Night Ranger kommer från San Francisco i Kalifornien. Bandet bildades 1981 och deras fem första album har sålt mer än tio miljoner ex världen över. Nu är man aktuella med nya plattan ”Don’t Let Up” och efter en del tekniska missar från min sida fick jag till slut fatt på Brad Gillis som varit bandets gitarrist under alla år.
Hej Brad. Jag skulle vilja börja med att hälsa Night Ranger välkomna tillbaka med nya plattan ”Don’t Let Up”. Är ni nöjda med resultatet?
-Vi är väldigt nöjda med att vi skrivit låtar som gjort att vi kan släppa en platta fylld med bra musik. Dessutom så blev plattan 1:a på Amazons hårdrockslista och det är första gången sen 80-talet som Night Ranger når en såpass hög listplacering. Det tog relativt lång tid att spela in plattan. Över ett år från det att vi började planera fram till det att plattan släpptes.
Intresse finns fortfarande för bandet har jag märkt och jag tror att jag gjort runt 75 intervjuer hittills. Det som händer under resten av detta år är att vi ska turnera i Usa och Japan. Dessutom ska vi spela i Puerto Rico samt en festival på Jamaica.
Ni är ett band som är kända för starka melodier och nya plattan är ett typiskt Night Ranger album om man ser till soundet. Är det svårare att skriva musik idag om du jämför med 80-talet?
-Jag är glad att Night Ranger kan behålla den formel som gjort att vi hamnat där vi är idag. Det handlar om starka refränger där både Jack (Blades) och Kelly (Keagy) sjunger leadsång. Den stora skillnaden mot 80-talet är att vi idag har varsin studio och vi behöver då inte känna någon press på att vi inom en viss period av tid måste prestera i en studio samt ha en deadline när plattan ska vara inspelad och klar.
Den här gången satte vi oss ner i ett rum i Kellys studio i Nashville där vi jammade jag, Kelly och Jack. Vi spelade in resultatet av vårt jammande i Kellys studio och vi jobbade därifrån. Gitarrsolon spelade jag och vår nya gitarrist Keri Kelly in i min studio. Detta ger en enorm frihet som musiker och det är betydligt billigare att spela in en platta idag än det var på 80-talet. Då kunde vi betala 150.000 dollar, låsa in oss i en studio i Los Angeles i 2-3 månader för att sedan ha ett datum satt då plattan måste vara klar. Det är oerhört skönt att slippa den pressen.
Frontiers Records är ett relativt stort bolag i Europa om man pratar melodisk hårdrock. Är ni nöjda med Frontiers som bolag?
-Vi är väldigt nöjda med Frontiers och de senaste plattorna har givits ut på det bolaget. Vi har en bra distribution både i Usa, Europa och Japan. Det som saknas är egentligen att komma till Europa och spela live. Det skulle vara oerhört trevligt.
Jag tänkte precis fråga om just detta. Ni spelade på Sweden Rock 2012 och före och efter det så har ni aldrig besökt Sverige. Varför är det så tror du?
-Det beror helt enkelt på att vi inte får tillräckligt många erbjudanden att spela live i Europa. För att vi ska kunna ta med band samt vårt crew så behöver vi en hel turné som går genom hela Europa. Det är inte värt att åka över för endast ett par spelningar om det inte är festivaler då förstås. Och Sweden Rock 2018 är inte helt uteslutet.
Du har släppt soloalbum genom åren. Kommer det att dyka upp fler soloalbum med Brad Gillis?
-Jag har jobbat med ett nytt soloalbum i några år nu. Det har dock inte prioriterats eftersom vi turnerat så mycket med Night Ranger. Vidare gör jag en hel del musik som används i TV och spel. Jag har bland annat skrivit musiken till frågesportprogrammet ”The Price Is Right”. Min förhoppning är att soloalbumet ska släppas sent i år eller tidigt 2018. Några sånger är inspelade men jag letar fortfarande efter rätt sångare som kan göra så att mina låtar blir så bra som möjligt.
Night Ranger släppte plattan ”Man In Motion” 1988 och därefter dröjde det till 1995 innan plattan ”Feeding Off The Mojo” släpptes. Jack Blades medverkade inte på den plattan så jag undrar hur hans reaktion var när ni släppte den som en trio?
-Jag vet faktiskt inte och den frågan får du ställa till honom. Damn Yankees existerade fortfarande då och jag tillsammans med Kelly tyckte att Night Ranger inte bara skulle upphöra. Vi tog med Gary Moon som basist och sångare och han har verkligen en unik röst. Det blev en platta med Night Ranger som en trio för efter den plattan blev vi inbjudna att göra en turné i Japan men det var endast med originaluppsättningen som det var aktuellt. Damn Yankees hade vid den tidpunkten splittrats och vi bestämde oss för att köra Night Ranger fullt ut igen.
Till sist Brad så vill jag att du nämner vilken låt med Night Ranger som är din favorit av alla era låtar?
-Det är utan minsta tvekan ”Don’t Tell Me You Love Me”. Det är fantastiskt att spela den live varje gång. Det är kul att spela ”Sister Christian” och ”(You Can Still) Rock In America” också eftersom alla i publiken känner till dessa låtar. Det ska bli kul att testa vilka av de nya låtarna som funkar live. Vi brukar göra så att vi testar oss fram genom att spela cirka fem låtar från plattan och när vi sett responsen så brukar en eller två låtar bli standard i setet.
Då tackar jag dig Brad och önskar lycka till i framtiden.
-Tack själv. Vi hoppas verkligen att vi är tillbaka i Sverige igen nästa sommar för en spelning på Sweden Rock Festival.
