VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS MEST DELADE
FLER ARTIKLAR
rival-sons-band

Intervju med Scott Holiday från Rival Sons

42 Shares

rival-sons-band

“Rival Sons” är bandet som trotsar dagens moderna hightech-djungel och som överlag anammar sextio och sjuttiotalets mer fritänkande bandkultur. Rocknytts Sven Mörén lyckades få ett kort snack med bandets gitarrist “Scott Holiday” strax innan bandet skulle inta scenen på “Debaser Medis” den 2/4-2012.


När man läser om ”Rival Sons” så beskrivs ni som ett klassiskt rockband av den gamla skolan.


Scott: Ja! Dom säger ju så.

Men hur beskriver ”Rival Sons” sig själva?

Scott: Om sanningen ska fram så berör det oss inte så djupt som många tror, utan vi låter musiken tala för sig själv. Men själva säger vi att det är ”Rock´n Roll” där vi i vissa fall säger att vi spelar enbart rock beroende på vilka låter det gäller. Jag tycker väl att våra influenser är ganska uppenbara. Men visst finns det djupare influenser som man endast anar om man lyssnar riktigt noga. Men ska vi summera det hela så är vi ett band som spelar skitig ”Rock`n Roll” med influenser från sextio och sjuttiotalet med stänk utav blues och soul.

Många förknippar er med ”Led Zeppelin” och många anser att ni är det första bandet sedan nämnda bands existens som lyckats få till de groove och gung som blev Zeppelins varumärke!

Scott!: Det är jätte kul att höra att många tycker så. Zeppelin är en stark inspirationskälla, men jag tycker även att vi har lika starka rötter i Blues och Soul-musiken som ”Muddy Waters”, ”Son House”, ”Robert Johnsson” och många fler. Dessa artister har påverkat oss minst lika mycket som ”Led Zeppelin”. Du kan höra mycket ”Otis Redding” i vår musik, du kan höra engelsk gitarrbaserad folkmusik i många utav våra låtar, så vi anammar det mesta från den tid det begav sig.

Framför allt på senaste plattan tycker jag att som du säger sextiotals-vibbarna är av viss dominans, och något jag anammade lite extra är att det överlag på nämnda platta doftar mycket ”Small Faces” över grund-soundet. Är det något ni kan hålla med om.

Scott: Absolut! Vi älskar ”Small Faces”. Dom brukar gå varma i turnébussen. Så både ”Small Faces” och ”Faces” är alla i bandet hardcore-fans utav.

Känner du till ett band som endast gjorde en skiva och hette ”Highway Robbery”?

Scott: Nej! Det har jag aldrig hört.

Jag blev oerhört glad att erfara på ert senaste alster att vissa utav låtarna påminner om nämnda band. Jag kan varmt rekommendera detta band.

Scott: Cool! När vi var i Nashville så anammade jag ett band som hette ”Spooky Tooth”. Känner du till dom?

Absolut! ”Tobacco Road”, ”Evil Woman” och ”Self Seeking Man” är mina personliga favoriter.

Scott: Hela deras platta som jag fick lyssna på är ett mästerverk. Jag Köpte vinylen direkt. Den sparkar verkligen röv.

Viken platta var det du köpte?

Scott: Deras andra skiva, ”Spooky Two”.

Jag tänkte gå in lite på nya plattan. Det blev en snabb process av det hela må jag säga.

Scott: Ja det stämmer! Det mesta som vi gör i detta band blir till snabba processer. Vi ville att det skulle vara levande, vi ville få fram det råa och naturliga i produktionen, vilket du inte får om du gör processen för lång. Allt blir väldigt lätt överarbetat vilket är allt för vanligt på nya produktioner idag. Vi ville anamma oss själva, hitta den rätta känslan. Som jag sa tidigare, den naturliga råheten. Så från dag ett i studion, hade vi inga färdiga låtar, inte ens färdiga idéer fanns. Med andra ord! Allt gick väldigt fort då vi skrev låtarna, spelade in och mixade, på tjugo dagar.

Ni spelade in allting live?

Scott: Japp! Vi spelade in i ett rum med alla samtidigt. Vi gjorde till och med alla alla pålägg samtidigt, så allt är inspelat live.

Är den digitalt inspelad?

Scott: Till viss del! När vi arbetade på första plattan så var all fysisk utrustning, som mixerbord, processorer, mikrofoner, ett ihop-plock av riktiga originalprylar, från ”Sun Studio”, gamla ”Decca Studio”, från gamla ”Capitol Studio”, med andra ord så gammalt och äkta det kan bli. Och det var en oerhört häftig känsla att få spela in med en utrustning ifrån den tiden då det begav sig. Även inför senaste skivan så tänkte vi i samma banor som på föregående alster, men samtidigt så provade vi att använda oss utav ”Protool”. Och om sanningen ska fram så tycket vi att soundet blev mer stimulerande med ”Protool”, och detta utan att förlora den gamla ljudbilden. Den största anledningen till att vi valde en modernare inspelningsmetod var inte på grund utav bekvämliga skäl, utan det berodde på att det var näst intill omöjligt att hitta inspelningsband av bra kvalité. Vi provade ett gäng tejper och på samtliga så tyckte vi stundtals att ljusbilden sprack en aning. Men sedan har vi använt gamla mikrofoner, stärkare, instrument och sådana saker.

Vad är nyckeln till ert sound. Många band har försökt att anamma soundet från sent sextiotal och tidigt sjuttiotal men bara lyckats sextio till sjuttio procent, jag tänker mycket på stoner-eran som kom i början på nittiotalet. Men hur kommer det sig att ni lyckas till hundra procent?

Scott: Jag vet inte riktigt. Jag tror inte det finns någon nyckel för att lyckas nå upp till hundra procent. Sedan är jag ganska övertygad om att det finns två läger därute. Ett tycker att vi lyckas till hundra procent, och ett läger som inte tycker att vi lyckas till hundra procent. Jag tror att den största anledningen till vårt sound är vår producent Dave Cobb som trots högt arbetstempo hade tålamodet att testa olika saker för varje låt, om det skulle vara gammal eller ny inspelningsmikrofon på den låten eller inte, om vi skulle ha den effekten eller en annan på den låten o.s.v. Vi testade oss fram låt för låt tills vi fann det vi sökte efter. Det är den största anledning till att vi lyckats så bra, att vi lyckat anamma den naturliga råheten och dess drivande kraft. En annan orsak som jag tror spelat in oerhört mycket, det är att vi samtliga i bandet ligger på samma tankebana hur det gäller att arbeta, och därav vårt höga tempo då samtliga medlemmar vill försöka anamma hur man jobbade på sextio och sjuttiotalet.. Vi försöker helt enkelt att överlag anamma den bandkemi som fanns på den tiden, Detta tror jag också är en stor bidragande orsak till vårat sound.

På första plattan ”Before the Fire” så hade ni inget skivbolag som backade upp er. På senaste alstret så signade ni för ”Earache”. Berätta lite om detta.

Scott: Det stämmer att vi inte var signade på första plattan, och inte på Ep´n heller om sanningen ska fram. Direkt efter inspelningen utav Ep´n så började vi omgående arbetet med ”Pressure & Time” som vi då redan visste att skivbolaget skulle signa oss inför. Rival SonsVi levererade den färdiga produkten, och med denna så hade vi även med oss Ep`n som en liten överraskning då den inte hade hunnit sett dagens ljus ännu. De blev glatt överraskade och erbjöd sig att släppa Ep´n för digital nedladdning, precis som på första skivan, och de tyckte att det var ett perfekt tillfälle att arbeta sig in på den europeiska marknaden med nämnda Ep inför den stora releasen. De skickade runt plattan till de största musiktidningarna och efter ett tag så anammade tidningen ”Classic Rock” plattan, och efter detta så spreds vårat namn som en löpeld där borta. Men visst! Kollar man rent tekniskt på det hela så är senaste plattan våran första under ett skivbolag.

För alla läsare på ”Rocknytt” Som inte känner till er så väl och inte sett er live. Vad kan man förvänta sig utav ”Rival Sons” på scenen?

Scott: Vi går upp och ger allt helt enkelt. Vi försöker skapa den där råa känslan som vi har på plattorna även live. Och inför kvällens gig är vi oerhört taggade då vi vid ankomsten fick reda på att stället var utsålt, så vi är riktigt taggade. Vi älskar att ge tillbaks det publiken ger till oss, och de kommer att få se ett hederligt och skitigt Rock`n roll gig utav den gamla skolan och lite därtill. Skitig Rock`n roll med inslag utav ruffig blues, soul och lite annat är vad det atmosfäriskt kommer att innehålla. Det kommer att bli stenhårt.

Berätta lite om texterna. Även texternas framtoning känns väldigt inspirerat utav sextio och sjuttiotalet.

Scott: Texterna är Jay´s (Sång) bord egentligen, då han har skrivit i stort sett allt på senaste skivan. Jag skrev en del utav texterna på ”Before the Fire”, men som sagt på senaste är det enbart Jay som kan ta åt sig äran. Det enda jag kan säga om hans texter är att de är ligger på det personliga planet, och visst finns det element i dessa som anammar sextio och sjuttiotalets sätt att uttrycka sig, då vi såklart även där är inspirerade utav den eran.

Vad händer i framtiden för ”Rival Sons”?

Scott: Vi ska avsluta den här turnén under de närmsta veckorna, för at sedan åka hem och mixa färdigt den nya plattan som vi inte vet exakt när den kommer att se dagens ljus. Vi kommer även att slutföra arbetet på omslaget till plattan. Sedan ser vi fram emot sommarens festivaler som vi kommer att besöka i väntan på den nya plattan som kommer att släppas i slutet på sommaren. Och i höst startar en helt ny världsturné som ska backa upp den nya skivan.

{youtube}fIJ-tLEBWqI{/youtube}

RELATERADE ARTIKLAR
SENASTE NYHETERNA
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter