Multinationella Jaded Heart släpper sitt trettonde album den trettionde mars på Massacre Records. Med endast en originalmedlem kvar har man ändå haft en stabil laguppställning på de senaste skivorna.
Tretton låtar inklusive bonusspåren ger oss en timma melodisk metal av yppersta klass och kvalité. Rocknytt gav bandet chansen att gå på djupet på skivans samtliga spår, de tog den och här kan alla ta del av resultatet.
 | JADED HEART – DEVIL’S GIFT Skivbolag: Massacre Records Releasedatum: 2018-03-30 KÖP PÅ GINZA » |
1.Wasteland
Peter Östros: Jag ville helt enkelt skriva en rock ´n roll partylåt med innehållande element som jag vanligtvis försöker undvika till varje pris. Här radar jag upp både wohoo wohoo och ett 80-talsstick med baskaggestamp med tillhörande bas och återigen wohoo wohoo. Johan tjatade på mig att ändra på ”ringarackagitarrerna” i verserna men dom blev kvar. Man behöver inte riffa sig igenom allt om man har en sångmelodi som bär kan jag tycka. Sorry Johan. Wasteland har känts riktigt stark redan från demoversionen och den höll hela vägen. Kommer garanterat att bli kul att spela live. När vi spelade in videon till denna som en överraskning under ett gig på club Helvete i Oberhausen kände man av energin direkt trots att ingen hade hört den.
Gitarrsolot är i stort sett detsamma som på demon. Det är en klassiker att bandet fastnar för demosolon. När man vill göra det ”riktiga” solot så blir alla besvikna för att det inte låter som på demon. Det är lika bra att lämna solopartierna blanka tills det är dax för platta, haha.
Johan Fahlberg: Den ständiga diskussionen att det alltid är den yngre generationen som är slapp, trött och värdelös. Så har det varit och kommer alltid förbli, förmodligen. Inget nytt under solen, som det heter.
2.The Enemy
Peter Östros: Denna är en ganska typisk rak och enkel Jaded Heart låt. Masa tyckte att den var lite väl bluesig för oss till en början men den har växt under tiden. The enemy var den sista låten jag skrev till Devil´s Gift. Blev ett av de starkare spåren!
Johan Fahlberg: Känslan av att inte kunna göra och påverka tillräckligt den ganska sjuka tid vi lever i. Det går alltid att göra mer men tiden/lusten räcker inte till, eller orken. Man vill ruska om mänskligheten och väcka den innan egoismen tar över helt och hållet. Man kan ju bli sinnessjuk för mindre.
3.Set Free
Peter Östros: En rak melodiös heavy metal dänga helt enkelt och Bodo får visa att han tycker om att trumma på trummor. Michael Müller träffade Chris Laney på ett Pretty Maids gig på Juz Club i Andernach Tyskland förra året och dom började diskutera ett samarbete. Sagt och gjort hörde jag av mig till Mr Laney och frågade om han hade lust att jobba med en låtidé jag hade. Chris har bidragit med en del melodier till Set free. Tack Chris!
I det här gitarrsolot hör man verkligen vilket grymt solosound Erik Mårtensson har hittat! Framför allt i första delen. Bästa jag haft på platta så långt. Sjukt nöjd!
Johan Fahlberg: Här har apatin tagit över empatin. Man har gett upp och bryr sig inte längre om någonting. ”Allt är ändå åt helvete så vad spelar det för roll”…
4.Scream of Anger
Peter Östros: Jag fick jobba lite med drivet i kompgitarrerna i introriffet på denna innan jag hittade rätt. På demon hade jag mer trixande och plockande för mig. När jag stod inför att spela in plattan fick jag ta till vishetens ord: sluta plocka, börja rocka, det blir oftast jävligt mycket bättre så. Lite thrash-influenser i bryggan. Är man uppväxt på 80-talet med Testament och Metallica så kan man inte låta bli ibland. Johan sjunger grymt bra här.
Någon i bandet som spelar på instrumentet med 4 strängar, utan att nämna några namn, tyckte att jag shreddade för mycket i solot och ville att jag skulle göra något annat. Solot blev kvar med motiveringen; en hårdrocksplatta måste ju för tusan ha lite shred! Det är nog det solot som är mest neoklassiskt på plattan.
Johan Fahlberg: Handlar om tron på sig själv och att inte ge upp. Livet kan vara riktigt skit ibland men att då orka lyfta blicken och ta sig ur sin svåra situation. Det kommer att bli bättre, du kommer ur det starkare och du kommer att få din hämnd.
5.Tears Of Our World
Masa Eto: Jag skrev denna låten med inställning på Sabbaths Dio och Tony era eftersom vi inte hade någon klassisk heavymetal låt vid tidpunkten. Peter skapade en fantastisk sångmelodi och klassiskt solo som passar perfekt till den här låten. En absolut höjdpunkt på skivan.
Johan Fahlberg: När man undrar om man tagit rätt beslut i livet. Gjorde jag rätt? Varför sa jag så? Du är medveten om att du har sårat på din väg fram, och känner nu skuld. Önskan om bot och bättring.
6.Phoenix
Peter Östros: Jag tycker att låten har en karaktär som sticker ut från övriga låtar. Till viss del kan det ha att göra med kromatiken i huvudriffet och refrängmelodin, men jag tycker att hela låten för med sig en viss känsla, en lite otäck sådan. Johans texter är inte speciellt muntra historier heller så det förstärker naturligtvis det hela. En av mina personliga favoriter. Bodo spelar perfekt till! Han är sjukt bra. Som vi säger på Norra Gryta i min hemstad Västerås, jävla as!
Sluträkan på solot är snott från Joe Bonamassa´s album med Bloodline från´94. Bara en sån sak!
Johan Fahlberg: Den stora frågan om vi driver vår planet till undergång, eller reser oss och övervinner alla problem vi skapat.
7.One world
Niklas Dahlin: Denna låts introriff och delar av grundstommen skrevs egentligen redan för ett par år sedan. Men låten blev liggande i sitt embryo tills förra året då Peter undrade om jag hade några riff på hyllan. Jag skickade det jag hade och Peter började omgående jobba med sångmelodierna. Demon presenterades senare för bandet vilka ville att jag skulle slutföra låtens struktur medan Peter och Johan jobbade vidare med text och melodier.
Tanken med låten var att den skulle kännas litet mer ”modern” med mycket driv och tuggande, tunga riff. Självklart också nedstämt till låga B vilket är tidsenligt. Hooken i låten, om man nu tala om hookar inom metal, blev att durtersen i tonerna som startar refrängen fick framhävas, och tillsammans med textraderna ”One, One World” blev detta ett ”win win” i låten. Solot i låten är klassiskt Östros, med en smakfull blandning av melodier, bluesiga räkor och shred. Jag citerar Borat -”Very nice, you’ll like!”
Johan Fahlberg: Fortsättning på temat från Phoenix. Nu är det dags att sluta snacka och börja göra i stället. Det är hög tid att ta sitt ansvar och börja agera. Som sagt, ”mycket snack och liten verkstad”.
8.Story Of My Life
Masa Eto: Rak Rock´n Roll låt som gjort för att spelas högt under bilkörning. Jag skrev låten men bytte huvudriffet när Peter kom med ett mer dynamiskt alternativ.
Johan Fahlberg: En mycket mörk historia. När allt kännas becksvart, ingen väg finns ut ur det. Så mycket panik, så mycket ångest. Är bästa alternativet att göra slut på livet en gång för alla?
9.Coming Home
Masa Eto: Det här en enkel med ett stort sound med en historieberättande text. Det är en sång om en ensamvarg, kanske inspirerad av Braveheart? Eller handlar det om en indian? Du kan tolka den på ditt eget sätt. Varje gång refrängen kommer får jag gåshud och den här låten har inget gitarrsolo en Peter kör en outro lead för att göra den mer dramatisk. För mig är detta mer film musik
Johan Fahlberg: Den här handlar om hur vi, som unga, har väldigt liten erfarenhet av livet och kämpar på med att försöka hitta vår identitet och samtidigt passa in. Så många frågor man hade, obesvarade.
10.Conspiracy of Science
Peter Östros: Första versionen av låten var än mer dubbelkaggebaserad men det stötte på patrull av bandet då de tyckte att det var alldeles för mycket powermetal. Jag ändrade groovet på verserna och jag tycker nog att det blev till det bättre. Jag tycker att refrängen är en ganska fin melodisk historia. Kanske inte den starkaste låten på plattan men ändå lite trevlig.
Andra hälften av solot är en liten hyllning till Timo Tolkki och Sratovarius.
Johan Fahlberg: Precis vad låttiteln säger. Att vi misstror fakta och forskning och den enda sanning som existerar är ens egen.
11.The Final Moment
Masa Eto: Detta är sista låten jag skrev till plattan. Peter bad mig för en tid sedan att skriva en låt i ”This is the End”-stil men inget hände förens september. När jag väl hade en start på låten flöt resten på av sig själv och tidigt i oktober var låten klar förutom solo och sång. I slutet av oktober trffade jag Johan för att sätta sångmelodierna och jag är väldigt nöjd med resultatet. Jag skrev texten själv som handlar om min mors bortgång. Hade inte planerat det men längs vägen blev det ändå så. Låten startar som en ballad men det är förklädd ballad och min favorit.
Johan Fahlberg: En kär familjemedlem som gick bort förtidigt i en hemsk och lömsk sjukdom. Vila i frid
12.Black Days(Bonus)
Peter Östros: En låt som växte efter Eriks mix. Blev helt ok i slutändan. Refrängen har vad jag sökte, en simpel hockeykörsrefräng utan krusiduller. Black days har en dynamik som jag gillar. Framför allt inledningen till solot.
Johan Fahlberg: Apokalypsen. Vad händer med oss när våra sista dagar närmar sig? Det finns ingen återvändo och det har blivit klart att undergången är här. Är det sant att hoppet är det sista som överger oss?
13. Flying High
Peter Östros: Denna låt skrev jag till förra albumet Guilty by Design. Den har legat i tysthet sedan dess men vi tycker den för bra för att inte komma till användning. Soundet är således något annat här.
Solot är en hyllning till Randy Rhoads. Jag tror inte att någon kan undgå det!
Johan Fahlberg: Sviken och nedbruten går livet ändå vidare. Att bryta den onda cirkeln man fastnat i. Har man nått botten så finns det bara en väg, och det är upp.
