solution45 foto plec484

Jani Stefanovic (Solution .45): “Ett beslut jag kämpade med i nästan ett år”

solution45 foto plec484

Nu på fredag släpper svenska metalbandet Solution .45 sitt andra album "Nightmares In The Waking State - Part I" som är första plattan av två som spelades in samtidigt. Skivan släpps via tyska AFM Records och följer upp debuten "For Aeons Past" från 2010. Gruppens grundare och gitarrist Jani Stefanovic och Rocknytt tog ett öppenhjärtigt snack om vad som hänt de senaste åren med både bandet och medlemmarna och om vad som komma skall med nya albumet.

solution45 foto plec484

Nu på fredag släpper svenska metalbandet Solution .45 sitt andra album “Nightmares In The Waking State – Part I” som är första plattan av två som spelades in samtidigt. Skivan släpps via tyska AFM Records och följer upp debuten “For Aeons Past” från 2010. Gruppens grundare och gitarrist Jani Stefanovic och Rocknytt tog ett öppenhjärtigt snack om vad som hänt de senaste åren med både bandet och medlemmarna och om vad som komma skall med nya albumet.

 

Hur kommer det sig att vi har fått vänta så många år med en uppföljare till debuten?
-Det är egentligen flertalet olika orsaker som bidragit till detta men.. hmm… vart börjar man, hehe. Kan ju börja med att det inte var menat alls att det skulle ta så ruskigt lång tid. Efter debuten där så var det ju menat att bandet skulle ut och lira live och så vidare och förutsättningarna fanns ju där. Det första som förstörde tror jag är att jag hoppade av bandet. Jag var mitt inne i en period där jag behövde få ordning på vissa saker i mitt personliga liv. Då kändes det som att jag inte hann med något annat och det var ett stort beslut som jag kämpade med i nästan ett år. Vågar jag ta detta beslut? Det var ju ändå mitt band som jag startat, där jag gjort all musik i princip och jag som hade velat ha med Christian på sång och så vidare. Så det var riktigt jobbigt att komma fram till det beslutet att okej jag släpper mitt skötebarn. Jag ville helt enkelt inte fungera som någon broms så jag släppte mitt skötebarn.

Det hände inte så mycket efter det, tyvärr. Tråkigt eftersom det fanns riktigt goda förutsättningar. Jag återvände efter drygt ett års frånvaro i samband med planeringen inför vårt ProgPower-gig i USA 2012. Det var egentligen därifrån bandet vakna till liv igen. Det var då vi började planera inför nästa släpp, men sen råkade vi ut för mer tråkigheter med basist som lämnade oss och vid ett senare skede så hoppade en av tre gitarrister bort. Även om alla avhopp skett fridfullt utan drama så sätter det ju lite käppar i hjulen. Det blir en massa man måste hantera med bolag och press. Utöver det har vi fått uppleva begravningar av närstående som gått bort. I kontrast mot alla motgångar så har tre barn kommit till världen. Så tittar man tillbaka så har det hänt ett och annat, hehe.


Vad har ni haft för er under tiden?


-Alla har nog grejat med diverse saker. Christan har ju andra musikprojekt han grejat med och han släppte bland annat sin första soloplatta och lite andra metalgrejer han gjort som släppts genom hans egna företag Dimout Productions. Sen jobbar han ju som sjuksköterska också.

Rolf jobbar ju som professionell musiker. Han spelar bara trummor dag ut och in, hehe. Han lirar ihop med Stratovarius som givetvis tar upp rätt mycket tid, men utöver det så lirar han massa annat, allt ifrån jazz till jag vet inte vad. Han är alltid ute nånstans och lirar med nån konstellation som free-lance-/independenttrummis. 

Utöver mitt vanliga jobb så har jag släppt ett par olika plattor med till exempel Miseration där Christian också medverkar och ett av mina andra band jag hade då som hette The Weakening. Jag har producerat bland annat min frus material som hon gjort och hjälper till med hennes företag. Jag har också jobbat med diverse mindre mixprojekt åt några band och startat upp ett eget grafiskt litet sidoprojekt där jag främst jobbar med skivomslag och fotande. 

Patrik var med i Ammotrack som han startade upp och turnerade ganska mycket med. Sen jobbade han som musiklärare ett tag och har gjort en hel del produktioner i sin nystartade studio Cutwork Studios.

 


Kommer vi se någon aktivitetshöjning av S.45 framöver? Hur högt prioriterat är S.45? Ni är ju även aktiva i andra band. Hur funkar det?
Detta är ju något som är lite olyckligt men samtidigt helt förståeligt. Folk har ju den uppfattningen att S.45 är ett studioprojekt -vilket inte alls är fallet. S .45 är vårt huvudband och har varit så hela tiden. Men som sagt shit happens, saker som man inte kunde förutspå. S. 45 var menat som prio nummer ett från start och det var alltid meningen att det skulle vara ett aktivt liveband. Sen att vi alla haft andra projekt vid sidan om har alltid varit en planeringsfråga. Det gäller att kartlägga när och vilket band som kan prioriteras och så vidare. Hade S. 45 rullat på som det borde ha gjort så hade ju dessa andra projekt sannolikt haft mycket mindre fokus.



Det är ganska modigt att spela in två album vid samma tillfälle. Hur gick tankarna där? Har ni samlat på er mycket material sedan debuten?


-Nepp, inget material som låg och skräpa. Vi utgick helt enkelt med att göra en platta. En bit in i hela processen så märkte vi att vi hade en rejäl bunt med låtar i demostadie och det var först då tanken slog oss att dom här låtarna känns riktigt bra. Då kom ju nästa dilemma. Vilka låtar stryker vi nu då? Jag tror vi hade runt 14-15 låtar vid det skedet. Efter att vi noggrant bedömt låtmaterialet och funderat på om det fanns svagare kort enligt oss själva så kom vi ändå fram till att det var bra och starka låtar rakt igenom och att det istället skulle kännas fel att utelämna några. Det var då tanken kom till att två plattor vore ju guld. Lyckligtvis så gick bolaget med på detta. Istället för att stryka låtar så blev det till att skriva några fler låtar.



Var det lätt att veta vilka låtar som skulle ligga på part 1 och 2?
-Det är Christian som skrivit all text och låtordningen är utsatt av honom. Han baserade allt dels med tanke på ett bra flyt i texterna samt att båda skivorna måste kännas lika starka och ha samma goda dynamik och flow. Jag tycker att vi lyckades riktigt bra där.
 


Jag tänker på att när man varit borta ett tag kan det ju vara extra viktigt att återkontakten med fansen blir så bra som möjlig? Vad fick avgöra hur “återkomsten” skulle bli?
-Vet inte riktigt om det var något som avgjorde hur vi återkommer. Vi satte ju oss aldrig ner och tänkte ’okej, nu har vi varit borta i fem år, vad behöver vi göra för att responsen ska bli så bra som möjlig?’. Allt vi gör sker utifrån vad vi vill göra och vad som känns bäst för vår egen del. Sen är ju all positiv respons givetvis den absolut bästa bonusen utöver det faktum att vi själva känner oss rånöjda med det vi gjort. Fansen gör det ju möjligt att man kan hålla på, men vi skriver ändå enbart så som vi själva vill och inte ur ett ’vad som förväntas utav oss’-perspektiv. 


Vad kommer de största skillnaderna vara mellan ettan och tvåan?
-Allt är ju inspelat, mixat och mastrat på en och samma gång så det är exakt samma ljudbild. När du väl har båda plattorna i din hand så ska man ju se dem som en enda lång skiva. Samma feeling fortsätter alltså.


Vet ni när part 2 kommer släppas?
-Inget är spikat ännu, men planen är att den släpps inom ett år och ett år är absolut maxtiden om vi får bestämma. 



Vad är ni mest nöjda med på nya skivan? Hur har processen sett ut?
-Jag skulle nog säga att helheten är det som känns himla gött, ingen specifik låt i sig även om alla har sina egna favoriter. Jag tycker vi lyckades skapa det vi ville och det vi ville var att man skulle kunna känna igen sig, men samtidigt ett medvetet val att ha en hårdare approach. Vi ville ha en mörkare och aggressivare feeling överlag utan att gå ifrån det vi fick fram på debuten.

Hela processen var ganska naturlig och för egen del så är mitt låtskrivande ganska spontant och börjar alltid ur ett slags improvisations läge. Jag har väldigt sällan en färdig låt innan jag sätter mig ner och spelar in. Jag utgår ifrån någon idé jag fått. När jag trackat den idén så flyter det oftast på utav sig själv och så jobbar jag vidare, arrar om, plockar bort och skriver nytt tills jag i stort sett har en färdig låtstruktur. Jag presenterar till bandet först när jag själv känner att den är färdig. Därefter börjar bollandet ihop med alla andra, Rolf ger sina tankar på trummarr utifrån mina grundidéer och Christian ger sina synpunkter på vad som skulle kunna läggas till eller tas bort och så vidare. Jag och Christian har jobbat så pass länge tillsammans så vi vet hur båda funkar och man har hittat ett flow där bådas styrkor kommer fram. Likadant om Patrik eller Christian skrivit en låt så presenteras en ganska färdigställd låt varpå vi andra kommer med feedback. Vi bor ju tyvärr i olika länder så detta har visat sig vara ett bra och smidigt sätt för oss. 

solution45nightmares484


Thomas ”Plec” Johansson står för prodden. Varför valde ni honom? Jag tycker den låter extremt stor, modern och nyanserad. Den är ni väl nöjda med?
-Ja verkligen,. Vi är riktigt nöjda! Plec är ju som vår extramedlem i bandet. Både jag, Christian och Patrik har jobbat med Plec på otaligt många plattor utanför S .45. Vi är ju vänner utanför hela musikbiten, så det är bara svingött häng när man är där och jobbar med honom. Jag tror jag personligen har gjort upp emot en tjugo plattor och tror fasen dom flesta är gjorda ihop med honom, haha. Likadant är det med Pelle och Christian. Mycket av det dom gjort har gjorts med Plec involverad på något hörn. Plec känner till vårt sound, han vet vad vi vill åt och vad vi diggar och så vidare, så det är nästan bara att botta när man väl är inne i studion, inte så mycket som behöver diskuteras. Något som var riktigt coolt var att han precis hade fått in sitt nya SSL Duality-bord och det lät ju helt magiskt. Vi fick äran att korka bordet.

Jag måste dock tillägga att det var några andra som bidrog till allt det goa. Ronnie Björnström som sitter i Garageland Studios bidrog med ett riktigt fett gitarrljud, ett kompljud med lite hemliga ingredienser som blev riktigt grymt. Utöver det så trackades alla trummor i Dug-Out Studios med Daniel Bergstrand bakom rattarna ochPlec som slutligen mixade ihop den goa cocktailen. 
 


Vad händer med S.45 under nästa år? Blir det några livespelningar till exempel?
-Planen är definitivt att lira live. Vi sitter i förhandlingar med ett par bokningsbolag och hoppas vi kan jobba fram några bra turnéer.



Det är en oerhört musikalisk platta och kombinationen mellan Christians sanslöst lena sång och growlen gör att “core”-momenten försvinner samtidigt som jag aldrig skulle kalla detta melodiös dödsmetall. Hur ser du på er musik?
-Ja du, att sätta en etikett ser jag mest som något som underlättar att beskriva något för en lyssnare som aldrig hört något band. Utöver det så är jag inte sådär direkt intresserad och har aldrig försökt sätta nån etikett på något av mina band. I S .45 så skriver vi musik som känns gött för vår del. Man kan ju lätt säga att det man hör sträcker sig över ett ganska brett spektrum vad gäller olika stilar. Men personligen så tycker jag ändå att vi lyckas hålla ihop hela paketet på ett snyggt sätt utan att det blir en enda soppa av allt. Jag tycker personligen ändå att det finns en röd tråd som binder ihop det hela på ett intressant sätt. Meningen är ju inte att göra någon konstig blandning bara för att stå ut eller något, utan detta har visat sig vara ett sätt som funkar bra för oss. Vi är inget rensångsband. Vi är heller inget dödsband, så en passande etikett…ja du, hehe. Nån kallade oss för djent såg jag och en annan för hard rock, en del för progressiv melodiös döds. Go figure, hehe.


Ni är heller inte fast i uppdelningen av ren-/growlsång som många andra band är utan kan i en låt löpa linan ut med growl för att i nästa låt inte ha någon growl alls. Vad bestämmer hur låten skall bli? Fokus ligger alltid kvar på melodierna som är oerhört starka på denna skiva. Vem eller vilka står för melodierna?
-Precis. Det beror helt enkelt på att vi inte följer något specifikt mönster. Vi vill inte vara ett band där man vet att okej, nu kommer det ren/growl/rensångslåt eller att varenda reffa är en hookig rensångsgrej. Är det en låt där vi känner att näe, här passar ingen rensång, då tvingas det inte in heller. Det blir ju bara fel och därav låtar på denna platta där det finns någon utan rensång helt och hållet. Vi lägger in saker som tjänar något syfte för låten i sig och inte element bara för att det ska passa in i någon speciell schablon. Det är ju där krocken kommer sen när folk så gärna vill ha sina etiketter och fack och stöter på öppningslåten till exempel. Reaktionen blir väl lite aha, va? Ingen rensång? Ja, men jag trodde dom här var ett sånt här eller ett sånt här band. Lite kul att vara lite provocerande just där också faktiskt. Vi kör vår grej helt enkelt och diggar det. Vad det gäller melodier och instrumentalt, så på dom låtar som jag skrivit är det jag som gör alla gitarrmelodier bortsett från några undantag. Christian gör alla rensångsmelodier själv.



Skriver ni låtar som ett band eller är det någon som är mer bidragande?
-Till skillnad från vår debut där jag skrev alla låtar förutom en så jobbade vi mer som ett band på denna. Jag förklarade lite tidigare hur själva processen ser ut när vi skriver. I dagsläget är det fortfarande jag som är huvudkompositören, men vi jobbar ändå fram helheten som ett band där alla har utrymme för att komma med idéer och åsikter.
 


Vad är er största tillgång som band?
-Jag tycker vår styrka är att vi har ett brett sound. Jag tycker inte man kan förutsäga på rak arm hur vi låter, vilket framkom tidigare vare sig vi passar in i nåt fack eller ej. Nån ser det som en styrka, andra som något negativt. Jag tycker vi är ett dynamiskt band som ger utlopp för känslor på ett brett spektrum. Du har riktigt tunga element där vi lirar nere på åttonde strängen kontra ganska sköra partier. Tillgång eller ej, men riktigt kul att göra för egen del.
 


Finns det något tema i lyriken på skivan? I så fall gissar jag att den fortsätter på del 2? Vad handlar texterna om?
-Ja det är ett konceptalbum på så vis att temat följer igenom båda plattorna, men det är ingen story från A till Ö. Texterna handlar om diverse motgångar här i livet, en person som kämpar med en massa skit, sjukdomar, dödsfall i sin omgivning och tillvaron känns så hemsk att det kan ju inte vara något annat än en hemsk vidrig mardröm. I själva verket så är det just motsatsen. Du är klarvaken och är tvungen att genomgå ’the worst nightmare of your life’. 
 
Stort tack.

Grattis till ett mäkta bra album och lycka till.
-Tackar.


FÖLJ ROCKNYTT 2023 – Den bästa spellistan på Spotify för dig som vill upptäcka ny musik. Här får du det senaste inom Rock, Hårdrock, AOR och Metal. Spellistan har över 4000 följare och uppdateras flera gånger i veckan!

VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS TOPPVIDEOS
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER