Glöm inte att rösta på Rocknytt Topp 20 - Avslutas Lördagen den 24/4 kl 18.00
Rösta på Rocknytt Topp 20 här »
ALLA NYHETER
CD
BÖCKER
SKÄRSELDEN

Thundermother – Heat Wave

333 Shares

Thundermother ger oss en stor portion partykänsla, men här finns även mycket mer. Glöm kuddkrig och tjejer som bara vill ha kul. Det här är äkta musik. Proffsigt framfört, men förstås med glimten i ögat. De har överträffat sig själva igen. Svenskornas fjärde alster ”Heat Wave” är en rykande het skiva, som släpps fredag 31 juli, genom AFM Records.  

Namnet Thundermother kom till 2009, året innan gruppen körde igång på allvar. Initiativtagaren Filippa Nässil och de dåvarande medlemmarna träffades, drack några öl och försökte komma på något som genast skulle få folk att fatta vad deras musik handlade om. Jag vet inte om Nässil tänkte på Lemmy i Motörhead, då hon först föreslog något maskulint, som skäggväxten ”Sideburn”. När hon googlade var dock detta namn redan upptaget. Istället kom egna idén med kraftfulla ”Thunder”. Sedan verkar det som om någon bara slängde ur sig ”mother”, men där satt det.

Här har vi nu ett gäng sköna personer, fulla av rock och musikalitet. Det vi hör känns levande och närvarande, samt förmedlar gemenskap och glädje. Inför tredje suveräna albumet, det självbetitlade ”Thundermother” (2018), skedde en hel del förändringar i banduppsättningen. Bland annat fick gruppen en ny och fantastisk sångerska, Guernica Mancini. Även om jag förstås kände till deras musik sen tidigare, så var det först nu som jag verkligen fick upp ögonen, eller öronen för dem. De fångade mig dessutom med en av de bästa konserter jag någonsin har sett, på Sweden Rock förra sommaren.



Thundermother är råstyrka med en positiv kraft. AC/DC-soundet är lite av deras signum och återfinns naturligtvis på nya plattan. På dess föregångare var Mancinis röst aningen vildare och mer otämjd. Förhoppningsvis kommer hon fortsätta att släppa lös den ibland. Guernica har ett stort röstomfång med klös i, vilket innebär en perfekt rockröst, som hörs exempelvis i ”Loud And Alive” och ”Dog From Hell”. Inledande spåret är väldigt skönt. Rockmusiken svänger av varma toner. Filippa Nässils gitarr-riff rivs av växelvis med sången i versen. Andra låten som nämndes fortsätter att bjuda på tunggung. En kraftfull bit, som förstärks av bakgrundssången och Emlee Johanssons stadiga trumslag. Man kan lätt föreställa sig ett publikhav som sjunger med, när bandet längre fram kör den live.

Sång och musik glider coolt omkring bland toner av tyngre sjuttiotalsrock i ”Back In ’76”. Här finner vi tuff attityd och girlpower. Just den här lysande godbiten påminner mycket om Joan Jett (The Runaways, Joan Jett & The Blackhearts). Det är groovy Rock’n’roll som tar sats och drämmer till. Kvinnan bakom mikrofonen slår till med extra energi, som en rivig slutkläm på orden här och där, vilket ger härliga rysningar. Framtida åskådare kommer garanterat att skråla med för full hals under detta nummer. Följande ”Into The Mud” är ren och skär spelglädje. Efter en retsam och spännande inledning drar låten snabbt igång. Tempot trappas upp på strängarna och startar en glädjespiral inuti kroppen. Trummor, bas, gitarr och sång sitter som en smäck. Basisten Majsan Lindberg gör även ett kort, men utmärkt solo. Hela melodin är energifylld. Efteråt landar man urladdad i fåtöljen med ett leende.

Filippa är verkligen en gitarrgudinna, som jag har kallat henne tidigare. Hon är en person som verkar vara född med gitarren i hand. Den här enastående gitarristen har både känsla och skicklighet. Tillsammans med Lindbergs rytmiska spelande på bas, Johanssons livfulla trumslag och Mancinis förträffliga röst är ”Heat Wave” helt suveränt. I sången med samma namn har de fyndigt fått in en massa om hetta och eld i texten. Orden ”smoking hot” i titellåten ger oss en bra sammanfattning av hela slutresultatet.

I dessa tider går det inte att spela in musikvideos som vanligt, men med ”Sleep” lyckades de bra ändå. Medlemmarna tog till de knep som finns för att förmedla känslan och handlingen i låten. Alla har vi väl någon gång drabbats av olycklig kärlek, eller varit i djupa funderingar på om där man är verkligen är rätt. Känslan av att man själv står still, som i ett vakuum, medan alla andra far omkring och fortsätter vidare. Fast vännerna finns där och försöker muntra upp. Utan videon blir den här fina balladen dock mycket bättre. Man tar till sig texten mer, utan att bli distraherad av allt som händer i bakgrunden. Det är en väldigt stark låt. Gitarristens spelande berör. Keyboard finns även med i kulissen, precis som genom hela albumet. Lyckligtvis tar det inte överhanden, utan binder ihop, så att allt får en rundare helhet.

Thundermother får musiken att forsa fram i våra ådror och humöret stiger uppåt. Gänget har även extra detaljer här och där, som i till exempel fenomenala ”Ghosts”, där sångnamnet inledningsvis och emellanåt viskas fram. Lockande gitarrtoner i introt på ”Free Ourselves” ger en pirrig förväntan och repeteras igenom materialet, som en livgivande nerv. Filippa får sitt instrument att tala, kanske till och med sjunga till oss, i den här briljanta kompositionen. Låtuppbyggnaden, gitarrspelandet, sången och kompet har allt. Biten är både medryckande och avslappnad, på ett grymt skönt vis.

Den coola ”Bad Habits” får mig varenda gång att tänka på Halestorm. Här finns en kaxighet, men på det sättet som frambringar en inre styrka. Lindbergs utsökta basspelande bär fram hela verket, tillsammans med bakgrundskören och ett underbart gitarrlirande. Dova toner från strängar och rytmsektion hörs i ”Somebody Love Me”. Här känner vi en fläkt av punkrock. Framförallt visar sångerskan sina fantastiska röstresurser. Hennes härliga stämma är klar, men med fantastiskt raspiga kanter. Både stark och känslomässigt vibrerande, så att man nästan tappar andan.

Sång, musik, kompositioner och produktion är i toppklass. För första gången har dessutom alla fyra medlemmarna varit involverade i skapandet. Sprudlande härligt arbete av ett gäng suveräna musiker. En dos Thundermother får oss att må gott. Jag vill framhäva allihop, men naturligtvis utmärker sig gitarristen och sångerskan lite extra. De är makalöst bra. Finjusteringen gjordes av danske Søren Andersen, en erfaren och välkänd producent, samt även begåvad gitarrist. Några av artisterna han har jobbat tillsammans med är Glenn Hughes, Mike Tramp, Dave Mustaine och Tommy Aldridge. Under tre veckor färdigställdes nya materialet i Köpenhamn, i Andersens egna Medley Studios. Søren och den svenska rockgruppen klickade ordentligt och samarbetet flöt på hur bra som helst. Harmonin och kreativiteten kan man verkligen höra.

Guernica tror att det var ödet som förde dem tillsammans, de som nu är medlemmar i Thundermother och hon känner sig så tacksam över att få hålla på med ett jobb hon älskar. ”Nu har vi haft den här banduppsättningen i tre år och jag hoppas att det är den slutgiltiga uppsättningen. Det tror jag, för vi älskar verkligen att spela ihop.” Gruppens sound har utvecklats genom åren, vilket är något som händer naturligt. Mancini säger: ”Vi är kreativa människor som gillar nästan all sorts musik. Det är omöjligt att stanna i bara ett läge.” Särskilt under just de här senaste åren har allas influenser fått till en bra mix, som skapat deras egna stil.

Tillsammans med producenten och nya skivbolaget har Thundermother lyft ännu ett snäpp. Det finns ingen gräns för hur långt bandet kan nå. Kommande ”Heat Wave” är genomtänkt, men presenterat på ett lättsamt och naturligt sätt, vilket får mig att älska det här.

Thundermother:
Guernica Mancini – sång
Filippa Nässil – gitarr
Majsan Lindberg – bas
Emlee Johansson – trummor

Thundermother – Heat Wave 1
Foto: Franz Schepers

 

Låtlista, ”Heat Wave”:
01. Loud And Alive
02. Dog From Hell
03. Back In ’76
04. Into The Mud
05. Heat Wave
06. Sleep
07. Driving In Style
08. Free Ourselves
09. Mexico
10. Purple Sky
11. Ghosts
12. Somebody Love Me
13. Bad Habits

 

Band: Thundermother
Titel: Heat Wave
Genre: Hårdrock
Skivbolag: AFM Records
Antal låtar: 13
Speltid:  49:19
Releasedatum: 2020-07-31
Bästa spår: Free Ourselves, Ghosts, Heat Wave, Back In ’76, Sleep, Bad Habits, Somebody Love Me, Purple Sky, Into The Mud, Dog From Hell, Loud And Alive.
Betyg: 5/5

BETYGSSKALAN

5.0 – Mästerverk! Fullkomligt perfekt. Inte ett enda svagt spår! Finns ingenting att klaga på.
4.5 – Stark fyra. Utmärkt! Snudd på perfekt men det lilla extra saknas för att rankas som mästerverk.
4.0 – Stabil fyra. Mycket bra! Har någonting extra!
3.5 – Stark trea. Riktigt bra!
3.0 – Stabil trea. Tämligen bra. Lite spretig men ändå god musikunderhållning.
2.5 – Medelmåttig men lyssningsbart.
2.0 – Hyfsad! De sämre låtarna är tyvärr betydligt fler än de bra. Lämnar mycket att önska.
1.5 – Ganska dålig.
1.0 – Väldigt dålig. I stort sett bortkastad tid.
0.5 – Urusel! Plågsam upplevelse!

333 Shares

Relaterade artiklar

FILM
LIVE
Rocknytt
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter