Remedy – lite hårdrock, lite nöje och lite smärta

Debutalbumet "Something That Your Eyes Won't See" blev en succé och Remedy kunde via support till t'AKIDA och Kee Marcello bredda sin publik ytterligare. Album nr två "Pleasure Beats The Pain" släpps i dagarna. Bandet firar med en gratis spelning på Bryggeriet Rocks i Stockholm och i sommar väntar flertalet spelningar, bland annat ser vi bandet på Malmö Melodic i slutet av juli. Peter Johansson tog pulsen på bandledare Roland "Rolli" Forsman såhär dagarna innan release!

Den svenska rockscenen är stor, mångfacetterad och framgångsrik och ynglar ständigt av sig i nya band. Ett av de senaste och mest intressanta banden på den melodiösa hårdrockshimlen är stockholmsbandet Remedy med gitarristen, låtskrivaren och producenten Roland ”Rolli” Forsman i spetsen.

Efter ett händelserikt år där bandet turnerat tillsammans med t’AKIDA och Kee Marcello är det nu dags för släppet av andra skivan ”Pleasure Beats The Pain”. Peter Johansson pratade med alltid lika sympatiske bandledare Forsman om nya skivan, om att vara mångalen och grillade pizzor, bland mycket annat!

Hej Roland och välkommen tillbaka till Rocknytt! Sist vi sågs var härom månaden i samband med er spelning på Galej i Göteborg där ni supportade Kee Marcello. Vad har du haft för dig sedan dess?

Nu är det mycket intervjuer gällande nya skivan. Vi håller på att lansera ett eget öl och är i färd med att göra egna skinnjackor tillsammans med klädmärket ROCKANDBLUE, så det är full rulle. Sedan måste livet i övrigt flyta på med familjen också. Förra gången blev jag lite tagen på sängen, men nu inför skiva nummer två vet jag lite mer vad som förväntas.

På fredag släpper ni er andra skiva ”Pleasure Beats The Pain”, hur kom ni fram till den titeln?

Livet innehåller diverse saker och det finns en Sigmund Freud teori att alla beslut vi gör baseras på pain och pleasure, och om njutningen är större än smärtan så väljer vi det beslutet. Vissa saker kan göra ont men om utdelningen är större än smärtan så gör man det ändå. Om jag får vara lite finurlig så kommer det fullständiga svaret att komma lite senare i år. Man får hålla utkik på våra plattformar framöver.

Remedy – lite hårdrock, lite nöje och lite smärta 1

När vi pratade i höstas berättade du att er sångare Roberts Van Der Zvan hade cancer under inspelningarna av förra skivan ”Something That Your Eyes Won’t See”. Sedan dess har ni varit ute och gigat en hel del. Hur mår han nu?

Han mår jättebra. I Sverige ska man ju vara cancerfri i fem år så han kommer bli friskförklarad om ett år. Allt ser bra ut och han kommer bli helt återställd.

Skönt att höra! Ni har lagt ner mycket omsorg på era videos. ”Moon Has The Night” är en både kuslig och kryptisk video, berätta lite om konceptet och inspelningen!

Vissa behöver droger och vissa behöver alkohol för att bli galna. För andra räcker det med natten, att du blir mångalen. Det är vad texten handlar om. Vår regissör Ted Lindén fastnade för vissa fraser och fick en vision om en skräckfilm i åttiotalsstil. Alla band idag har widescreenformat på sina videos men här använder vi istället det gamla TV formatet och grynig smalfilm med VHS vibe. Fantasin ska få leka lite med tittaren. Är det en kvinna som är galen? Har hon mördat sina barn? Är det spöken? Hjärnan ska få leka lite med plotten i videon. Vi spelade in i ett spökhus norr om Stockholm där det bor en gammal tysk dam med sin hund. Det var en perfekt miljö, det ser lite konstigt ut med gamla barnleksaker, barnvagnar och allt möjligt. Det såg ut som att det bodde en massa människor där men det var bara hon. Det var en läskig miljö och vi var glada att vi åkte därifrån efteråt *skratt*

Nya ”Pleasure Beats The Pain” är en riktigt bra platta där ”Crying Heart” i mitt tycke är den allra starkaste låten. Den skrevs ursprungligen till Joe Lynn Turner. Hur kunde han tacka nej till den?

Tack så mycket! Den lät inte så då, utan det är riffet som jag valt att behålla. Han gjorde ”Belly Of The Beast” plattan och letade låtar till den. Jag skrev riffet inför en låtskrivarsession jag skulle ha tillsammans med Sören Kronqvist, vi skulle skriva låtar specifikt till Joe. Det tog lång tid att få låten klar. Daniel Palmqvist var involverad i texten och han är inte alltid den snabbaste *skratt* När vi väl skickade låten till Joe var han positiv och amerikanskt artig och sade att det här låter kanon, men albumet är redan klart. Hursomhelst var jag inte nöjd med låten utan kände att det finns en bättre variant. Jag lade den på is för jag ville inte ge den till någon annan och inte heller att Remedy skulle ge ut den. Jag skrev sedan om den tre gånger innan jag kände mig nöjd. Jag, Sören och Daniel färdigställde låten förra sommaren. Jämför vi med ”Moon Has The Night” som jag knappt minns när jag skrev, den kom bara till mig. ”Crying Heart” tog fem, sex år innan jag blev nöjd. Den gick från att vara en låt jag inte ville ha med till att bli öppningslåt på nya skivan. Man behöver ha både tålamod och gå på magkänsla. Det var en resa att få den på plats, men nu känner jag mig jättenöjd med den.

Under våren har ni gjort en Sverigeturné som support till Kee Marcello. Ni har arbetat ihop tidigare, men det var ett tag sedan. Berätta lite om dina erfarenheter från turnén!

Det är nog tio, tolv år sedan vi arbetade intensivt med varandra under en kortare period. Jag ringde Kee i samband med inspelningarna av videon till ”Moon Has The Night”. Jag talade om för honom att jag hade ett band som jag tror kan matcha dig och din turné. Jag skickade över en låt och han hörde av sig direkt och sade att han tyckte det lät jättebra och vi kör. På den vägen är det. Turnén var fantastisk för oss. Jag har vuxit upp med Kee, hans musik, melodiska spel och hans låtskriveri. Jag kommer från den skolan. Remedy ser jag som en förlängning av det. Det var många som kom fram efteråt som inte tidigare haft koll på oss som ville köpa skivor och t-shirts, så vi sålde slut på allt. Sista giget fanns det inget kvar att sälja. Det var verkligen en ”match made in heaven” med Kee och hans band. Ingen är gladare än jag över den turnén.

Remedy – lite hårdrock, lite nöje och lite smärta 2
Roland Forsman Remedy Foto Johannes Kagelind

Jag upplever att ni har blandat in lite fler influenser på nya skivan, ”Caught By Death” är åt Diohållet, ”Something They Call Love” låter lite som en Green Day ballad och ”Angelina” är AOR som doftar Steve Perry och Journey. Har det varit en medveten strategi av er att bredda er till nya skivan?

Ja, absolut. Första plattan är jag jättestolt över, men den är lite inom ramen av vad du tänker och förväntar dig av ett melodiskt hårdrocksband. Folk verkar verkligen gilla det jag skriver och nu den här gången testade jag att tänka lite friare. Ingen har gjort en sådan här Beatles/Bryan Adams aktig ballad med bara akusitisk gitarr och stråkar på ett bra tag, så jag sa – Vi gör en! (”Something They Call Love”). I ”Crying Heart” ville jag ha lite tyngre gitarrer åt metal hållet och samtidigt älskar jag det lite lättare Foreigner och Survivor soundet så det ville jag ha kvar. Samma sak som du nämnde med ”Caught By Death”. Jag lyssnade runt lite och tänkte att det är ingen som har gjort en Dio låt á la 1983 på länge. Långsamt tempo och det här stompiga basliret. När jag kom på riffet tänkte jag direkt att det skulle vara med på plattan.

Låten ”Poison” är en hommage till Judas Priest och Accept och liknande. Jag gör som jag vill nu och har ingen som jag lyder under. Om folk gillar det så är ingen gladare än jag och gör de inte det så är jag ändå glad över låtarna jag har gjort. Jag tog ut svängarna mer. Jag är lite äldre och modigare nu och kan vara lite mer djärv i mitt skapande. Det gäller även soundet på plattan. Vi har munspel, saxofon och vocoder så även där tar vi ut svängarna. Jag blandar in allt från Dio till Electric Light Orchestra, allt som jag gillar försöker jag väva in. Jag har verkligen lagt ner ett stort engagemang i allt från texter till harmonier. Vi tar ett lite djärvare steg framåt nu som band och på sikt hoppas jag att vi kan bygga något unikt. Redan nu hör jag folk säga att de kan känna igen oss och vårt sound, så vi är något på spåren.

Remedy är ju ditt band där du förutom att skriva låtarna och producera också spelar gitarr. Vilka andra instrument spelar du och finns det något instrument du skulle vilja lära dig?

Det finns många. De flesta instrument spelar jag inte. Jag spelar in demos själv så då spelar jag keyboards lite hjälpligt. Om vi pratar om instrument som jag kan spela på scen så är det väl keyboard om jag övar som fan och bas och gitarr. Ett instrument jag skulle vilja kunna är saxofon, det vore ballt. Kromatiskt munspel har jag också alltid velat lära mig, men det är lite för lång transportsträcka tycker jag. Någon gång på ålderns höst kanske jag tar tag i det. Jag ångrar att jag inte tog tag i piano/keyboardspelet. Det hade hjälpt mig oerhört mycket i låtskriveriet, men jag får kriga mig fram på gitarren.

Om du får 90 sekunders reklamtid och försöker beskriva Remedy för någon som aldrig hört er, hur skulle du formulera dig då?

Remedy är grundat i åttiotalsmusiken och de band som tilltalade mig mest som Bon Jovi, Survivor, Whitesnake, Rainbow, Dio, Accept och hela den eran. Detta har sedan marinerats genom pop och allt jag älskar med popmusik som sedan har återuppstått i en skepnad med de klassiska influenserna som jag precis beskrev, men baserat på sättet som jag spelar gitarr snarare än någon metalgitarrist. Det är en touch av mig som låtskrivare. Vi försöker ha ett modernt sound men med låtskriveri på ett klassiskt vis.

Vad händer framöver i sommar och i höst?

Vi gör en sommarturné i sverige med lite festivalgig. Vi åker också till Manchester. I höst händer det lite grejer. Jag kan hinta om att det kommer hända något på videofronten och svaret på varför nya skivan heter ”Pleasure Beats The Pain”. Vi har en hel del i pipelinen. Förutom musiken har vi en bira som kommer till systemet i juli och skinnjackor som är ett samarbete med ROCKANDBLUE. Nu är vi lite mer än bara musik. Nu är vi också kläder och alkohol *skratt* Jag har ju också min egen Remedy gitarr så snart har vi allt vi behöver, vi får lansera en pizza också *skratt*

Haha precis! Men nu blev jag nyfiken, vilket bryggeri är det som ger ut ölen?

Television brewery. Det blir en IPA på 6%. Alla är välkomna att testa biran, vi ger en gratis spelning i Stockholm på Brygghuset. Vi anordnar en minifestival tillsammans med Zhiva, Grand Band och Angeline. Det är gratis för alla fans och vi kommer ha vår bira i baren. Det blir en helkväll som är helt gratis.

Remedy – lite hårdrock, lite nöje och lite smärta 3
Foto: Evelina Szczesik

Har du någon särskild förebild som du skulle vilja sitta ner och prata med över en öl?

Om jag får välja två så blir det Yngwie Malmsteen. Han skulle förmodligen vara otrevlig men jag skulle vilja känna på hans aura. Det blir förmodligen en kort historia med hans tempo så jag tror det får bli en gallop med Yngwie. Jag drar sedan snabbt vidare till nästa bar och dricker en stout med Jeff Lynne (Electric Light Orchestra, Travelling Wilburys m. fl) och diskuterar allt med honom i lugn och ro.

Vill du rekommendera något till Rocknytts läsare?

Alla borde se nya Top Gun filmen. Den slår ettan tycker jag. Vill man ha en nostalgitwist som lämpar sig med en Remedybira och lite Remedymusik i bakgrunden så kan man kolla Top Gun Maverick. Jag har också börjat grilla pizza på kolgrill. Jag köper surdeg och så lägger jag pizzan på grillen. Det är mina rekommendationer.

Remedy är aktuella med sitt andra studioalbum ”Pleasure Beats The Pain” som släpps fredag 24/5. Närmast ser vi Remedy spela akustiskt på Hot Records lördag 25/5 och live på Brygghuset Rocks i Stockholm, söndag 26/5. I sommar väntar fler spelningar, bland annat Malmö Melodic 29/7.

VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS TOPPVIDEOS
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER