nå någonstans. Att ha hela den historien om det här bandet är ju, tror jag, en väldigt stor inspiration till andra – att aldrig ge upp sina drömmar och fortsätta köra även fast man hamnat nere i gröten. Jag tycker det bara är positivt att de har orkat hålla upp det så länge och kommit tillbaka och gjort det igen. Det bevisar ju bara att man ska ge sig fan på att göra det här, och det är inspiration tycker jag.

Hur ser er skrivprocess ut?

– Oftast arrar Martin låtarna som vi håller på med. Struktur och sånt där. Han och jag brukar tillsammans skriva de flesta låtarna. Jag kanske inte alltid är 100% delaktig i all struktur men mycket av det vi skriver skriver jag på också. Sen kör Eric sin grej, han gör låtar också på sitt håll, men jag och Martin sitter mest själva ute i repan och skriver låtar och strukturerar upp dem. Sen när vi är klara kommer Eric och Peter in och lägger sina instrument, och det är så det har sett ut sedan dag ett när jag började.

Vad är planerna för 2019?

– Hittills så har vi ett par spelningar. Nu är nästa spelning 16:e februari på Bandit Rock Awards, där vi även är nominerade till årets liveakt – tror det var någon mer nominering – vilket jag tycker är roligt eftersom jag varit så kort tid i bandet och vi redan har blivit nominerade.

Verkligen. Grattis till det!

– Tack. Sedan så har vi några sporadiska gig i Tyskland, England. Som det är nu så har vi ingenting bokat i sommar förutom i augusti. En festivalspelning i England, Hard Rock Hell. Dem brukar ha det i olika konstellationer/inriktningar med vilken som är genren där. Men vem vet, sen får vi se om det dyker upp lite fler festivalspelningar. Mot hösten så är det ju då planerat att vi ska åka på turné men ingenting är ”settled in stone” än, så jag avvaktar med att bekräfta någonting.

Ja men precis, det måste ju klaffa med allas liv också. Det kan jag tänka mig kan vara det tuffaste med band, att få allt att gå ihop.

– Ja precis, alla har sina grejer. Alla har ju ett eget liv också. Jag vet att förut kanske de inte arbetade lika mycket som de gör nu, eftersom bandet låg nere i fyra år. Det är lite svårt ibland, du vet, folk jobbar, man ska få ihop rep… Det är en hel process. Det är inte alltid lätt men det går.

Med det avslutar vi intervjun och jag tackar Gabriel för att han tagit sig tid till att ställa upp på intervju.

Relaterade artiklar

VIDEOPREMIÄR

VECKANS TOPPNYHETER

VECKANS TOPPVIDEOS

ALLA NYHETER

Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter