NYHETER
CD
BÖCKER
SKÄRSELDEN

Robert Hart – Pure

22 Shares

Det fanns en riktigt bitter tid som kallades nittiotal då det var nästintill omöjligt att hitta AOR. Det släpptes några få plattor men att hitta någon av dessa i butikerna krävde både kunskap och tur. På något sätt så hittade jag Robert Harts skiva och den hamnade i mitt hem. Hade faktiskt ingen aning om att han hade varit sångare i Bad Company, även om jag gillade perioden med Brian Howe på sång. Heart and Soul och Running Man var låtar som etsade sig fast och Harts raspiga sång låg mig närmare hjärtat än vissa hårbands falsettliknande sång. Åren har ramlat på och jag har nog inte tänkt så mycket alls på Robert Hart. Men för några veckor sen så poppade hans namn upp i skallen, och jag beslöt för att undersöka vad han höll hus. Pinsamt är det nästan att erkänna att jag faktiskt förträngt att jag sett honom live ett par gånger med Manfred Mann’s Earth Band, men samtidigt så gjorde det att jag upptäckte att han skulle till att släppa ett nytt soloalbum.

Till sin hjälp så har han haft något av det bästa man kan hitta i den här genren, Steve Overland från FM och Tommy Denander som knappast behöver någon närmare presentation. Skivbolaget Escape har på något sätt lyckats sammanföra dessa herrar och resultatet blev alltså Pure. Tidsmässigt så känns det som man kastas tillbaka trettio år i tiden. Sådan här musik görs inte längre och här snackar vi renodlad kvalité. Tommy Denander har skrivit all musik och Steve Overland alla melodier och texter samt att Tommy och Steve har producerat den. Det tog mig faktiskt en hel del spelningar innan jag kunde ta mig till alla melodier. Kanske blev det surrealistiskt på något sätt, när man dras tillbaka till något som varit för så länge sen. Det här är Adult Oriented Rock och inget annat. Tommy Denander spelar gitarr och sätter keyboards på ett smakfullt sätt och lyssnar man noga så hör man Steve Overlands underbara körsång i symbios med Robert Hart leadsång. Utan at ha en aning så inbillar man sig att man måste ha haft väldigt kul att spela in Pure. Brian Anthony spelar bas och makalösa Michael Lange på trummor, så grunden är den bästa möjliga på den här plattan som osar lite Robert Palmer, Power Station och kanske en knivsudd David Bowie.

Annons:

För mig personligen så låter det mest Robert Hart och skulle kunna vara den givna uppföljaren fast trettio år senare bara. Hur låter då Pure egentligen? Inledande Making Magic sätter årtiondet på plats direkt och lite funkigt rocksväng bjuds lyssnaren på. Pures kanske bästa spår kommer därefter med Little Miracle, som borde ha varit en given hit för sisådär…..well, you’ve got the picture. Skön energi och snygg melodiuppbyggnad och lyssna på Denanders korta men effektiva solo. Sensational är väl inte riktigt det och det var en av låtarna som jag hade svårast att ta till mig. Denanders Steve Lukather osande solo, är den största behållningen. Go Crazy följer och är en tidsresa och känns som en förlängd arm på Little Miracle. Steve Overland ligger lite lågt i mixen men här hörs han desto mer i This Is the Night, som är den typ av AOR som man vill höra mer av och att det är frukten av ett brittiskt/svenskt samarbete gläder. Leende, handklapp och romantiska blickar leder oss in i mysiga Different People och med ett glas vin i handen så kan den gå på repeat hela kvällen. Riktigt så farligt blir det inte i Double Trouble som hamnar lite i det gubbrockiga facket även om jag förstår kopplingen till Robert Palmer. Vi hamnar återigen det åttiotal där FM en gång i tiden slog igenom, vilket man hör tydligt i Chemistry. Ett hårdare gitarranslag inleder Mysterious, och jag gillar verkligen refrängen och är inte överförtjust i versen. Don’t Make Promises, genomsyras av den kvalitén som Pure står för. Som ett statement att man faktiskt fortfarande kan producera AOR som inte låter som allt annat och är relevant. Robert Hart har verkligen tagits tillbaka till The Scene of the Crime och här hör han verkligen hemma. Avslutande Colour of Love har lånat snyggt i inledningen från Prince When Doves Cry och tidsmässigt så knyter man ihop säcken på det sättet. På det hela taget så är det här en fantastisk produktion och det här är ett album som håller ihop låtarna. Kombinationen med Denander, Hart och Overland visade sig vara sällsamt lyckad och man får hoppas att det kommer en fortsättning med.



Artist: Robert Hart
Titel: Pure
Genre: AOR
Skivbolag: Escape
Releasedatum: 20-02-21
Betyg: 4/5
Bästa låtar: Little Miracle, Don’t Make Promises, Colour of Love

22 Shares

Relaterade artiklar

Hittade inga inlägg.
FILM
LIVE
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!
Ron Dahlgren

Ron Dahlgren

CHEFREDAKTÖR

Nina Dahlgren

Nina Dahlgren

ANNONSANSVARIG

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER

Tipsa oss om nyheter

Rocknytt Logga 2019 heavy metal

Följ oss på Facebook!