ALLA NYHETER
CD
BÖCKER

Egonaut – Mount Egonaut (8.0)

Egonaut-Mount-Egonaut-Cover-Spotify

Band: Egonaut
Titel: Mount Egonaut
Genre: Bastard Rock
Skivbolag: Transubstans Records
Producent: Egonaut
Releasedatum: 2013-02-27
Betyg: 8/10

Det har gått cirka två år sedan debuten Electric, en debut som var med beröm godkänd. En stor del av det extra berömmet då berodde på Dennis Zielinskis orgelspel, det var grädden på ett övrigt väldigt lyckat mos.

Ni kan ju själva förstå vad det första man lyssnade efter på nya egenproducerade Mount Egonaut var.
Jag tror mig ha blåst upp förväntningarna en del för jag fann inte det specifika instrumentet lika framträdande nu. Lätt besviken blev man men jag noterade efter hand att den är mer representerad nu, nästan allerstädes närvarande faktisk, det kräver bara lite mer av lyssnaren. Jovisst, det bjuds brutalmangel även nu från den gode Dennis men definitivt inte lika ofta.

Bandet har sin egenskapade genré; Bastard Rock. Det är ganska skitigt, en mer melodiös variant av stonerrocken kan man väl säga och allt detta ackompanjeras av Fredrik Jordanius röst. Han är ingen Pavarotti men passar något grymt bra för just det här. Det skitiga fulländas av skinnsmiskaren Markus Johansson och bassistmonstret Mikael Bielinski.

Plattan rivstartar med låten som blivit en singel, “Crawl”. Det känns som att ouppvärmd kliva in i SM-slutspelet i hockey, 8:43 in i tredje perioden i match sex. Man känner hur hårt det kommer vara och hur ont det kommer göra. Ben kommer förmodligen att knäckas.

Inte blir det lugnare i efterföljande “Kneel And Bleed”, “Wasted Days” och “Awake”. En väldigt stark öppningskvartett det där.
“Something Nothing”, ja nu lugnar det ner sig en aning men det är ett bedrägligt lugn. Man kör 1-3-1 hockey, det går på säkerhet men å andra sidan så är det snortätt och tight. Från EP’n Los Egonauts hämtar vi nästa slagskott, “Cursed And Damned”. Makalöst bra och den sitter där den skall.

“The Fight” är ingen dålig låt men den är placerad mellan två giganter för efterkommande “Loser” är faktiskt en vinnare, det här är mål i öppen kasse. Jösses jävlar och sås i låda vilken energi. Jag håller den som plattans bästa, så är det bara.

Energinivån sjunker ju inte direkt med “Careless Awareless” heller och likt föregångaren är det en sådan där catchy, nåja, sak som sätter sig obönhörligt.
Man ska ju varva ner också och “Palliation” får väl anses vara en sådan typ av låt. Detta albums The Hurt kan man väl säga men inte riktigt av samma höga klass.

Egonaut, ni har med Mount Egonaut skapat något homogent och icke-spretande och ni kan utan tvekan sträcka på er och visa upp Borås rakaste ryggar. Bra gjort!

Bästa låt: Loser

 

RELATERADE ARTIKLAR
FILM
LIVE
Rocknytt

Tipsa oss om nyheter



ROCKNYTT_LOGGA_2022

SÖK PÅ ROCKNYTT

Mange Byström

Mange Byström

WEBB/SOCIALA MEDIER