VECKANS TOPPNYHETER
Inga inlägg hittades.
MEST DELAT I VECKAN
FLER ARTIKLAR
tfk-band-logo2013

Den blomstertid nu kommer

276 Shares

tfk-band-logo2013
*** ENGLISH VERSION BELOW*** Efter nästan 20 års existens är THE FLOWER KINGS ett av planetens mest väletablerade och respekterade progrockband.

I oktober släpps deras trettonde studioalbum ”Desolation Rose”, vilket bjuder ännu en resa i hisnande, emotionella och melodiösa musiklandskap. Just innan höstdagjämningen ringde jag Uppsala och gitarristen, sångaren och huvudsaklige låtskrivaren Roine Stolt.

Här kan du läsa om hur albumet kom till, hur turnéplanerna ser ut och även några ord om Stolts övriga projekt, däribland den internationella supergruppen TRANSATLANTIC.



tfk-banner-2013

Jag fick en smärre chock i våras när man kunde läsa att Flower Kings hade gått in i studion utan att ha skrivit en enda ton i förväg. Är albumet ”Desolation Rose” verkligen helt och hållet improviserat?

– Nej, nej. Jag kan väl tänka mig att det sett så ut i Facebookstatusarna hos Hasse [Fröberg, sång och gitarr] eller Tomas [Bodin, klaviatur], men det jag sa till dem var att ”jag kommer inte att ha en enda färdig låt med mig, bara så ni vet”. Har man med sig färdiga demos är det så lätt att man låser sig vid dem. På det här sättet blir det enklare för alla att tänka ”vad kan jag bidra med?”. Men faktum är att mycket faktiskt improviserades. Det kunde hända att man kom ner till frukosten och där satt Tomas och spelade något på flygeln, och så ropade man ut att ”det där var ju skitbra, det måste du komma ihåg!”, och så svarade Tomas att han inte kunde komma ihåg vad han hade spelat, så då fick man slita fram mobilen och spela in. Eller så satt Jonas [Reingold, bas] och lekte med något litet riff, som man snabbt kompletterade med distgitarr, och så satte vi ihop alla delarna. Det var alltså inte så att vi kopplade in instrumenten och började jamma, utan snarare kunde det vara som med ”White Tuxedos”, där Jonas hade grundidén, och sedan blev resten en gruppkomposition.

Var det så hela vägen?

– Tre låtar skiljer sig från resten. ”Desolation Road” var i princip klar redan i förväg, den var faktiskt på tal inför förra skivan ”Banks of Eden”, men då var det ingen som tyckte den verkade bra. Men så fick de höra den igen och så föll polletten ner. Det kan vara så att jag har en låt som jag presenterar för Flower Kings, och så är de kallsinniga, men så får mitt andra band Transatlantic höra den och amerikanerna vrålar ”damn cool”. Sedan har vi ”Tower ONE” och ”Silent Masses” som kom till efteråt, då vi plötsligt fick kalla fötter och undrade ifall vi verkligen hade material för ett helt album. Då var det bara jag och Felix [Lehrmann, trummor] som träffades i studion och lade bakgrunder. Alla andra låtar inklusive bonusspåren är i grunden inspelade live i studion av oss alla fem, utan metronomer, utan clicktracks.

Några fler nymodigheter, förutom själva skapandeprocessen?

– Vi spelade in allt på rullband. Det kändes spännande och tar bort mycket av det vassa, digitala ljudet. Sedan har ju musiken visserligen gått via det digitala i våra hemmastudios ändå.

Jag tänkte just fråga ifall vinylversionen kommer att vara analogt tillverkad från start till mål.

– Hahaha, då hade jag fått sitta i den svindyra studion genom hela processen, och varit tvungen att sälja hus och hem!

Jag skulle vilja påstå att Flower Kings lät glassigare och på sätt och vis modernare förr, men jordigare och mer old-school idag. Håller du med?

– I vår värld är det något positivt. I mina öron är modernt liktydigt med hårt och kliniskt. Man behöver inte gå längre än till vårt eget skivbolag Inside Out, så hittar man många intressanta grupper med bra låtar och ansatser att spela progrock på 70-talsbas, men det låter kallt. Vi kommer inte att använda datorer för att få till ett exakt tempo på millimetern. Felix är en fenomenal trummis, men han skulle aldrig lyckas med det. Man kommer alltid till en refräng där entusiasmen ökar, och så går man upp någon BPM. Så ska det vara. Men att vi låter organiskt och old-school beror säkert också på vilka komponenter jag använder här i hemmastudion och vilka ljud som Tomas väljer till sina synthar.

Något som slog mig redan på förra skivan ”Banks of Eden” är att Flower Kings blivit mörkare, en utveckling som fortsätter på ”Desolation Rose”. Hur kommer sig detta?

– Det beror på att vi är så jävla deppiga nuförtiden, hahaha! Nej, så är det inte. Du har naturligtvis rätt i att det blivit mer av den varan med tiden. tfk-roine-stoltVi har försökt hitta ett tema att hålla oss till, en spegelbild av den värld vi lever i, med TV och Internet som bombarderar oss med information. Ta till exempel Facebook där somliga lägger ut bilder på maträtter eller katter, medan andra tar upp allvarliga ämnen som diskriminering av människor, konflikterna i Israel och Syrien, det är Greenpeace, det är konspirationsteorier. Jag tror Facebook har en funktion att fylla, för människor att ventilera sina åsikter. Man måste komma ihåg att det finns många ensamma människor där ute, som inte har så många att utbyta idéer med. Men dysterheten har alltid funnits i vår musik. Titta på albumet ”Space Revolver” (2000), där har vi ”Monster Within”. Eller ”The Flower King” (1994) med “Dissonata” som inte heller är så munter.

Det känns längesedan som du proklamerade att vi alla var stjärndamm, närapå gudomliga…

– Hahaha, men på ”Stardust We Are” (1997) finns ju också ledsna låtar, som till exempel ”Ghost of the Red Cloud”. Fast jag kan på sätt och vis förstå att somliga fans är besvikna på oss, sådana som kände sig som en del av en kosmisk hippiegemenskap med bandet Flower Kings i mitten, och så är vi helt plötsligt arga, agitativa och sjunger om en döende planet. Men det känns angeläget för oss att förnya oss och vara ett band i tiden.

I ”Pandemonium” på förra skivan och i ”White Tuxedos” på nya använder du en effekt för att förställa rösten. Hur kommer det sig? Iklär du dig en annan persons roll?

– Ja, självklart! Jag använder förvrängningen som en teatralisk effekt, för att göra låtarna extra creepy. En del texter sjunger jag rakt utifrån mig själv, medan jag i andra låtar antar en sorts musikalkaraktär. Jag vill skapa lite undran över vem det egentligen är som sjunger. Jag kan förresten berätta en sak som kanske är av värde, nämligen att under just det partiet av låten, det där James Bond-aktiga, är alla gitarrer spelade av Hasse. Det är inte alltid som det händer.

Ja, hur mycket gitarr spelar Hasse egentligen?

– I ”Tower ONE” och ”Silent Masses” spelar han inte alls, men i alla andra låtar spelar han. Jag har mixat skivan på så vis att letar man efter Hasses gitarrer så finner man dem på samma plats som där han står på scenen, alltså längst till vänster. På samma vis hör man Tomas huvudsakligen till höger och oss andra ungefär i mitten.

Jag tycker mig höra riffet från Led Zeppelin-låten ”Four Sticks” i ”Last Carnivore”.

– Oj! Jag ska villigt erkänna min okunnighet. På 70-talet var jag en Deep Purple-kille och tyckte inte alls Zeppelin var lika bra. Men jag kanske har hört låten och fångat upp riffet omedvetet. Det skulle också kunna vara Hasse som har duttat in det.

tfk-desolation-rose-cover

En bit av “White Tuxedos” liknar snabbpartiet från “In The Eyes Of The World” (1997). Är det en medveten vink till den låten?

– Nej. Den delen av låten hade egentligen en helt annan melodi, men det var något som inte stämde, så vi plockade bort allt utom trummorna och lade in ”Time after time”-temat från en av skivans andra låtar. Så gör vi jämt, plockar riff och teman från ena låten och lägger in i den andra. Egentligen borde nog Felix haft cred på ”White Tuxedos” eftersom han kom med idén till den snabba shufflebiten.

Felix är helt sjövild i det partiet.

– Jag älskar när han dundrar igång, även om det inte blir exakt rätt i takt. Jonas är mycket mer kritisk och vill att allt ska vara exakt. Han ville ta bort partiet, men inte fan skulle man lyssna på Ian Paice, John Bonham eller Phil Collins om de spelade efter clicktracks! Dessutom tror jag ingen märker att Felix svajar litegrann.

Jag tror tvärtom den biten uppskattas. För mig är biten en av skivans höjdpunkter.

– Tack, det ska jag säga till Jonas!

Låtarna på ”Desolation Rose” hänger samman nästan som en svit. Kan det bli svårt att plocka ut enskilda nummer till konserterna?

– Det får vi se. Jag bad Jonas specifikt att crossfada låtarna, så att slutackordet i ena låten blev första i nästa. Hur livesetet blir får vi se. Nästa år är det faktiskt vårt tjugoårsjubileum. Den 20:e augusti 1994 gjorde vi vårt första gig på Gränby Folkets Park i Uppsala, så vi funderar på att gå tillbaka till vissa äldre låtar som vi inte har spelat förut. Det blir nog inte tid till att spela hela nya plattan, men jag tror definitivt det funkar att plocka ut enstaka stycken.

Jag har hittills bara hört “riktiga skivan”. Vad finns att berätta om bonusdiskens material? Andra stilar eller/inriktningar?

– Två av låtarna är annorlunda. Till en av dem har Tomas skrivit musiken och jag texten, den heter ”Lazy Monkey” och har en komisk effekt ungefär som ”Octopus’s Garden”, ifall du är Beatles-bevandrad. En annan låt heter ”Runaway Train” och är nästan helt skriven av Hasse. Den är inte symfonirockig alls, utan liknar snarare Police eller Pretenders, så det skulle bli som att bryta förtrollningen att lägga in dem på vanliga skivan. De övriga låtarna är instrumentaler som skulle ha suttit fint på skivan, men de uteslöts nog mest för att de går i ett lägre tempo än resten.

Mellan ”The Sum of No Evil” och förra albumet ”Banks of Eden” förflöt nära fem år. Den här gången bara drygt ett. Varför denna brådska?

– Det är ingen brådska. Snarare är vi tillbaka i den naturliga cykeln med en skiva om året.

Vad har du att säga om omslagskonstnären Silas Toball?

– Som du säkert vet har jag använt mig av honom även hos mitt andra band Agents of Mercy, och nu har han blivit något av ”vår Roger Dean” [omslagskonstnär hos bland andra Uriah Heep, Budgie och framför allt Yes]. Han är verkligen delikat i varenda liten färgton och val av typsnitt. Om du tycker att vinylutgåvan av ”Banks of Eden” är snygg, så vänta bara på ”Desolation Rose”!

flower-kings-desolation-rose-2013

För en tid sedan talade du om återutgåvor av vissa Flower Kings-skivor. Vad händer på den fronten?

– Där händer ingenting alls. Jag har jobbat varenda dag det senaste året med turnéer, resor och skivinspelningar, så jag har helt enkelt inte haft tid. Alla fans har ju redan plattorna, och detta är ingen stor marknad, så det har fått stå tillbaka. Men jag vet att det finns en hel del bonusmaterial till exempelvis ”Stardust We Are”, utarbetade demos med mig på sång, eller som det lät innan vissa partier hade lagts till. Så jag skulle gärna göra om den plattan analogt, så den får ett varmare ljud, och lägga till en fet digibook med berättelser och bilder. Vi får väl se, nu i höst har jag ju några månader på mig, så då kanske det blir något.

Hur ser liveplanerna ut för The Flower Kings?

– Nuförtiden ska allt vara så hemligt och portioneras ut i etapper! Det är väl något som har uppkommit i och med Internetåldern och att man kan göra så. Men så mycket kan jag säga att vi tänker repa ett par gånger under hösten, det är lite beroende på Jonas, som är upptagen med musikalen ”West Side Story” i Malmö. Sedan vill vi göra en ”julfest med Flower Kings” i Stockholm. Helst i Bryggarsalen om den är ledig. Den lokalen är verkligen fenomenal, och så passar Stockholm bra för folk som kommer resande från Norrköping, Västerås eller [på dalmål] Hedemora. Vi hoppas även komma och spela i Göteborg eller Malmö. Eller både och. Så ser planerna ut för resten av 2013. Sedan ska jag på turné med Transatlantic i USA och Sydamerika, och efter Sydamerika åker jag till Miami och sammanstrålar med Flower Kings inför Progressive Nation-kryssningen. Hoppas vi kan hitta någon källare i Miami där vi kan spela igenom materialet, för när man har Kings X och Adrian Belew i publiken vill man inte vara dålig! Sedan blir det Transatlantic i Europa under mars månad, och så hinner jag hem för att umgås med familjen och hunden innan jag åker ut på Europaturné med Flower Kings i april.

Jag måste såklart fråga om kommande skivan med Transatlantic. Vad finns att berätta?

– Det mesta är klart. Jag, Neal Morse [ex-Spock’s Beard] och Pete Trewavas [Marillion] är färdiga med våra sångpålägg. Mike Portnoy [ex-Dream Theater] gör sina sångpålägg i bussen vid lediga stunder under sin turné med Winery Dogs.

TABandPhoto

Vad kan du säga om innehållet?

– Det får jag inte tala om alls, dessvärre! Vi får komma tillbaka till det längre fram. Jo, en sak kan jag säga. Det kommer att bli MUSIK!

Hur kommer ert set på Sweden rock Festival nästa sommar att se ut?

– Det har vi inte hunnit prata om. Att vi inte får vår vanliga speltid gör inte så mycket. De där tretimmarskonserterna är egentligen lite för långa för min smak.

När jag intervjuade dig för sju, åtta år sedan berättade du om din dröm att få spela med forne Yes-sångaren Jon Anderson. I vår blir drömmen sann, när Transatlantic kompar honom på Progressive Nation-kryssningen. Hur känns det?

– Det blir mycket extrajobb, som jag gärna gör. Jag får inte säga vad vi ska spela, men jag kan ju avslöja så mycket som att det blir Yes-låtar! Det ska bli skitkul, även om jag måste lägga ner mycket arbete på att efterlika Steve Howe i mitt gitarrspel. Han är ju ingen ordinär gitarrist. Vi gjorde samma sak med [ex-Genesisgitarristen] Steve Hackett i fjol, så det ska nog funka, även om vi bara gjorde en låt med Steve.

Vågar man hoppas på att paketet Jon Anderson + Transatlantic kommer hit till oss som inte har råd med Karibienresor?

– Jag hoppas verkligen det. Personligen tror jag det skulle vara fantastiskt med en konsert där Jon först spelar helt solo som han gjorde i Göteborg i somras, sedan kommer Transatlantic och så avslutar vi med att alla spelar ihop. Fast jag vet inte om de andra håller med…

Du har ju två andra band som typ existerar. Hur är statusen för nämnda Agents of Mercy?

– ”Typ”? Haha! Vi har inga som helst planer på att lägga ner. Men när det blev aktuellt att plocka upp Flower Kings ur malpåsen, så fattade sångaren Nad Sylvan direkt att det var helt rätt med en paus. Han är en smart snubbe. Det är nog vettigt att vi tar en stunds vila, så att inte allt blir en enda röra, med alla olika band på samma gång. Sedan var det sån jävla tur att Nad fick jobb hos Steve Hackett, för annars hade han kanske suttit hemma och trummat på bordet. Nad och Steve turnerar just nu i USA och Kanada, sedan blir det Europa igen och samarbetet kommer att fortsätta ända in i nästa år. Lalle [Larsson, keyboards] fick jobb med en Abba-show i USA tillsammans med Göran Edman, så han är fullt upptagen och Walle [Wahlgren, trummor] har två andra band, förutom oss. Pausen sker helt i ömsesidigt samförstånd, och under tiden får Nad massor med scenrutin. Han hade ju inte så mycket sådant förut, fast han är en riktig teaterapa.

Du har nyligen återutgivit ert första album ”The Fading Ghosts of Twilight” från 2009.

– Jag var missnöjd med några mixar, och så hade vi ett grammatiskt fel som Nad tyckte var skämmigt. Så i och med att första upplagan av skivan var slut, så gjorde vi om de bitarna och slog två flugor i en smäll.

Och så fusionbandet 3rd World Electric, där även Flower Kings-basisten Jonas Reingold ingår?

– Vi har ett skivsläpp på gång, med Morgan Ågren på trummor, och jag vurmar verkligen för att vi ska spela live. Det behöver inte vara någon turné, utan det räcker bra med enstaka spelningar. Men samtidigt är Flower Kings det band som jag driver, där folk förväntar sig att jag ska ta initiativ. Samma med Agents of Mercy i någon mån. Så i 3rd World Electric får någon annan ta tag i saken!

Daniel Reichberg

*** ENGLISH VERSION***

After almost 20 years of existence, The Flower Kings is one of the planet ‘s most respected prog rock bands. October sees the release of their thirteenth studio album “Desolation Rose ,” which offers yet another trip in breathtaking, emotional and melodic musical landscapes . Just before the autumnal equinox, I called Uppsala and guitarist, singer and main songwriter Roine Stolt. Here you can read how the album came about, what the tour plans look like and also a few words about Stolt’s other projects, including international supergroup Transatlantic.

tfk-banner-2013

I got a bit of a shock last spring, reading that The Flower Kings had gone into the studio without having written a single note in advance. Is the album “Desolation Rose” really completely improvised?

– No, no . I can well imagine that it looked so out of Facebook statuses from Hasse [ Fröberg , vocals and guitar ] and Tomas [ Bodin , keyboards ] , but what I told them was that “I will not have a single finished song with me, just so you know “. If you bring ready-made demos, it’s too easy to hang on to them. This way it’s easier for everyone else to think “how can I contribute? “. But fact is that much was actually improvised . It could happen that you came down to breakfast and there sat Tomas and played something on the piano, and we cried out “This is great, it must be remembered!”. And Tomas replied that he could not remember what he had been playing, so then you had to grip the phone and record. Or maybe Jonas [Reingold , bass] played with a little riff , which was quickly supplemented with distorted guitar, and then we put together all the parts. It wasn’t the case that we plugged the instruments in and started jamming, but rather, like with “White Tuxedos”, in which Jonas had the basic idea, and then the rest was a group composition.

Was it like that all the way?

– Three songs are different from the rest. “Desolation Road” was basically completed in advance, actually before the previous album “Banks of Eden”, but back then no one thought it was any good. But then they heard it again and all fell into place. It happens that I have a song that I present to The Flower Kings, and they are indifferent, so I bring it to Transatlantic and hear the Americans roar “damn cool”. Then there is “Tower ONE” and “Silent Masses” which appeared afterwards, when we suddenly got cold feet and wondered if we really had material for an entire album. Then just me and Felix [Lehrmann , drums] met up in the studio to lay down backgrounds. All other songs including the bonus tracks are basically recorded live in the studio by all five of us, without metronomes, without click tracks.

Any other innovations, besides the creative process?

– We recorded everything on reel-to-reel tapes. It was exciting and removes much of the sharp digital sound. The music goes digital in our home studios anyway, though.

I was just about to ask if the vinyl version will be analogous manufactured from start to finish.

– Hahaha, if I would have been sitting in the expensive studio throughout the process I’d had to sell house and home!

I would say that Flower Kings sounded in some ways more modern in the past, and more earthy and old-school today. Do you agree?

– In our world, that’s positive. In my ears modern means hard and clinical. One need not look any further than our own record label Inside Out , to find many interesting groups with great songs and attempts to play 70’s based prog rock, but it sounds cold. We will not use computers to get an exact tempo by the millimeter. Felix is a phenomenal drummer, but he could never do that. There will always be a chorus where the enthusiasm is increasing, and you go up a BPM. That’s the way it has to be. But us sounding organic and old-school certainly depends on what components I use here at my home studio too, as well as what sounds Tomas chooses for his synths.

Something that struck me already on the previous album “Banks of Eden” is that the Flower Kings became darker, a trend which continues on “Desolation Rose” . Why is this?

– That’s because we’re so damn depressed these days, hahaha! No, that’s not it. You’re right, off course. tfk-roine-stoltWe have tried to find a theme to stick to, a reflection of the world we live in , with TV and the Internet bombing us with information. Take Facebook for example, where some people put out pictures of food or cats, while others take up serious topics like discrimination of people, conflicts in Israel and Syria, there’s Greenpeace, there are conspiracy theories. I think Facebook has a role to play for people to vent their opinions. You must remember that there are many lonely people out there, who don’t have many to share ideas with. But gloom has always been in our music. Look at the album “Space Revolver” [2000], where we have “Monster Within”. Or “The Flower King” [1994] with “Dissonata”, which isn’t exactly hilarious.

It feels a long time ago that you proclaimed that we were all stardust, almost divine …

– Hahaha, but on the “Stardust We Are” album [1997], there is also sad songs such as “Ghost of the Red Cloud”. Still, I can in a way understand that some fans are disappointed with us, those who saw themselves as part of a cosmic hippie community with the band Flower Kings in the middle, and then we’re suddenly angry, agitative and sings of a dying planet. But we need to renew ourselves and be a band in its time.

In “Pandemonium” on the previous album and “White Tuxedos” on the new one you use an effect to disguise your voice. Why is that? Do you dress yourself up in another person’s role?

– Yes, of course! I use distortion as a theatrical effect , to make the songs extra creepy . Some lyrics I sing straight from myself, while in other songs I adopt a kind of musical character. I want to create a little curiosity about who really is singing. I can tell by the way one thing that might be of value , namely that in that portion of the song, the James Bond-esque one, all guitars are played by Hasse . That’s something which doesn’t happen too often.

How much guitar does Hasse really play?

– On “Tower ONE ” and ” Silent Masses “, he plays nothing, but on all the other songs, he plays . I’ve mixed the disc in such a way that if you look for Hasse’s guitars , you’ll find them in the same place as where he stands on the stage, to the left. In the same way we hear Tomas mainly to the right and the rest of us in the middle.

I think I hear the riff from Led Zeppelin’s “Four Sticks” in the song “Last Carnivore”.

– Wow! I’ll readily admit my ignorance. In the 70 ‘s I was a Deep Purple guy and did not like Zeppelin nearly as much. But I might have heard the song and caught up the riff unconsciously. It could also be Hasse having sneaked it in.

tfk-desolation-rose-cover

A piece of “White Tuxedos ” is similar to the fast part of “In The Eyes Of The World” [1997] . Is that a deliberate hint to the song?

– No. That part of the song originally had a completely different melody, but something didn’t feel right, so we picked away everything except the drums and put in the “Time after time” theme from one of the disc’s other songs. We always do that, picking riffs and themes from one song and put in another. Actually, we should probably cred Felix for “White Tuxedos” because he came up with the idea for the fast shuffle bit.

Felix is totally crazy in that part.

– I love when he blasts off, although it will not be exactly the right pace. Jonas is much more critical and wants everything to be exact. He wanted to remove the piece, but who would listen to Ian Paice, John Bonham or Phil Collins if they played after the click tracks! Also, I think no one will notice that Felix sways a little.

I think on the contrary that bit will be appreciated. To me, it’s one of the disc’s highlights.

– Thank you, I will tell Jonas!

The songs on “Desolation Rose” are linked almost like a suite. Will it be hard to pick out individual numbers to the concerts?

– We’ll see . I asked Jonas specifically to crossfade the songs , so that the final chord of one song becomes the first of the next. Next year, it’s actually our twentieth anniversary . On August 20, 1994, we did our first gig at Gränby Folkets Park in Uppsala , so we are looking to go back to some older songs we have not played before. We will probably not have time to play the whole new album, but I definitely think it works to pick out individual pieces.

So far I have only heard “real record”. What’s can you tell us about the bonus disc? Other styles/approaches?

– Two of the songs are different. For one of them, Tomas wrote the music and I the lyrics, it’s called “Lazy Monkey” and has a comic effect like “Octopus’s Garden”, in case you are familiar with the Beatles. Another song is called “Runaway Train” and is almost entirely written by Hasse. That song is not symphonic rock at all, but more like The Police or The Pretenders, so it would be like breaking the spell to put them on the regular disc. The other songs are instrumentals that would have been nice on the disc, but they were excluded probably mostly because they go at a slower pace than the rest.

Between “The Sum of No Evil” and last album “Banks of Eden” passed almost five years. This time, just over a year. Why the rush?

– There’s no rush. Rather, we are back into the natural cycle with a new record each year.

What’s to say about cover artist Silas Toball?

– As you probably know, I have been using him for my second band Agents of Mercy too, and now he has become “our Roger Dean” [cover artist for among others Uriah Heep, Budgie and especially Yes]. He really is delicious in every little colour tone and font selection. If you think the vinyl edition of “Banks of Eden” is handsome, then just wait for “Desolation Rose”!

flower-kings-desolation-rose-2013

Some time ago you talked about re-releases of some Flower Kings CDs. What is happening on that front?

– Nothing happens at all. I have worked every day in the past year with tours, travel and recordings, so I simply haven’t had time. All fans own the records already and this is not a big market, so it has been put back. But I know there’s a lot of bonus material such as on “Stardust We Are”, elaborate demo’s with me on vocals, or the way it sounded before some parts had been added. So I would like to remake the record analog, to give it a warmer sound, and add a bold digi-book with stories and pictures. We’ll see, this fall, I have some months to spare , so maybe something will happen.

Concert plans?

– These days, everything’s supposed to be secret and portioned out in stages! That’s something that’s come with the Internet age and the ability to do so. But this much I can say, that we intend to rehearse a couple of times in the fall, depending on Jonas, who is busy with the musical “West Side Story” in Malmö. Then we want to stage a “Christmas party with The Flower Kings” in Stockholm. Preferably at Bryggarsalen if it’s vacant . That venue is truly phenomenal, and Stockholm’s good for people who travel from Norrköping , Västerås , Hedemora… We also hope to come and play in Gothenburg or Malmö. Or both. Those are the plans for the rest of 2013. Then I’ll be on tour with Transatlantic in the United States and South America, and after South America I’ll go to Miami to team up with The Flower Kings for the Progressive Nation cruise. Hope we can find some basement in Miami where we can play the material through, because when you have Kings X and Adrian Belew in the audience you don’t wanna sound bad ! Then it’s Transatlantic in Europe in March, and some time at home with the family and the dog before I go off on a European tour with Flower Kings in April.

I have to ask about the upcoming album with Transatlantic. What’s to tell?

– Most of it is done. I, Neal Morse [ex -Spock’s Beard] and Pete Trewavas [Marillion] have finished our vocals. Mike Portnoy [ex – Dream Theater] is doing his vocals in the bus at spare moments during his tour with the Winery Dogs.

TABandPhoto

What can you say about the content?

– I’m not allowed to talk about that at all, unfortunately! We’ll get back to that later. Well, one thing I can say. There will be MUSIC!

What will your set at Sweden Rock Festival next summer look like?

– We haven’t had the time to talk about that. Not getting our regular playing time doesn’t matter. Our three-hour concerts are really a bit too long to my taste.

When I interviewed you seven or eight years ago you told me about your dream to get to play with former Yes singer Jon Anderson. Now your dream comes true, when Transatlantic will back Jon at the Progressive Nation cruise. How does it feel?

– There will be a lot of extra work, which I gladly do. I cannot say what we are going to play, but I can reveal as much as it will be Yes songs! It will be a blast, although I have put a lot of work in mimicking Steve Howe in my guitar playing. He is no ordinary guitarist. We did the same thing with [ex -Genesis guitarist] Steve Hackett last year, so it’ll probably work out, even if we just did one song with Steve.

Dare we hope that the package Jon Anderson + Transatlantic will come to us who cannot afford Caribbean Trips?

– I hope so. Personally, I think it would be fantastic with a concert in which Jon plays first completely solo as he did in Gothenburg last summer, then come Transatlantic and we end up with everyone playing together. Though I do not know if the others agree …

You’ve got two other bands which kind of exists. What is the status for said Agents of Mercy?

– “Kind of”? Haha! We have no plans whatsoever to quit. But when it became necessary to pick up The Flower Kings out of mothballs, singer Nad Sylvan immediately realized that it was just right with a break. He’s a smart guy. It’s probably sensible for us to take a short rest, so that not everything turns into a complete mess, what with all the different bands at the same time. It’s damn lucky that Nad got a job with Steve Hackett , otherwise he might have been sitting at home drumming on the table. Nad and Steve are currently touring the U.S. and Canada, then it will be Europe again and this cooperation will continue right into next year. Lalle [Larsson , keyboards] got a job with an Abba- show in the U.S. along with Göran Edman, so he ‘s busy and Walle [Wahlgren , drums] has two other bands, besides us . The pause is agreed on entirely by mutual agreement, and in the meantime Nad gets lots of stage routine. He hadn’t too much of that before, though he is a real theatre monkey [Swedish expression, hard to translate!].

You recently reissued your first album “The Fading Ghosts of Twilight” from 2009.

– I was unhappy with some mixes, and we had a grammatical error Nad thought was embarrassing. So, as the first edition of the album was sold out, we took the pieces and killed two birds with one stone.

And so fusion band 3rd World Electric, which also includes Flower Kings bassist Jonas Reingold?

– We have a record to release, with Morgan Ågren on drums, and I really have a passion for us to play live. It need not be a tour, occasional gigs is good enough. But The Flower Kings is a band that I run, where people expect me to take the initiative. Same with Agents of Mercy, to some extent, so with 3rd World Electric someone else has to grab it!

Daniel Reichberg

276 Shares
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

Chefredaktör och grundare av Rocknytt
RELATERADE ARTIKLAR
VECKANS TOPPVIDEOS
ALLA NYHETER
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter