ENGEL-005---Skogsrjet2012-480

ENGEL – ”Med Blood Of Saints så gick vi egentligen bara in och körde”

ENGEL-005---Skogsrjet2012-480
Jag fick möjligheten att intervjua Steve och Jimmy från metalbandet ENGEL efter deras spelning på festivalen Skojsröjet tidigare i sommar.

De är riktigt trevliga och roliga killar och Jimmy visade sina skills i origami på servetter som han sitter och leker med under intervjun och Steve hade tagit med sig sitt specialdesignade whiskyglas, ”bara för oss”.

När jag träffar Steve några veckor senare i Göteborg är han bestört över att han glömt glaset uppe i Rejmyre, men har lyckats fått tag på någon som ska kunna skicka ner det till honom. Vi hoppas glaset har hittat hem till Steve igen.



jimmy-steve-glas-rnlogga-480
Så, hur var giget?

Steve: Giget var riktigt bra, vi hade ett grymt ljud på scenen. Vi har haft en så kallad ”hell week”, med mycket resande och festivalande sedan förra helgen. Så vi var rätt trötta och behövde få upp energin, men så fort vi kom upp på scenen så löste de sig och publiken var grym!

Jimmy: Jag förväntade mig inte att det skulle vara så här bra faktiskt. När man kom hit så kändes det mest som att det var en massa glamrockare överallt. Så det är väl en lite konstig festival för oss att spela på egentligen. Ja, Testament är väl det hårdaste, som jag har koll på. Så det var kul att det gick så bra. De var ändå kött!

Tidigare i år så släppte ni ert nya album, Blood of Saints, hur känns det och hur har responsen varit?

Steve: Vi är förvånade, fast ändå inte. Det var egentligen inte förrän vi hörde slutmixarna som vi förstod att det skulle bli ett bra och annorlunda album. Men det roligaste var ändå att komma in på de svenska listorna. Det var första gången tror jag! Mottagandet worldwide har varit överväldigande och speciellt i Japan, där det gått briljant, ja egentligen i Europa också. Threnody hade sina upp- och nedgångar och vi jobbade väldigt hårt på det albumet, men med Blood Of Saints så gick vi egentligen bara in och körde!

Jimmy: Det var ganska kul, för det var typ två veckor efter att jag kom hem från turnén med Pain, då vi bestämde när vi kom hem att nu ska vi spela in en ny platta! Två veckor senare så var jag i en studio och spelade in trummorna hos Tue Madsen (Antfarm Studio). Så allting hände väldigt fort och på väldigt kort tid. Det är det som är så fräckt med albumet – att det blev så bra på så pass korta premisser.

Steve: Det är det snabbaste albumet vi spelat in hittills. Jag spelade in allt mitt på en dag, vilket är helt sjukt. Ja, med två tre dagar innan med att leka runt lite då.

Jimmy: Inte det att vi inte ville ta tid på oss, bara de att de gick väldigt fort helt enkelt.

Så hur känner ni om allt dubstep-snack som blivit?

Jimmy: För det första så är det inte så mycket dubstep. Sedan lyssnar jag på dubstep vanligtvis och den dubstep som vi har, det ser jag ser inte jag som dubstep alls.

Steve: Vi har alltid haft en typ av industriell/elektronisk bakgrund och Niclas är ju ett fan av de tidiga 80-talssynthbanden t.ex. Vi pratar rätt mycket i bandet om influenser som vi växt upp med. Så vi har väl alltid haft med oss de där elektroniska, synthiga influenserna och för mig så är dubstep inte annorlunda, utan som en utveckling inom det området. När Jonathan Davis (KoRn) kom med uttalandet att dubstep är det the new metal, ja vad ska man säga, alla har en åsikt om dubstep.

Jimmy: Men alla reaktioner är ju egentligen bra reaktioner. Alla reagerade först, eftersom de hörde att vi hade dubstepslingor i albumet, men nu när det varit ute ett tag och de faktiskt lyssnat på albumet så har reaktionerna förändrats. När vi släppte singeln Question Your Place, så reagerade folk, ”Omg! Är det så här det nya albumet ska låta?!” Men när de väl hörde albumet så fattar de att det är ett annat kapitel hos ENGEL, gällande just de elektroniska influenserna vi har.

Men visste ni redan innan att folk skulle reagera på hela dubstep-grejen?

Jimmy: Nja, vi tog ju ett språng, kan man väl säga. Vi hörde en preproduction av Question Your Place när vi var ute på turné efter att Niclas och Pontus Hjelm hade mötts upp och lekt runt lite och vi tänkte; ”det här var coolt” och vi var överens i bandet om att vi gillade det. Men visst, vi pratade mycket om hur folk skulle reagera, så det var ändå en stor grej för oss att göra eftersom det på ett sätt är ett nytt element i vår musik. Det var samma med Threnody innan den kom ut. Folk hade förutfattade meningar. När folk hör hela produkten, albumet Blood of Saints, så fattar de.

Steve: Det är lätt för många band att helt byta musikaliskt inriktning…

Jimmy: Låt oss inte nämna några namn.

Steve: Nej, alltså, det handlar ju inte om att peka ut några, men vissa band behöver ju göra det för att överleva och antingen får de till det eller inte. För oss kommer det alltid vara ENGEL eftersom vi som spelar i ENGEL lägger vår grej på det och därför blir det en ENGEL-produkt i slutändan. Dessutom så har det alltid varit så, även på Threnody och Absolute Design

Jag träffade två killar på campingen som berättade att de gillade ENGEL förut, gamla ENGEL, men inte längre på grund av dubstepen. Men jag sa till dem att ge sig och gå och se er istället. Vilket de gjorde och de gillade det!

Steve: Ja, en styrka som vi har som band är att vi är ett liveband. Det är en sak att få ner något på platta, en helt annan att övertyga live. Jag gillar att ändra på människors åsikter, jag menar när de ser oss och kanske tycker vi är coola, grymma, eller, ja sexiga! Jag tycker vi är ett ganska sexigt band! (skratt) Vi har kul live, varför skulle inte publiken ha det?

Jimmy: Folk är narrow minded. De hör en låt och tror allt ska låta så, men som sagt, de får se oss live!

Steve: Det är samma för mig när jag lyssnar på andra band. Jag tycker om att bli övertalad att jag kanske faktiskt hade fel från början. För mig gör det musik mer roligt och intressant, då lyssnar man ju verkligen på musiken på ett annat sätt.
{youtube}vp4iBqVSRIQ{/youtube}
Så, hur funkar det med att Niclas numera har andra åtaganden?

Steve: Niclas är en aktiv medlem i bandet, bara det att hans roll har förändrats. Han spelar ju uppenbarligen för ett annat band också, de hade väl ett album ute? Eller hur var det? Nej, men han är ju med i In Flames och det var ju en chans han fick som självklart är svår att tacka nej till, vi hade väl alla gillat att få den möjligheten att få vara del av ett band med de framgångarna som In Flames haft. Vi har i princip varit ett four piece liveband sedan 2009 och vi har förmågan att faktiskt fungera både som four piece eller five piece live. Men det är fantastiskt när han väl kan joina oss. Niclas är som the godfather, vi är the liutenants, the puppeteers! (skratt) Niclas är huvudlåtskrivaren och manager också, i princip. Men det hela är ju en demokratisk process. Men som livemusiker är han i In Flames, men det betyder ju inte att han inte är i ENGEL. Det betyder bara att hans roll är lite annorlunda.

Jimmy: Bandet live, soundmässigt, så är vi är en five piece, men en gitarrist är ett spöke helt enkelt.

Läs även:  Vinylnörderi med Thomas i Kamchatka

Steve: Vi har honom med oss på scen live i så kallad ”reamping”, Niclas har spelat in alla sina gitarrtracks och vi har hans amp och cab på scen och det är ju egentligen helt briljant, för han spelar lysande varje kväll!

Berätta om ”Blood of Saints over Europe” som ni ska ut på i september. Det är er första headlineturné.

Jimmy: Ja, vi gör en turné nu i höst, det är vår första headlinetour i Europa för ENGEL, det ska bli kul! Samtidigt, man är ju lite nervös, för det är ju ett stort steg. Vi har tolv datum, men med bra supporting acts, så vi hoppas att folk dyker upp! Men det gör de, vi har gjort festivaler hela sommaren och slitit arslet av oss för att promota denna turnén. Så de kommer dyka upp. Det kommer bli skitkul!

Steve: Vi är tillbaka i flera områden där vi redan börjat bygga en profil för bandet. Det blir lite konstigt, vi är ju vana att headlina i Scandinavien, här har vi en stark fanbase. Vi har alltid haft bra mottagande på turnéerna som vi har gjort, men som sagt alltid haft en mainartist som vi åkt med. Så det är ett steg framåt nu, vi växer som band och det är på tiden att vi gör vår egen grej! Det kommer bli grymt och i London går biljetterna redan som smör och UK är en ganska hård marknad för många band.

Jimmy: Vi är excited och det blir KUL!

Scandinavian tour?

Steve: Det vore kul, men det handlar om tajming. Senast var ett par år sedan. 2010? Jag vet inte, var jag full? (skratt)

Jimmy: Avesta…det var en turné? De var fem veckor i rad, det är en turné! Nej, men senaste vi gjorde var med Dark Tranquillity och Dead By April.

Jimmy: Vi gör det i vinter!?

Steve: Nej, det är för kallt! Hawaii… det är cool, eller Australien, det är ball, men Sverige, på vintern? Nej! Nej, men det får vänta tills rätt tajming. Klart det blir av, men vi vet inte när. Kanske inte så tidigt som Niclas skulle vilja. Vi får diskutera det. Det vore kul.

Jimmy: Ja, vi vill ju göra en headlinetour. Men North America, det behöver vi jobba på och vi har en hel del att sitta och få klart för oss. Men så fort vi vet, så vet ni!

Så, andra framtida planer?

Jimmy: Har vi något mer på agendan? Vi har många planer, men hur många kan vi berätta om? Blood of Saints tour, det är huvudfokus nu. Men vi sitter inte bara och chillar. Nästa projekt är bokat, så vi sitter inte och lutar oss tillbaka.

Steve: Vi har alla idéer för nytt material. Som sagt, vi sitter inte bara och slappar.

Jimmy: Nej, vi relaxar inte, så är det inte.

Steve: Och nästa projekt blir ännu mer episkt!

Jimmy: Vi har planer, väldigt långt fram… men vi kan inte berätta några detaljer. Men det kommer bli kul. Vi jobbar hårt.

Jag har en god vän i Australien, han är ett stort fan. Vad säger ni om att åka ner dit och spela?

Jimmy: Vi hade planer om en Australian tour. Det var ett tag sedan, men självklart så vill vi. De har ju koalor och grejer!

Steve: Vi har ett ”Saint” där och de promotar oss bra där och de har bra festivaler där borta med. Jag har turnerat i Australien tidigare. Om vi har tur att få komma dit, men vi behöver att det är rätt tid och rätt anledningar. Och i så fall en Asian och Australien tour, men det är dyrt. Vi ser att Australien växer och med andra svenska bands framgångar där, ja det är en fräsch marknad där borta. Jag lyssnar på australiensiska band och det är coolt för man kan se att de tar influenser från till exempel ”the Gothenburg sound”, mer än exempelvis de traditionella, klassiska brittiska och amerikanska banden. Det är intressant att musiker nuförtiden lyssnar på och blir influerade av ”the Swedish sound”. Det har tagit 10-15 år, så det är roligt att man kan höra det på marknaden. Även när det gäller de amerikanska banden, de lyssnar också på det svenska soundet. Det är coolt för det bidrar med en ny slags dimension i musiken. De lyssnar inte på Metallica, Iron Maiden, Black Sabbath, de klassiska banden som vi alla älskar.

Jimmy: De lyssnar på det som jag växt upp med, de är ju en ny generation såklart. Det första bandet jag hörde var Slipknot.

Så, alla som vart på ENGEL-konsert nyligen eller följt er på sociala medier kan ju inte låta bli att fråga – what’s up with the pineapple?

Steve: Vi gjorde en show i Västerås, allt jag minns är att jag vände mig om och så satt det plötsligt en ananas på scenen. Det var rätt kul. Efter showen träffade jag dem som gav mig ananasen. Det visade sig att han hade ett namn! ”Glenn partyfrukten ananas” och sedan upptäckte jag nästa dag att Glenn partyfrukten ananas hade sin egen facebookpage! Han är väldigt berest och han har vart på många festivaler och många gigs. Vi kände väl att vi måste supporta denna karaktär. Idag när jag vände mig om på scenen så… där var han igen! Det är lustigt, för senast jag såg honom så var han i rätt dåligt skick, i vår replokal så… Han har uppenbarligen återhämtat sig sedan sist där och han var ju tvungen att vara med oss idag på scenen, så jag satte honom där längst fram. Sedan så stagedivade han ju ner till publiken också! Han har nog sitt eget dressingroom nu och allt sådant du vet.

Jimmy: Ja, jag var väldigt glad att se honom idag! What the fuck are you doing here?

Steve: Man måste ha lite humor för att palla detta jobbet… det är små roliga saker som får en att orka med.

ananas-rnlogga-480
Då var de seriösa frågorna slut och nu tar vi tre lite oseriösare…

Jimmy: Du menar att ananasfrågan var en av de seriösa? (skratt)

Om ni var tvungna att lyssna på en låt, samma låt, varje dag när ni vaknar, för resten av era liv. Vilken låt skulle det vara?

Jimmy:… Det är ju lätt! Eller nej… Det är inte lätt alls. Vänta nu, hm, ska jag vara rock’n’roll? En bra wake up song? Jag säger, Horse Hunter med The Dillinger Escape Plan.

Steve: Det skulle kunna vara Don’t Stop Believing med Journey, alla älskar Journey! Men något som får mig att le. Det får nog vara något med Rammstein tror jag. Typ Keine Lust.

Om ni skulle förflyttas in i en film och därmed få leva i den filmen för alltid. Vilken film?

Jimmy: Big Fish! Lätt. Grymma miljöer osv.

Steve: Blade Runner.

Om ni skulle få gå i någon annan skor i en månad, dvs vara den personen i en månad. Vem?

Steve: Lady Gaga!

Jimmy: Måste man svara på den här frågan? För jag, nej alltså jag skulle inte. Men om jag måste.

Vill du inte prova någon annans liv i en månad?

Jimmy: Nej, det vill jag inte, jag vet inte. (Tystnad)

Steve: Jag vet massa bra förslag!

Jimmy: Jag gillar mig själv och jag gillar mitt liv.

Steve: Vill du inte vara en Hollywood superstar?

Jimmy: Naaa. Nej. Och, nej mitt svar är, jag skulle inte göra det.

Missa inte ENGEL på turné nu ”Blood of Saints over Europé” och kolla in bandets senaste video av Kristoffer Kiggs Carlsson – Frontline, från senaste plattan, Blood of Saints.
{youtube}DwHm26U9O34{/youtube}

jimmy-stev-jennie-rnlogga-480
Artikelfoton: Christian Larsson & Sebastian Norling Rauhala 

Webbansvarig
mange(a)rocknytt.net

Relaterade artiklar

VIDEOPREMIÄR

[social_warfare]

VECKANS TOPPNYHETER

VECKANS TOPPVIDEOS

NYHETER