VECKANS TOPPNYHETER
VECKANS MEST DELADE
FLER ARTIKLAR
children-of-bodom-01-sofia-hellberg

15 minuter med Jaska Raatikainen från Children of Bodom

38 Shares

children-of-bodom-01-sofia-hellberg
Kvart i sju samma kväll då bandet som tagit sitt namn efter de kända Bodommorden i Espoo år 1960 ska inta scenen på Amager Bio i Köpenhamn kommer trummisen Jaska och möter mig i hallen.


Han är klädd i en grå tjocktröja som jag misstänker är samma tröja som jag såg honom i förra gången, och gången innan dess, och gången innan dess. Jaska-cob-sofia-hellbergHan hajar till när han får syn på mig, kanske känner han igen mig från alla de tidigare gångerna vi setts, vilket är fyra – dock alla med några års mellanrum. Senast var 2011 då bandet spelade på Wacken Open Air, en kväll som avslutades med giftig blå smurfdricka i bandets buss klockan åtta på morgonen.


Hej Jaska, hur mår du?
– Jag mår bra, lite trött dock. Turnérandet gör det med mig.

Jag hälsar på honom med ett handslag och får ett leende till svars innan vi sätter oss ner vid det lilla bordet för att påbörja intervjun.

Så hur går turnén?
– Det går bra – än sålänge. Gårdagen var väldigt bra.

I Oslo menar du?
– Ja, vi hade en otrolig publik där. Göteborg var också bra. Stockholm däremot var lite… jag vet inte. Det var bra antar jag men publiken var lite lam.

Jag skulle vilja prata lite om ert senaste album ”Halo of Blood” som släpptes i juni tidigare i år. Jag är nyfiken på vad ni har fått för respons?
– Jag har bara hört bra saker, folk tycker om den och den har fått bra recensioner i tidningarna.

Jag har hört många åsikter om ert sound och faktumet att det har ändrats och utvecklats en del över de senaste åren och då i synnerlighet sedan ni släppte ert femte album ”Are you dead yet?” 2005. Är detta något ni också hört?
– Ja lite grand, men band förändras, de utvecklas och går framåt hela tiden. Det hade varit tråkigt att göra samma album om och om igen.

Vilken är din personliga favoritlåt från detta album om du skulle behöva välja en?
– Hmm… Jag gillar ”Dead mans hand”, det är en annorlunda och en riktigt långsam låt med bra atmosfär.

Ja den liknar inte något ni gjort tidigare, hur kommer det sig att ni gjorde en sådan långsam låt?
– Jag vet faktiskt inte, det var inte planerat, det bara hände.

I texten till den här låten refererar Alexi mycket till ”Mother Kali”, är det gjort ur religiös synpunkt?

– Det här bandet är inget som jag skulle vilja kalla politiskt eller religiöst eller liknande överhuvudtaget, men jag tror att Alexi fick höra om den här ”Mother Kali” från någon och historierna fastnade väl på ett sådant sätt som gjorde att han ville skriva om det.

Så han är inte en troende av Mother Kali?
– Nej… nej nej nej. Inte religiös eller troende.

Jag vill också passa på att fråga om texten till ”All Twisted” (Jaska grimaserar), det är en väldigt personlig och djup text.
Kanske är det en fråga för Alexi eftersom du gör en riktig rolig grimas just nu, haha!
– Ja jag vet, haha! Alltså… jag vet inte ens vad sjutton han… Jag tycker att där alltid är en massa babbel i hans texter, men jag har faktiskt aldrig läst dem själv.

Okej, då lämnar vi det.
Peter Tägtgren producerade sången på detta album, hur viktigt är det att arbeta med någon som har hans erfarenhet?
– Jag tror Alexi ville arbeta med honom för att han respekterar honom. Peter har mycket erfarenhet och han är även han en sångare, jag tror Alexi ville ha någon som kunde hjälpa honom röstmässigt också.

Har ni som band några specifika rutiner innan ni går på scen? Som uppvärmning, tänkte jag. Du som trummis måste ha något du gör till exempel?
– Ja jag har mina trum-/övningspads och Alexi och Roope spelar lite på sina gitarrer och ja… någon sitter och arbetar på datorn och det är en typ av uppvärmning… Inget speciellt alltså.

Ni släppte en video till låten ”Transference” tidigare i år, vem kom på idéen för historien bakom den här videon?
– Det var regissören från vårt videoteam. Han frågade oss om åsikter hur det borde se ut och vi hade lite idéer själva, men vi lät honom fixa det mesta själv.

Planerar ni att släppa ännu en video från en låt på senaste plattan?
– Vi har inte pratat om det, men man ska aldrig säga aldrig…. Kanske!

Ni grundades 1993 och har nu hållt på i 20 år vilket är en ganska lång tid, och för att vara ett så pass stort band som ni är så har ni inte haft några direkta uppbrott, med undantag från Alexander som hoppade av 2003. Inte heller har ni haft några lagliga tvister eller tagit en paus. Hur har ni lyckats hålla ihop under dessa 20 år utan att stöta på några större problem?
– Jag vet faktiskt inte… Vi känner varandra alla väldigt bra och vi var alla vänner när vi startade det här bandet. Vi försöker hålla saker och ting simpla, det är mer som en social förmåga du vet. Du måste ha den förmågan om du ska jobba med människor, och är du en bra spelare och lagkamrat så rullar allt på av sig själv. Vi umgås även privat, går på samma fester och så vidare.

Under dessa 20 åren, vad är det bästa/värsta/roligaste/coolaste/galnaste som har hänt?
Jag menar, ni måste ha sett en hel del galna saker eller hur?
– Haha, ja…  Men det mesta handlar nog om själva resandet och att få besöka exotiska platser , konstiga kulturer och att få ta emot enorma publiksiffror. children-of-bodom-03-sofia-hellbergSjälvklart minns vi allihop shower som de vi gjort på Wacken Open Air vilket är enormt. 90.000 personer ser ditt band spela, det är något du inte glömmer i första taget. Men det viktigaste idag som jag verkligen respekterar är att vi fortfarande är här, vi har haft tur.

Så hur tror du framtiden ser ut? Vad gör du om 20 år, spelar du fortfarande?
– Ja det hoppas jag. Jag hoppas att jag i alla fall är involverad i branschen på något sätt. Vi har pratat om att göra ett par fler album och sedan ta en liten paus, jag är redan 40 år gammal och har turnerat konstant för att hålla på med musiken så jag har varit borta från mitt privatliv en hel del, så en paus på kanske ett eller två år hade varit skönt.

Finns det någonting som ni som band inte har gjort under dessa 20 år som ni gärna skulle vilja göra?
– Tja.. jag har fortfarande den här… jag menar vi har turnerat och öppnat för stora band så som Slayer. Megadeath, Slipknot och så vidare, men Metallica är en av de band som jag gärna skulle vilja spela med. Vi spelade en show med dem förra våren men en hel turné hade varit kul att göra.

Under Europaturnén 2006 spelade ni in er live DVD ”Chaos Ridden Years” i Stockholm. Finns det planer på att släppa en ny DVD som den?
– Vi pratade faktiskt om det ganska seriöst för ett år sedan men sedan rann det ut i sanden. Jag minns inte huvudanledningen till det, men jag antar att det var på grund av musikbranschen. Det är en enorm summa pengar man måste pumpa in i en sådan typ av DVD och om den inte säljer så har man förlorat hur mycket som helst. I dagsläget finns det inga planer på en sådan DVD, det är möjligt i framtiden kanske. Det hade varit kul i alla fall.

Ni har gjort en hel del covers, men har ni någonsin hört något annat band göra en cover på en av era låtar?
– Ja det finns en del på Youtube, folk som gör roliga covers med konstiga instrument och sådär men jag kan inte minnas någon speciell.

Om du fick välja vilket band som skulle göra en cover på en av era låtar, vilket band skulle det bli då?
– Haha oj det vet jag inte, det är en väldigt bra fråga! Vi har ju keyboards och sådär… Jag vet faktiskt inte, inget jag kommer att tänka på.

Inget alls? Det hade ju varit häftigt om Metallica gjorde en cover på er.
– Ja såklart, haha. Säg Metallica då!

Många av dagens rockband – Slayer, AC/DC och KISS för att nämna några – har producerat och släppt egna drycker så som vin och Iron Maiden har sin egen öl till exempel. Det har blivit lite av en trend, är det något ni också skulle vilja göra?

– Ja vi funderade faktiskt på det för några år sedan. Vi ville göra en öl, men sedan hände inget… men kanske, en egen öl hade ju varit trevligt.

Så om ni någon gång skulle göra något liknande så kommer det att bli en öl och inte en whiskey till exempel?
– Hmm… tja jag gillar öl. Alla gillar öl!

Det är mest rock’n’roll.
– Ja jag tycker det!

Mina 15 minuter har gått och utanför dörren står nu hundratals Bodomfans och stampar otåligt i väntan på att bli insläppta på Amager Bio. Bandets turnéledare Joerg upplyser mig med ett leende att det är mig alla väntar på, varav jag bestämmer mig för att jag har fått svar på de frågor jag velat ställa. Jag och Jaska traskar iväg för att ta lite bilder och några minuter senare startar bandets signering där jag passar på att få min ESP AL-600 scythe – en av Alexi Laihos signaturgitarrer – signerad. Jag kommer på mig själv med att stå och fundera på min sista fråga till Jaska och inser att om det skulle bli så att Bodom verkligen släpper en egen öl någon gång i framtiden, så kan det resultera i att jag, av alla ölhatande människor, faktiskt kan tänka mig att börja dricka öl.

Av Sofia Hellberg
Foto: Sofia Hellberg

 

 

RELATERADE ARTIKLAR
SENASTE NYHETERNA
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter