VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS MEST DELADE
FLER ARTIKLAR

Färsk intervju med Sonic Syndicate

3 Shares

sonic syndicate
Robin Sjunnesson var med och startade Sonic Syndicate redan 2002 men då under annat namn. I samband med första skivsläppet 2005 tog de sitt nuvarande namn. Sedan dess har bandets medlemmar förändrats och de består i idag av Robin gitarr/sång, Nathan James Biggs sång, Michael Bärzén bas och för dagen Peter Wallenäs på trummor.

Nathan och Robin är avspända och trevliga när jag träffar dem före spelningen i Huskvarna under deras turné som förband till Amaranthe.


– Vi har turnerat med dem sedan i höstas, berättar de. Vi kände dom inte så väl innan och nu vill vi egentligen inte att turnen ska ta slut, vi har haft en riktigt rolig tid och blivit mycket goda vänner med dem. Vi har delat buss och det har funkat jättebra.

Nathan som ursprungligen är från England flyttade till Sverige 2009. Han säger sig älska Sverige och ser det som ett andra hem.

– Det spelar inte så stor roll i vilket land man är, som metalmusiker hittar man snabbt in i en gemenskap som är universal. Robin är en kille som jag hade varit kompis med även hemma och vi är mycket goda vänner, fortsätter han. Jag har bott hos alla bandmedlemmar genom åren. När jag bodde hos Robin hade han två gigantiska ”vildkatter” och sex kattungar. Jag sov på en madrass på golvet och de krälade över mig på nätterna. Jag är dessutom allergisk mot katter, säger han och skrattar. Robin inflikar att ”vildkatter” är en benämning han gillar men som inte är helt sann. Det är Norska skogskatter, som i och för sig är både stora och lurviga men inte särskilt vilda.

– Jag är mer av en hundmänniska, berättar Nathan.

Från detta sidospår försöker jag föra tillbaka intervjun till musikspåret och frågar om deras relation till Huskvarna och Jönköping.

– Vi har faktiskt varit här förut (2008), berättar Robin. Då spelade vi tillsammans med Dead by April och Entombed vilket känns som en konstig kombination eftersom vi var mer av ett pop-metal band jämfört med deras tyngre death metal. Men det var jäkligt kul, fortsätter han. Vädret var fint och vi hade ett litet tält här utanför där vi hängde, säger han och pekar mot logebyggnaden

-Vet du vad som hade varit ännu märkligare? frågar Nathan Robin, att vi skulle åka på turné med Entombed nu! Ja de hade varit extremt märkligt, svarar Robin och båda skrattar gott.

Att kalla deras musik pop-metal är inte rätt är de överens om.

-Snarare rak rock med mycket elektroniska inslag, något som är modernt idag, säger Robin. Nathan fortsätter:

-Robin har alltid velat blanda in mer elektroniska inslag och det finns så många möjligheter med detta. Man kan blanda in alla sorters instrument även om vi naturligtvis har använd riktiga instrument till största delen.

Färsk intervju med Sonic Syndicate 1

Senaste skivan Confession kom ut för några månader sedan och de berättar om hur de tänkte när de gjorde den:

-För en gångs skull har vi inte brytt oss så mycket om hur det ”ska” låta, berättar de. Vi har bara skrivit det vi har känt för och vi är väldigt nöjda med resultatet. Skillnaden mot tidigare skivor, fortsätter Robin, är att det är mer melodiöst. Nathan fyller i;

-Vi har gjort så många skivor som utgått från en rak linje – gitarrer, trummor och ett set up och en formula om vi kunde. Vi gjorde faktiskt en hel skiva innan Confession som vi kastade i soporna eftersom vi kände att vi kunde göra mycket bättre. Det kändes alldeles för förutsägbart. Vi ville överraska oss själva, bara ha kul igen och se vad som kom ut av det. Mer som ett experiment.

-Det var riktigt kul att skiva den och ännu roligare att spela in den. Det var faktiskt en av de enklaste inspelningarna vi gjort, berättar Robin. Ja, fortsätter Nathan, det tog en stund innan vi slutade att låta som ”vi brukar”. Vi har varit så styrda av vårt rockmetal-sound. Nu hittade vi hem igen och bara styrdes av melodin.

Kritikernas omdömen om nya plattan har till största delen varit väldigt positiva, troligtvis mycket pga att den känns äkta.

-Självklart finns det dom som inte riktigt känner igen oss men vi har faktiskt förändrats mycket mellan varje album, vi tycker inte om att upprepa oss, säger Robin.

På frågan om de redan nu filar på ett nytt album så är svaret att ”ja, det har redan börjat klia lite i fingrarna, vi har alltid teman som flyter omkring i hjärnan”. Nathan berättar;

-För några veckor sedan började jag skriva på nya texter och när jag berättade det för Robin så visade det sig att även han börjar skriva lite. Vi har alltid massor av material att ta av när vi ska in i studion som vi måste sålla ut. Att skriva är en rolig del av jobbet och därför så gör man mer än man måste.

Den 4 april drar de vidare själva ut i Europa på en stor turné som passerar många av deras personliga favoritstäder som London och Barcelona. Även om städerna skiljer sig mycket åt och är betydligt större än dagens gig i Huskvarna folkets park, så säger det att det inte gör så stor skillnad för dem.

-Vi är ändå samma band som gör samma sak, säger de och fortsätter; När vi spelar på en mindre scen med kanske bara några hundra i publiken så brukar vi säga; okej, punkrock ikväll! Det betyder att vi måste vara mycket närmare och snabbare med mer energi. Mer närvarande och tajt med publiken.

-När det är en större arena, beskriver Nathan, så är det mer Matrix som pågår med stora yviga rörelser för att alla ska se och uppfatta vad vi gör på scen. Robin demonstrerar skrattande stora slowmotionrörelser med armarna och visar hur han brukar svinga gitarren.

Jag frågar vilken publik som har varit deras bästa så här långt i karriären. Båda säger direkt att Tokyo var en speciell upplevelse och berättar varför:

-Vi förväntade oss ingenting, det var innan vi släppte nya skivan men när vi kom dit var det lång kö utanför, folk hade på sig t-shirts från förra turnen och kunde våra texter.

Man hör ofta musiker tala om just Japan som något speciellt och jag frågar vad det är som gör det annorlunda.

-De är helt enkelt galna, berättar Nathan, de älskar att vara nära oss, ger oss presenter utanför hotellet och hänger i baren med oss efteråt. Men de är mycket respektfulla. Robin berättar vidare;

-Den tyska metalpubliken är alltid bra och Budapest senast var skitbra. Alla nya ställen vi kommer till är de som alltid chockar mig, för det verkar vara en större grej där. Kina var också bra men väldigt annorlunda.

-Nu har vi en gjort en nystart, musiken är annorlunda, scenen är annorlunda, och energin i bandet är annorlunda, förklarar Nathan och fortsätter; nu handlar det mer om att ha kul och att ha en fest ihop med fansen i stället för att bara åka runt och headbanga. Vi har fortfarande rockmusiken i grunden men mycket mer av en partyenergi som många fans verkar gilla, säger de.

De återkommer till det uppenbart goda samarbetet med Amaranthe

-Vi kommer säkert göra fler saker ihop med dem framöver berättar de. Vi gör allt tillsammans nu, säger de och skrattar. Efter några skämtsamma försök till att slå ihop bandens namn kommer de på ett förslag de gillar; Amaronic. “I like that!” utbrister Robin.

-Vi äskar varandra, säger Robin, vi fungerar även musikaliskt väldigt bra tillsammans och publiken uppskattar oss.

Om Amaranthe känner till deras nya ” planer” med Amaronic framgår inte ,men vem vet vad vi får se i framtiden……. När man pratar med Sonic Syndicate märks de att de gillar varandra och sin musik och att de känner sig trygga med vad de levererar.

Vill du läsa mer om hur de levererade just denna kväll finns det en recension att läsa här.

RELATERADE ARTIKLAR
SENASTE NYHETERNA
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter