VECKANS TOPPNYHETER
Inga inlägg hittades.
MEST DELAT I VECKAN
FLER ARTIKLAR
sister sin logo484

Dave Sundberg (Sister Sin): “Ingen av oss lyssnar på sleaze längre”

28 Shares

sister-sin-logo484

Ganska precis två år efter senaste plattan “Now And Forever” släpper Sister Sin sitt nya album “Black Lotus” på det amerikanska skivbolaget Victory Records.

Detta hårt turnerande band befann sig för stunden i Frankrike på en månadslång turné när Rocknytt fick chansen att vädra vissa ämnen med bandets trummis Dave Sundberg. Vi får bland annat veta varför det bara är nio låtar på skivan, när nästa skiva troligen släpps, varför de inte skriver nya låtar under turnéer och mycket mer.



“Black Lotus” kommer inte speciellt långt efter “Now And Forever” om man ser till genomsnittet mellan albumsläpp. Är ni “arbetsnarkomaner” eller extra effektiva?
-Jag vill dra mig till minnes att “Now And Forever” släpptes för exakt  två år sedan och nu kommer “Black Lotus” släppas på måndag (27 oktober) så jag  skulle inte påstå att vi är arbetsnarkomaner på något  sätt. Jag ser det snarare som en nödvändighet i dagens klimat att släppa plattor med inte alltför långt mellanrum. Det släpps ju så mycket musik varje vecka och är så omedelbart tillgängligt att man tvingas vara ständigt aktuell för att inte försvinna i massan. Med ett par album i ryggen nu har vi tagit fram en ganska behaglig arbetsmodell som funkar, för oss i alla fall: turnera ett och ett halvt år för att sedan skriva och spela in nytt. Så effektiva när det gäller låtskrivande, absolut!

För ni är ju ofta omtalade som ett av de mest och hårdast jobbande banden när det gäller till exempel turnerande. Skriver ni mycket nytt under dessa?
-Ja, vi turnerar ganska mycket i jämförelse med andra band, även om det nu blir vanligare och vanligare att band turnerar mer och mer. Men som jag nämnde innan så tar vi ett halvår bort från vägarna för att fokusera helt och hållet på nytt material. sister-sin-annicka-nilsson-rocknytt-01I regel brukar det bli 3-4 månaders skrivande och 1-2 månader i studion. Sedan  rullar det igång igen. Hittills har vi aldrig skrivit något när vi är ute och giggar utan tycker som sagt att vårt arbetsätt funkar kanon. Det är så skilda världar, den kreativa processen mot att turnera så jag kan tycka det är skönt att bara kunna lägga fokus på det man håller på med för stunden.

På vilket sätt skiljer sig nya skivan mest mot era tidigare album tycker ni?
-Överlag är det väl lite mer metal än tidigare, vilket har kommit ganska naturligt och omedvetet antar jag då alla i bandet lyssnar mycket på thrash etcetera så det smittar väl av sig något på låtarna. Det vi medvetet pratade om redan innan vi började skriva däremot var väl att ha lite mer fokus på gitarr och jobba ännu mer med sångharmonier och melodier. Nu i efterhand kan jag tycka att vi lyckades väldigt bra med det samtidigt som det i sin tur medförde större variationer mellan låtarna än de tidigare alstren.

Jag tycker ni visar fler nyanser i låtarna som till exempel underbara “Desert Queen” och balladen  “Jinx”. Var det planerat eller bara en naturlig utveckling?
– Ja och nej. En del av det var ju planerat som nämnt tidigare. Samtidigt är det vår fjärde platta och vi har ett helt annat självförtroende när det kommer till att skriva och vad vi är kapabla till. “The Jinx” till exempel  är ju en väldigt annorlunda låt för att komma från Sister Sin, men vi vågade samtidigt lita på att det var en bra låt. Tidigare hade vi kanske skrivit något liknande men kände kanske att våra fans skulle freaka när de hörde resultatet,ha,ha. Samma med “Desert Queen”.  Dels är den episktmastodont lång i våra mått mätt och även den ganska annorlunda i soundet med lite 70-talsfeel över det hela. Men nu körde vi på och hitills är det inga av våra gamla fans som har gnällt eller spetsat vårt morgonkaffe med ebola (ta i trä).

Hur kommer det sig att Jimmy och Liv gör en duett på sista spåret, den fantastiska “Sail North”?
– Det vart av rent praktiska skäl till en början som det bidde en svulstig duett mellan Liv och Jimmy. Liv tycker alltid att jag skriver för mycket text, vilket i och för sig kanske är sant. Så jag försökte banta ner innehållet lite i verserna och insåg ganska snart att det inte var helt lätt. Det smidigaste sättet blev att Jimmy sjöng mer eller mindre samma sak som Liv sjunger i första meningen av första halvan av verserna. Men Jimmy har faktiskt en jävla go pipa så det gick vägen det med.

Är det något vi kommer få höra mer av i framtiden?
– Vet inte. Vi får se helt enkelt om det passar sig. Vi har kört “Sail North” nu på denna turnén och Jimmy verkar inte helt nöjd med att sjunga och försöka spela gitarr samtidigt. Den har fått väldigt bra respons dock så han får väl fortsätta lipa eller börja öva mer. Jag brukar säga “se på Dave Mustaine, han klarar det galant” – vilket oftast möts med en finsk rynkad panna borta vid gitarrkabinetten,ha,ha.

Många idag verkar känna sig lurade på album som bara har tio låtar. “Black Lotus” har nio. Varför?
– Det var ett medvetet val redan innan vi började skriva. Kvalitet över kvantitet känns mycket rimligare än att knöka in 12 låtar bara för sakens skull. Har man 12 grymma låtar så fine, kör på det. Men jag tycket det är alldeles för många band som släpper plattor med rena “fillers” för att det ska vara så och så många låtar. Dom väldigt få människor som fortfarande köper album i sin helhet får väl känna sig lurade då, men majoritet streamar ju bara russinen ur kakan i slutändan ändå. Av de låtar vi skrev kändes nio av dem klockrena och längden uppgår till nästan 40 minuter så i mina ögon är det inget att klaga på.

Men skivan är trots allt nästan 40 minuter vilket tyder på lite längre låtar än normalt när man jämför denna typ av rock’n’rollbaserade musik. Är det en medveten tanke av er?
-Nä, vi gick som sagt in med tanken att vi ska släppa ett album där vi är nöjda till 100% med alla spåren. Sedan blev det så att några låtar blev längre än vad vi är vana vid. Så det har egenligen inget att göra med att vi behövda förlänga låtarna för att det blev så få spår utan mer som nämnt tidigare att vi tog ut svängarna lite mer och inte kände att en låt nödvändigtvis måste klocka in på 3:30.

Vem har gjort det delikata omslaget och hur kom ni fram till idén?
-Det är en konstnär i Chicago som heter Andrew Ghrist som gjorde konvolutet. Vi tjötade med skivbolaget och berättade att vi ville ha ett målat omslag så de skickade över ett gäng förslag på artister, varav Andrew var en av dem. Baserat på hans tidigare verk så bestämde vi att han skulle få ganska mycket fria händer. Han fick albumtiteln och några få pointers. Sedan fick han tolka och utforma det ganska mycket hur han ville. Helt ärligt blev vi lite skeptiska när vi fick se slutresultatet för det var så långt ifrån vad vi föreställt oss. Det var först när vi visade det för vänner, vårt management etcetera och de tyckte omslaget var fantastiskt som vi bestämde oss för att köra på det. Nu när jag levt med det ett tag så älskar jag det!

Hur ser tiden ut för Sister Sin efter releasen? En turné kanske? Har ni något planerat inför nästa år?
– Vi befinner oss faktiskt på turné just nu och är i Frankrike i skrivande stund. Vi har varit ute nu i nästan 3 veckor och har en vecka kvar. Väl hemma har vi releasefest i Stockholm på Black Carpet i Stockholm den 5 november. Sedan blir det lite mer Sverige och sedan Ryssland i november/december. Vi håller på att planera upp 2015 och vi kör åtminstone en vända i USA och sedan Europa. Förhoppningsvis Sydamerika också innan festivalsommaren börjar.

Jag tycker ni blir mer metal för varje skiva. Kommer utvecklingen åt det hållet fortsätta?
-Svårt att säga. Förmodligen. Ingen av oss lyssnar på sleaze längre eller har någon strävan efter att gå tillbaka till Sister Sin à la 2007/2008 för de som suktar efter det.  Dock så är vi fortfarande väldigt måna om att refrängerna och riffen ska finnas där så det kommer aldrig bli någon regelrätt Thrash utan att rockådran ligger där. Hårdrock i någon form blir det naturligtvis, men sedan exakt hur det kommer låta vet vi inte förrän om ett och ett halvt år.

Vad är ni mest nöjda med när det gäller “Black Lotus” och varför?
– Vi är såklart väldigt nöjda med låtarna i sig och bredden på plattan. För min del är jag väldigt nöjd med ljudbilden och produktionen överlag. Jag har alltid blivit lite besviken när vi fått finalmixarna på de tidigare plattorna, men nu blev det första gången som det slutresultaten har kommit i närheten av det vi hoppats på. Jag har otroligt mycket att tacka Rikard Löfgren och Gustav Ydenius på Leon Music Studios som producerade och lade ner så mycket arbete på hela projektet!

Lycka till och grattis till att återigen gjort ett bra album. Finns det en mening som kan övertyga alla att lyssna på Sister Sin? Hur lyder den i så fall?
-Tackar, tackar! En mening… -Är du hårdrockare så spana in “Black Lotus” och våra tidigare plattor också för den delen. Gillar du det inte så har du helt enkelt fel!  Blev det två meningar?

Slutligen, eftersom ni är flitiga på att skriva låtar, finns det låtar till ett nytt album redan nu? Och kommer det redan 2015?
-Nope, ingenting, nada. Men runt oktober 2016 kommer det en färsk Sister Sin-platta i brevlådan eller i en smartphone nära dig.


Tack för att ni tagit er tid.
– Tack själv! Ha det gött.

28 Shares
RELATERADE ARTIKLAR
Inga inlägg hittades.
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter