Snowy2

Snowy om avhoppet och framtiden!

33 Shares

Snowy2
Då Rocknytts förra intervju med Snowy Shaw lämnade ett par så kallade “cliff hangers” var det lika bra att ta sig ett snack med den talföre herren en gång till. Varsågoda!

Hur länge sedan var det du hoppade av Therion?

– Jag slutade i juni, lite drygt en vecka efter hemkomsten från 25-års turnén i Latinamerika, så de hade tre månader på sig och en ärlig chans att hitta en ersättare inför den pågående Europaturnén.



Tre månader? Ja, men det är ju schysst ändå – att inte sätta bandet i en knipa eller dylikt.

– Ja, för fasen – jag vill ju inte vara ett rövhål heller.

Du säger i vår tidigare intervju att du “horade ut dig och sjöng in en låt på franska”, men också att du inte kan ett ord på franska, så hur gick den inspelningen egentligen till? Vet du nu vad du ens sjunger om?

– Nu sa jag ju förvisso aldrig i den tidigare intervjun att detta gällde Therion, men det är väl kanske inte så svårt att lista ut nu när du hört nya plattan som är på franska. Milt uttryckt kan man väl säga att jag inte direkt delade Christofers entusiasm inför projektet och mer eller mindre vägrade att sjunga på plattan in i det längsta. Jag föreslog faktiskt att han skulle ta in en fransktalande sångare istället.

Så som svar på din fråga; nix, jag har ingen aning vad jag sjunger om faktiskt, men det spelar ju mindre roll. Christofer ville mer än gärna dela med sig av de förklaringarna han själv fått beskrivna för sig till oss alla, oavsett om vi var intresserade eller inte, haha!

Detta är ju en hel platta med franska covers från en så kallad ”Ye-Ye”-epok i mitten/slutet av 60-talet och man får inte glömma att förutom Christofer själv så är jag nog den enda som faktiskt gillar denna musik. Men då i sitt originalutförande, måste jag tillägga och rent ljudmässigt också som ett skönt tidsdokument av en svunnen härligt naiv tid vilket jag diggar.

Tidigare hade Christofer flugit över en fransk tolk som medverkade och övervakade sånginspelningarna och hjälpte Thomas och Lori på plats, men i mitt fall eftersom jag blev “övertalad” i sista sekund att lägga sång på åtminstone en låt så hade hon pratat in texten TYDLIGT på en separat kanal som jag då lyssnade på och jämförde med.

Thomas, som är en väldigt duktig sångare, språkbegåvad och med ungefär 50 gånger mer tålamod än vad jag har berättade att han var helt vansinnig under inspelningen för att det var så jävla krångligt och petigt med det rätta uttalet och frasering av detta svåra språk. Han sa också att jag förmodligen hade gått bärsärk och satt eld på huset om jag varit där.

Men det gick faktiskt ganska smärtfritt och Christofer känner ju mig väl vid det här laget och vet vad han får tampas med.

Det hela blev dessutom mycket smidigare och effektivare när jag informerade honom om att det fanns en inspelningsfunktion som heter ‘Loop Recording’, vilket betyder att man spelar in samma strof eller vers i en loop ungefär 10-15 ggr tills man är nöjd och väljer sedan det bästa, vilket jag lämnade helt åt honom.

Så Christofer fick styckena översatta och både Thomas och Lori fick kämpa med franskan säger du? Är det egentligen någon i bandet som kan franska?

– Nja, det skulle väl vara Lori då, men jag tror att hon kan ytterst lite dock. Men nu är det ju så att Therion har för vana att blanda in och sjunga på många olika språk. Förutom engelska och gammelsvenska dyker ju även tyska, hebreiska, spanska och arabiska upp. Det är säkert något mer språk, men det kommer jag inte ihåg så det var liksom inte det som var själva problemet.

När jag tidigare frågade Christofer varför han valt ut en specifik låt, som jag själv tyckte var helt värdelös, då sa han att just texten var så bra och provocerande, helt i linje med plattans kontroversiella syfte! Varpå han berättade att den handlar om en ung tjej som slickar på en klubba vars söta saft rinner ner i halsen och på ett diffust sätt syftar det på att suga och svälja sperma. Visst, det kanske ansågs kontroversiellt och chockerande 1968, men tämligen både tamt och lamt jämfört med att Alice Cooper bara fem år senare hade en stor hit med ‘I Love The Dead’ som handlar om nekrofili.

För att inte tala om till exempel kyrkobränder och mord i black metal-kretsarna i början av 90-talet. Eller du, haha, för att inte tala om Cannibal Corpse underbart makabra texter! Så du förstår att jag betvivlar att folk kommer bajsa på sig av förfäran över denna franska text år 2012, ännu mindre chockerande lär den väl vara när det bara är de fransktalande som förstår den om ens de förstår när den sjungs på bruten franska av ett gäng svennar likt ‘Öppna Landskap’ på “Rinkebysvenska”, haha!

Inget ont om Rinkebysvenska men du förstår vad jag menar, va?
Men men, det är som sagt bara min åsikt och det är ju hans band.

Ja, det är lustigt det här med franskan – vad tror kommer hända med ‘Les Fleurs du Mal’, blir det en succé eller är det här ett kommersiellt självmord?

– Lustigt ordval, hahaha! All heder och respekt åt Christofer som drivit detta band i 25 års tid och helt och hållet gått sin egen väg, vilket han beundransvärt nog faktiskt har lyckats med på ett eller annat sätt. Om det är kommersiellt självmord eller inte vill jag låta vara osagt, men eftersom du frågar kan jag väl våga mig på att säga att om den nu skulle bli en kioskvältarsuccé ute i världen då begriper jag över huvudtaget ingenting om musikbranschen och min magkänsla är så fullständigt åt helvete missvisande att jag borde ägna min tid åt knyppling istället.

Ett stort plus i kanten är dock att denna platta är mixad av Stefan Glaumann som även mixade ‘Gothic Kabbalah’, som i mitt tycke både lät suveränt, hade bra material och grym leverans!

{youtube}W_6zI8gmv10{/youtube}

På tal om grym leverans, för bara någon dag sedan såg jag musikvideorna till ‘Je n’al Besoin Que de Tendresse’, ‘J’al le Mal de Toi’ och ‘Poupée de Cire, Poupée the Son’ och där dyker du ju upp som gubben i lådan. Är det här också en form av att “hora ut sig” eller spelades de in innan du tog ditt beslut att sluta?

– Horeri hit å dit. Internt var det ingen hemlighet hur pass motvilligt jag kände inför hela projektet, så även om det var otänkbart att vi skulle göra video på den enda låt jag sjungit in, så vill jag ju inte vara omedgörlig och besvärlig då det fanns en tydlig önskan om min närvaro då min medverkan redan inskriven i manus till dessa. Då jag ändå var på plats och bara hängde så ställde jag upp och gjorde det de bad mig om utan att bråka. Det krävdes liksom inte så mycket engagemang av mig för en liten statistroll.

Du har ju sett mina roller och att bli piskad på någon Kinarestaurang inför förvånade matgäster eller att sitta och agera fyllskalle eller att vara ett allmänt störigt bikerdrägg som sitter och gapar och ger fingret åt bandet på scen, det krävs inget hårt manusläsande för att klara av det direkt. Haha, jag var bara mig själv!

De här videorna spelades in i Santiago, Chile och de nya promokorten togs i Mexiko under den senaste turnén och då hade jag fortfarande inte sagt något om att jag i stort sett redan hade bestämt mig för att sluta, så det blev som det blev.

Hur har det känts att hela tiden betraktats som en “session member” i Therion, har det på något vis haft något med ditt avsked att göra? Du har ju ändå bidragit med mer än bara musik, jag tänker då först på scenens utformning , klädkoncept och så vidare.

– Äh, det där är bara en ren formalitet i Therions fall och alla behandlas likvärdigt oavsett. Jag har vid flertalet tillfällen blivit erbjuden att bli fullvärdig medlem. Jag har då frågat vad skillnaden och fördelarna skulle vara med det, om jag som exempel fått jag mer inflytande, mer betalt och en beslutsfattande position med mer att säga till om i största allmänhet men då svaret varit nej på samtliga dessa frågor har jag aldrig begripit meningen med det hela och snällt svarat tack, men nej tack.

Jag måste säga att Christofer är förvånansvärt generös och öppensinnad med att låta alla bidra och skriva musik, vilket jag ju gjort precis som de andra fullvärdiga medlemmarna, eller mer för den delen. Jag respekterar och tycker Christofer är en mycket rättvis och ärlig bandledare även om jag kanske inte för den sakens skull delar hans åsikter, smak och tycke i alla lägen.

Vad det gäller scenbygge, dekor och design så anlitade Christofer mig för detta utanför min ordinarie uppgift som sångare i Therion så det har vi aldrig haft några problem med.

Jaha, ja då förstår jag, men kan du ge oss några bra och mindre bra minnen du bär med dig från Therion-tiden?

– Absolut! Hur mycket tid har vi? Oj, ja.. det finns enormt många roliga minnen och galna stories att berätta och andra som är helt fullständigt åt helvete, men det är ju också främst de som brukar bli de roligaste anekdoterna! Men du, dessa behåller jag i nuläget för mig själv så ni får så vackert vänta på boken om mitt tokiga liv.

Jaha, är det någon som går i självbiografitankar?

Du, jag ska säga dig en sak, sedan min stora 40-årskris har jag knåpat med något som från början bara var en massa olika kapitel i mitt liv men som nu kommer att bearbetas om till en bok. Det hela började som en egenhändig utformad form av terapi då jag hade börjat skriva i ett försök med att få bukt på mina virriga tankar och mitt kaotiska liv.

Ett tag senare förvandlades alla dessa röriga tankar till en tanke om att skriva min egen självbiografi, så där är jag nu och förr eller senare kanske fler kan ta del av det hela.

Det låter onekligen intressant, något annat som i mitt tycke också är intressant är hur relationen till medlemmarna i Therion är idag? Jag frågar inte för att starta någon form av krig mellan dig och dem, men jag är nyfiken. Skulle någon av dem exempelvis kunna dyka upp som gäst på ditt Halloweengig?

– Det förstår jag att du inte vill, du verkar inte vara den typen av person och som svar på din fråga; kanske det kanske. Det är inga hard feelings på något sätt alls. Om det inte vore för den goda kamratskapen inom bandet hade jag slutat för längesen och aldrig återvänt efter mitt avhopp till Dimmu Borgir för två års sedan.

snowy-buss-480

Kufiskt men skönt att höra, du är inte sugen på att avslöja någon gäst inför Halloweenspelningen redan nu?

– Jo för böveln, det är jag! Jag kommer avslöja en gäst varje fredag, med start den femte oktober fram till spelningen den tredje november, så med andra ord är jag stolt att kunna presentera så mycket som fem världsberömda gästartister!

Först ut av de fem är ingen mindre än den gamle strängbändaren Michael Denner från Mercyful Fate och King Diamond. Hur duger det som första namn va!?

Det duger alla tiders, till en början, haha!

– Jojo, mycket vill ha mer förstår jag…

Men du, efter Halloweenshowen, vad kommer du ta dig för då? Nu när du plötsligt fick en stor lucka i kalendern, är det inte dags att sätta sig ner och bara vara trummis ett tag?

– Hahaha, “bara vara trummis!” Jag gissar att en fågel viskat något i ditt öra eller?

Kanske det kanske, man vet aldrig så noga med mig.

– Nänä, det är tydligt det, men en “stor lucka”, nä knappast. Jag har ju alltid 1000 bollar i luften med att köra mitt eget musikaliska spöktåg med allt vad det nu innebär. Allt som oftast sker allt det på helt egen hand och kräver en ansträngning och hängivenhet som är näst intill omänsklig.

Jaja, men fågelsången jag hört?

– Får du säkert höra mer av sedan, men inte nu!

Ja, då är det väl dags att runda av för denna stund då. Men innan vi slutar har jag en riktigt struntfråga som jag måste fråga då det är något jag alltid har undrat.

– Kör på du bara!

Om jag förstått det hela rätt är “skräpmat” din favoritmat, men ändå är du smal som en sticka! Jag som själv får slita för att inte gå upp i vikt av att andas luft vill gärna veta din hemlighet. Jag tror inte att det är hård träning som ligger bakom det hela, så vad är din hemlighet?

– Binnikemask kanske? Faktum är att i början av 2011 när jag kom hem efter en hård tre månader lång turné med enbart pizza, godis och öl var eviga dag och natt, så började jag träna lite på gym eftersom jag ogillade min läbbiga förvandling med ett extra lager fett runt magen. Jag har försökt fortsätta med det när tid och lust funnits och har även kört en del boxningspass på sandsäckar i grupp tillsammans med min fru som tränar extremt mycket. Det är svinjobbigt, kul och ett bra sätt för mig att få ut lite av min aggressivitet, med betoning på lite eftersom jag har så mycket av den varan, hahaha!

Men sedan är jag ju smalt byggd av naturen och är nog mer stressad och aktiv än de flesta andra och det gör nog sitt till det också. Sedan får man ju inte glömma att jag spelar trummor hårdast i världen också, när jag väl spelar det vill säga! Men jag har lovat mig själv att det faktiskt skall bli lite mer trummande framöver, vi får väl se…

33 Shares
Magnus Byström

Magnus Byström

Webbansvarig

Relaterade artiklar

RELATERADE ARTIKLAR

VIDEOPREMIÄR

VIDEOPREMIÄR
VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!