(Scroll down for the English original version)
Walter Trout är en av världens bästa bluesmusiker. Den 19 augusti släppte han sitt soloalbum nummer 30, ”Ride”. Trots en pågående turné fick Rocknytt en trevlig pratstund med Walter.
Jag måste börja med Sweden Rock Festival i år, där jag såg dig live för första gången och det var en stor upplevelse. Konserten var helt enastående och en magisk upplevelse för mig. Din musik berör ända in i själen.
Tack så mycket Anna!
Det måste vara underbart att få komma ut och spela inför publik igen.
Att sitta där i två år under pandemin och försöka att inte tänka på det…men jag försökte rikta min uppmärksamhet mot andra saker. Jag och min fru bodde precis intill en nationalpark, så varje dag gick vi ut på en vandring i naturen. Musik är min kallelse i livet och jag visste när jag var 14 år gammal att jag sattes på planeten för att spela och sjunga för människor, så gott jag kunde. Det är allt jag har gjort. Jag slutade till och med skolan för att vara med i ett band, vilket var intressant, eftersom min mamma var lärare i min skola. Jag måste ge henne cred, för hon sa: “Walter, jag hör dig spela i sovrummet och jag tror att du kan göra det, så fortsätt och gör det.”
Hur upplevde du att spela på Sweden Rock?
Det var otroligt! Jag har en video, där de alla till slut skrek mitt namn och jag fortsatte att komma tillbaka ut på scenen typ fyra gånger. Jag tittar på den videon då och då när jag är på turné. Jag är 71 och ibland blir jag väldigt trött, så jag tittar på den videon och tänker: “Det där, precis det, är anledningen till att jag gör det här.”
Hann du med att se någon annans konsert?
Nej, inte direkt. Vi hade spelat i Holland kvällen innan och det var meningen att vi skulle hinna med ett flyg dagen efter och flyget ställdes in såklart, så vi sprang till skåpbilen och körde. Det blev många, många timmars körning. Vi hade inte tid att ta ett bad eller någonting, vi bara gick ut på scenen och spelade. För att vara ärlig, efter att vi var klara kunde jag inte vänta med att komma till vårt hotell, där jag kunde sova.
Vilken konsert var den senaste du såg?
Jag gör så många shower varje år att jag faktiskt inte går ut så ofta för att se en annan konsert, men på min födelsedag såg min fru och jag Paul McCartney. Vi hade platser på första raden och vi hade en fantastisk kväll. Det var på Hollywood Bowl i Los Angeles. Fast när jag är 71 år gammal, efter att ha spelat själv, vill jag inte gå ut i en folkmassa. Jag gillar att sitta i soffan med min fru, äta popcorn och titta på en film.
Hur har reaktionerna varit för ditt nya album “Ride”?
Det har varit de bästa reaktionerna jag någonsin fått, vilket känns bra eftersom det är album nummer 30 för mig. I många av recensionerna har de sagt att det är min bästa skiva hittills, så det betyder mycket. Vid 71 försöker jag fortfarande bli bättre, som låtskrivare, gitarrist, sångare och artist. Jag vill fortsätta växa och vara bättre imorgon än vad jag är idag. Det håller mig ung och det håller det fräscht för mig.
Eftersom det är ditt 30:e soloalbum, har du firat det på något sätt?
När det kom ut, på releasedagen, var jag och min fru i Danmark. Vi gick till en väldigt, väldigt exklusiv, dyr restaurang och åt en underbar måltid.
”Destiny”, kärleksvisan du har skrivit till din fru, lutar mer åt soft Jazz än Blues. Är det en musikstil hon gillar väldigt mycket, så att det var därför du valde att göra låten på det viset?
Den låten handlar om kvällen då jag träffade henne första gången. Jag var på turné och spelade i Danmark den kvällen. Hon var längst bak i rummet, där det var 2000 personer och vi kunde se varandra tvärs över folkhavet. Hon kom fram och ställde sig framför scenen, vi tittade på varandra och kommunicerade med våra ögon. Efteråt gick vi ut och gick omkring i den lilla danska staden. Efter 45 minuter sa jag till henne: “Du kommer att flytta till Amerika. Vi kommer att gifta oss, vi kommer att skaffa barn och vi kommer att bli gamla tillsammans.” Hon sa till mig: “Du har bara känt mig i 45 minuter. Du är galen!” Men jag sa: “Detta är vårt öde.” En vecka senare kom hon till Kalifornien med mig. Vi har varit tillsammans i 32 år och vi har 3 barn. Jag bara visste, redan innan jag pratade med henne. Hon är en väldigt mild själ, så jag tänkte att jag skulle skriva en mild låt. Texten i låten lyder: “Du räckte fram handen och sa ditt namn till mig och ingenting skulle någonsin bli sig likt”. Mitt liv förändrades för alltid.
Är det svårt att skilja jobb och privatliv åt. Jag menar, eftersom ni på sätt och vis jobbar tillsammans (hon är hans manager). Tar ni ibland “ledigt” från att prata om jobbet hemma?
Tja, vi pratar om arbete, våra barn, politik, konst och massor av saker. Det finns en biografi om mig och i den är ett av hennes citat: “Jag säger till Walter, om du pratar med mig som din manager – ok det förstår jag, men om du talar till mig som din fru – lägg av!” Så vi måste ibland skilja på jobb och privatliv.
Av alla ställen du har uppträtt på, har du någon favorit?
Jag säger nog Paradiso i Amsterdam. Det är förmodligen min favorit på hela planeten. Det är något spirituellt med att spela där, något magiskt. Jag har spelat där med John Mayall för 35 år sedan. Jag har troligtvis spelat där kanske 15-20 gånger nu och varje gång är det magiskt.
Finns det en eller flera låtar som du alltid spelar på konserter, låtar du inte kan hoppa över?
Nej, för när man har så många album…jag menar, jag har skrivit och spelat in runt 300 låtar…hur väljer man? Jag försöker göra de låtar som är aktuella. Som på den här turnén gör jag många av låtarna från det nya albumet. Varje kväll spelar jag ungefär åtta låtar från den nya skivan. Jag tycker om att göra det, istället för att bara spela samma saker om och om igen.
Finns det något annat, förutom musik, som du gillar att göra?
Jag gillar att vara med min fru och mina barn. Jag kan helt vara mig själv med dem. Du vet, även med mitt band kan jag inte riktigt vara mig själv, för det är jag som är chefen. När jag är med min familj är jag bara pappa och man. Jag kan bara slappna av.
Vilken är din favoritmat?
Tja, min son är en gourmetkock och han gör en pastarätt åt mig, som verkligen förblir min favorit. Han har precis fått jobb på en restaurang i Köpenhamn. Det här är min yngste son och han håller på att bli en underbar kock. Han älskar att laga mat och hans pappa älskar att äta, så det fungerar ju bra.
Ni har flyttat till Danmark, men har du fortfarande kvar huset i USA?
Ja. Det i Danmark är vårt sommarhus, som vi har haft länge. När pandemin inträffade var vi i LA och det var inte säkert att vara bland 18 miljoner människor, så vi kom över till vårt semesterhem som ligger i en liten by med 500 personer. Vi trodde att vi skulle vara där i kanske två månader och vi hamnade där i två år. I slutet av den här turnén kommer jag att åka tillbaka till Kalifornien för troligtvis fem eller sex månader, så ja, vi bor på båda ställena.
Vilken är den största skillnaden mellan dessa båda länder?
När vi flyttade hade Amerika Donald Trump. Det var en fullständigt hemsk katastrof och Danmark verkade fortfarande ha en regering som brydde sig om människor, vilket Trump verkligen inte gjorde. Han bryr sig bara om sig själv. Danmark verkar vara lite mer sansat.
Vilken musik eller vilka band lyssnade du på som barn och tonåring?
När jag var 10 år gammal tog min bror hem ett album av Bob Dylan och jag tänkte att om jag skaffar en gitarr så kunde jag spela de där låtarna, för de lät enkla. Några år senare kom The Beatles och jag kände att jag behövde en elgitarr. Sedan hörde jag blues och jag kände ett behov av att spela blues på min elgitarr. När The Beatles var på Ed Sullivan Show, den 9 februari 1964, då förändrade det mitt liv totalt. Fram till dess ville jag bli advokat och gå in i politiken, men så fort jag såg The Beatles och hörde Bob Dylan brydde jag mig plötsligt inte ett skit om att bli advokat. Jag ville bli artist.
Vem eller vad lyssnar du mycket på och gillar idag?
Jag lyssnar fortfarande på musiken som inspirerade mig, som The Beatles, Rolling Stones, Joni Mitchell, Ella Fitzgerald och Duke Ellington. När jag var 10 år fick jag tillbringa en dag med Ellington. Det var också livsförändrande. Det var en helt fantastisk upplevelse. Jag tycker att det finns en del riktigt bra ny musik där ute, men jag tenderar att gå tillbaka till det som inspirerar mig. Om jag sätter på den första Bob Dylan-skivan tar den mig tillbaka och jag inser återigen varför jag började göra det här.
Hur många gitarrer har du?
Jag har inte många. Jag är ingen gitarrsamlare. Jag förstår inte killar som måste ha 300 gitarrer. Det är helt ok om de vill. Det är deras grej, men det är inte vad jag gör. Jag har tillräckligt med gitarrer, bara några få.
Har du någon favorit?
Jag är en Fender Stratocaster-spelare. Jag har några som jag lämnar här i Europa och jag har några i Amerika. På så sätt behöver jag inte ta med gitarrer på flygplan. På turnén här spelar jag den du såg mig spela på Sweden Rock, som är en blond Stratocaster. Jag har också ett par akustiska gitarrer och det är allt.
Valde du Bluesen, eller valde Bluesen dig?
Bluesen valde mig. Jag kunde inte…inte göra det. När jag var sexton år arbetade jag i ett köpcentrum och B.B. King kom in. Jag bad honom om en autograf och jag sa till honom att jag försökte lära mig spela gitarr och att jag älskade Blues. Han pratade med mig i en timme och sa: “Om du försöker bli rik på musik, spela inte Blues. Spela Blues för att du måste.” Och det stämmer exakt.
(English original version)
Walter Trout is one of the world’s best Blues musicians. On August 19, he released his solo album number 30, “Ride”. Despite an ongoing tour, Rocknytt got a nice chat with Walter.
I must begin with Sweden Rock Festival this year, where I saw you live for the first time and it was a great experience. The concert was absolutely outstanding and a magical experience for me. Your music touches right into the soul.
Thank you Anna!
It must be wonderful to get out and play in front of an audience again.
To sit there for two years during the pandemic and trying to not thinking about it…but I tried to turn my attention to other things. My wife and I lived right next to a national park, so every day we went out on a hike in nature. Music is my calling in life and I knew when I was 14 years old that I was put on the planet to play and sing to people, the best I could. It’s all I’ve done. I even quit school to be in a band, which was interesting, because my mother was a teacher in my school. I have to give her credit, because she said: “Walter, I hear you playing in the bedroom and I think you can do it, so go ahead and do it.”
How did you experience playing at Sweden Rock?
That was incredible! I have a video, where in the end they were all screaming my name and I kept coming back out on stage like four times. I watch that video every once and a while when I’m on tour. I’m 71 and sometimes I get very tired, so I watch that video and I go: “That’s the reason I do this, right there.”
Did you have time to see someone else’s concert?
Not really, no. We had played in Holland the night before and we were supposed to catch a plane the next day and the flight was cancelled of course, so we ran to the van and drove. It was many, many hours of driving. We didn’t have time to take a bath or anything, we just went out on stage and played. To be honest, after we were done I could not wait to get to our hotel, where I could go to sleep.
Which concert was the last one you saw?
I do so many shows every year that I actually don’t go out that often to watch another concert, but on my birthday my wife and I saw Paul McCartney. We had front row seats and we had a great time. It was at the Hollywood Bowl in Los Angeles. But being 71 years old, after playing myself, I don’t really wanna go out in a crowd. I kind of like sitting on the couch with my wife, eating popcorn and watching a movie.
How has the reactions been of your new album “Ride”?
It has been the best reactions I have ever gotten, which feels great because it’s album number 30 for me. In a lot of the reviews they have said that it’s my best record yet, so that means a lot. At 71 I’m still trying to get better, as a songwriter, guitarist, singer and performer. I wanna keep growing and be better tomorrow than I am today. That keeps me young and that keeps it fresh for me.
Since it’s your 30th solo album, have you celebrated that in any way?
When it came out, on release day, my wife and I were in Denmark. We went to a very, very exclusive, expensive restaurant and had a wonderful meal.
“Destiny”, the love tune you wrote for your wife, leans more towards soft Jazz than Blues. Is it a style of music that she really likes, so that’s why you chose to make the song that way?
That song is about the night when I first met her. I was on tour and played in Denmark that night. She was at the back of the room, where it was 2000 persons and we could see eachother across the sea of people. She came up and stood in front of the stage, we were looking at eachother, communicating with our eyes. Afterwards we went out and walked around the small Danish town. After 45 minutes I said to her: “You’re going to move to America. We’re going to get married, we’re going to have children and we are going to be old together.” She said to me: “You have only known me for 45 minutes. You are crazy!” But I said: “This is our destiny.” A week later she came to California with me. We’ve been together for 32 years and we have 3 kids. I just knew, even before I spoke to her. She is a very gentle soul, so I thought I would write a gentle song. The lyrics in the song says: “You held out your hand and told me your name and nothing would ever be the same”. My life changed forever.
Is it difficult to separate work and private life. I mean, because you kind of work together (she is his manager). Do you sometimes take “time off” from talking about work at home?
Well, we talk about work, our kids, politics, art and lots of things. There is a biography of me out and in it one of her quotes is: “I say to Walter, if you’re talking to me as your manager – ok I get it, but if you are talking to me as your wife – f*** off.” So we sometimes have to separate work and private life.
Of all the venues you have performed in, do you have a favorite?
I would say the Paradiso in Amsterdam. It’s probably my favorite on the whole planet. It’s something spiritual about playing there, something magical. I’ve played there with John Mayall, 35 years ago. I have probably played there maybe 15-20 times now and every time it’s magic.
Is there one or more songs that you always play at concerts, songs you cannot skip?
No, because when you have this many albums…I mean, I have written and recorded around 300 songs…how do you choose? I try to do the songs that are current. Like on this tour I’m doing a lot of the songs from the new album. Every night I play about eight songs from the new record. I enjoy doing that, instead of just playing the same stuff over and over again.
Is there anything else, besides music, that you like to do?
I like being with my wife and kids. I can completely be myself with them. You know, even with my band I can’t quite be myself, because I’m the boss. When I’m with my family I’m just dad and husband. I can just relax.
What’s your favourite food?
Well, my son is a gourmet chef and he makes me a pasta dish that really remains my favorite. He just got a job in a restaurant in Copenhagen. This is my youngest son and he is becoming a wonderful chef. He loves to cook and his dad loves to eat, so it works out well.
You have moved to Denmark, but do you still have the house in the US?
Yes. The one in Denmark is our summer house, that we’ve had for a long time. When the pandemic happened we were in LA and it was not safe to be among 18 million people, so we came over to our vacation home, which is located in a small village with 500 people. We thought that we would be there for maybe two months and we ended up there for two years. At the end of this tour I will be going back to California for probably five or six months, so yes, we live at both places.
What is the biggest difference between these two countries?
Back when we moved, America had Donald Trump. That was a complete horrible disaster and Denmark still seemed to have a government that cared about people, which Trump certainly did not. He only cares about himself. Denmark seems to be a little more sane.
What music or bands did you listen to as a child and teenager?
When I was 10 years old my brother brought home an album by Bob Dylan and I thought if I get a guitar I could play those songs, because they sounded simple. A few years later came The Beatles and I felt I needed an electric guitar. Then I heard the blues and I felt the need to play the blues on my electric guitar. When The Beatles were on Ed Sullivan Show, February 9th 1964, that completely changed my life. Up until then I wanted to be a lawyer and go into politics, but as soon as I saw The Beatles and heard Bob Dylan, suddenly I didn’t give a shit about becoming a lawyer. I wanted to be an artist.
Who or what do you listen much to and like today?
I still listen to the music that inspired me, like The Beatles, Rolling Stones, Joni Mitchell, Ella Fitzgerald and Duke Ellington. When I was 10 years old I got to spend a day with Ellington. That was also life changing. It was an amazing experience. I think there’s some really good new music out there, but I tend to go back to the stuff that inspires me. If I put on the first Bob Dylan record it takes me back and I once again realize why I started doing this.
How many guitars do you have?
I don’t have many. I’m not a guitar collector. I don’t understand guys that have to have 300 guitars. It’s fine if they want. It’s their thing, but it’s not what I do. I have enough guitars, just a few.
Do you have a favorite?
I’m a Fender Stratocaster player. I have some that I leave here in Europe and I have some in America. That way I don’t have to take guitars on airplanes. On tour here I’m playing the one you saw me play at Sweden Rock, which is a blonde Stratocaster. I also have a couple of acoustic guitars and that’s it.
Did you choose the Blues, or did the Blues choose you?
The Blues chose me. I could not…not do it. When I was sixteen I was working in a shopping mall and B.B. King came in. I asked him for an autograph and I told him I was trying to learn how to play the guitar and that I loved the Blues. He talked to me for an hour and said: “If you’re trying to get rich with music, don’t play the Blues. Play the Blues because you have to.” And that’s exactly right.
Missa inte chansen att se en konsert med denna fantastiska bluesman. Den här veckan är han i Sverige.
Kommande konsertdatum, Sverige:
10 nov Kulturakademin, Motala
11 nov Kulturkvarteret, Kristianstad
12 nov Ronneby Brunn
13 nov Nalen, Stockholm
